Maja lär oss äta klimatsmart

Vi har vant oss vid att njuta av färskvaror från världens alla hörn när som helst på året. Det är lätt att glömma vilka råvaror som är i säsong och alltså mest klimatsmarta. Maja Söderberg har inte glömt utan vill tvärtom framhålla hur gott det är med närodlade grönsaker och frukter.

Maja Söderberg kallar sig grön entreprenör, skriver böcker och håller föredrag för att inspirera till ett klimatsmartare matval. Hon är dessutom ordförande i sockenrådet i byn och håller i skrivande stund (2012) på att vidareutveckla och sprida samåkningen de startat i byn.

– Jag vill ägna mig åt det jag tror på och leva efter mina värderingar, allt från att leva miljövänligt till att hämta barnen tidigt från dagis, säger hon.

Bor i ett gråvitt torp

Hon beskriver sig själv som en riktig lantis, som trivs på landet i det gråvita torpet som gränsar till både skog och åker i byn Tolg på den småländska landsbygden.

Familjen består av i övrigt av maken Mattias, 7-åriga sonen Theo, 5-åriga dottern Mova och så de tre gotlandskaninerna Maggio, Stina och Sotis. Familjen har 320 kvadratmeter odling omkring sig där ett av grönsakslanden är runt och uppdelat i tårtbitar där det spirar rejält till våren.

– Man blir ganska självförsörjande på grönsaker på den arealen, säger Maja och berättar också att förra året var de tio familjer som gemensamt odlade potatis på en plätt i byn.

Intresset för att äta och leva miljösmartare började tidigt. Maja är uppvuxen på landet och hängde mycket på grannens bondgård.

– Mina föräldrar hade ett grönsaksland, där jag och mina syskon fick våra kvadratmeter att odla. Där började fascinationen över att det lilla fröet så småningom blir något stort, säger hon entusiastiskt.

Maja var också aktiv i Rädda regnskogskampanjen på lågstadiet. Kunskapen om att hamburgare och regnskogsskövling kan hänga ihop blev ett uppvaknande.

Sju årstider - sju matpyramider

Maja studerade sedan vidare, bland annat "resursbevarande försörjning". Intresset och kunskaperna växte och hon tyckte det var svårt att hitta kokböcker med ett klimattänk.

– Där någonstans kom jag på att jag skulle skriva den där boken, säger Maja som först kom ut med boken Majas klimatmat 2008 och därefter kokade ihop boken Sju årstider i Majas kök.

Fyra recept ur boken hittar du längst ned på sidan.

För det är så hon ser det – årstiderna är inte fyra utan sju och läckerheterna man kan använda varierar stort under året.
Maja skapade klimatpyramiderna – som en klimatanpassad säsongsguide – med en bas av de råvaror som är i säsongen och som man kan äta mycket av, och ovanpå det sådant man kan äta ibland.

Grundmatpyramiden ser ut så här och kombineras med en säsongsanpassad. Svenskt ris är lika med matvete, kornris och dinkel.

Det viktigaste är att sluta planera efter om du ska ha kött eller fisk till middag.

– Tänk i stället; vad är det för säsong? Jaha, det är vinter och vitkålen är jättebillig just nu. Då kan man tänka; vad kan jag göra för rätt utifrån vitkål? Den fantastiska kålpuddingen har till exempel lite kött och mycket kål i sig.

Totalt finns det sju matpyramider - Vinterförrådet, Det spirar, Försommar, Semestertid, Sensommar, Höstskörden och De frosttåliga.

På vintern som nu behöver de gröna späda salladsbladen färdas långt till tallriken och då kan du i stället experimentera med klimatsmarta vintersallader och maträtter av olika kålsorter, rödbetor, morötter, kålrot, palsternacka, jordärtskocka, rotselleri groddar och äpplen. Till dessert kan du använda rödbetor och morötter som ju är väldigt söta. "Svenskt ris" - matvete, kornris och dinkel föreslår Maja i stället för importerat ris.

Kål av olika slag, rotfrukter och svenska äpplen är basen i vinterförrådet.

Närodlat är godare

Att äta i säsong innebär också en större smakupplevelse. Maten har inte fraktats långt eller skördats omogen. Jag frågar Maja om hon tycker jag ska välja svenska äpplen i säsong eller ekologiska från Nya Zeeland?

– Jag tycker du ska ta det som är godast. Faktiskt. Jag vet att äpplen har en rätt stor transportpåverkan så jag väljer det lokala äpplet. Men realistiskt så blir det både och. Man ska inte hänga upp sig för mycket på de valen, konstaterar hon.

– Börja successivt och förändra inte allt på en gång. Det är viktigt. Det är mest i tanken man ska ändra.

Släng inte maten!

Att göra bättre val för att minska sin egen klimatpåverkan handlar inte bara om maten vi äter utan också om att planera sina måltider och inte slänga mat:

– Att skaffa ett hållbart handlingsmönster hänger ihop med matsvinnet, att handla på ett sätt så att du minimerar ditt svinn samtidigt som du kör så lite bil som möjligt.

Hemma hos Maja finns en "Ät-först-hylla" i kylskåpet. Där hamnar rester, öppnade paket och mjuka morötter. Det är där de börjar när en måltid ska komponeras.

55 gram kött per dag är hållbart

Sedan var det ju det här med kött. Vi vet att minst 18 procent av de globala växthusgasutsläppen kommer från kött- och mejeriproduktionen. Tanken på att utesluta kött helt provocerar många, har Maja märkt.

– Det är bättre att fler minskar på köttet än att ett fåtal blir vegetarianer. Min ingång är att göra recept med minskad köttmängd. Det finns bara fördelar med det – både hälsomässigt och ekonomiskt.

– Några forskare från Lantbruksuniversitetet har räknat på hur mycket kött vi skulle kunna producera på ett hållbart sätt i Sverige, och kom fram till 55 gram kött per person och dag, säger Maja. Det motsvarar 20 kilo per år och person, i dag äter vi cirka 86 kilo. (Uppgiften 55 gram kommer från boken Mat och Klimat av Johanna Björklund m fl.)

Maja pratar om kött som krydda också. Till exempel i en pasta carbonara:

– Där är bacon ett bra köttslag eftersom man behöver så lite för att det ska ge väldigt mycket smak. Även lite rökt lax ger massor av smak om man blandar i det i något, lite så kan man tänka. I min Cowboysoppa till exempel så har jag lite kött och mycket linser och bönor.

Åt upp kaninerna

När vi ändå är inne på kött: kaninerna hemma på torpet är inte bara till för att gulla med. Några kaniner har familjen redan ätit upp.

– Barnen åt med god aptit och tyckte det var jättespännande. De ville till och med att jag skulle bereda kaninskinnen.

Att barnen reagerade så kan bero på att familjen pratar så mycket om mat. Även om man köper kött är det någon som har dött, förklarade Maja för barnen.

– För min egen personliga del var det också så att ska jag äta kött så måste jag veta vad det är jag gör. Klarar jag inte att ett djur ska dö, eller att jag ska döda det, borde inte jag heller äta kött.

Att vi ska äta mer kaninkött är för övrigt något som Carl-Gustaf Thulin vid Sveriges Lantbruksuniversitet förespråkar.

Maten är för billig

Maja väljer gärna ekologiskt för att hon känner sig trygg med att veta att djuren har fått vara ute. Det finns garantier och oberoende kontroller som gör att man vet vad man får, som hon uttrycker det.

– Det är inte det ekologiska som är för dyrt, det är det andra som är för billigt, sa en gång en gotländsk morotsbonde, berättar Maja.

– Är något väldigt billigt, som ja, hur kan man producera kyckling för 19,90 kilot? Då kan man ju misstänka att antingen har någon fått väldigt dåligt betalt, eller så har djuren haft det dåligt eller så är det subventionerat. Någon har fått betala priset. Tänk lite längre när du handlar, tänk inte så egoistiskt!

Det går att laga klimatsmart mat billigt om du minskar på köttet och äter mer baljväxter. Vi behöver kunskap för att kunna prioritera vettigare.

– Vi lägger faktiskt bara 12 procent av vår disponibla inkomst på mat. Det är jättelite! 40 procent av det går dessutom till tomma kalorier. Det finns ett enormt utrymme att faktiskt lägga mer pengar på riktig mat.

Baljväxter = klimatsmartast

Baljväxterna är den absolut mest klimatsmarta proteinkällan, säger Maja. De är även bra källor till mineraler som järn, zink och ibland selen. På gården odlar Maja själv unika sorter som Caffer, Hermelin och Gotlands vit.

– Då är jag lite nördig, skrattar hon.

Majas favorit är kikärter. En rätt hon ofta lagar är lammbiffar med kikärter där det går att ha en hel del kikärter i färsen utan att smaken tunnas ut. Röda linser gillar hon för att de är smidiga, det går snabbt och man kan blanda dem i nästan vad som helst.

– Blackeye-bönor gillar jag, de har en speciell nötig smak. De funkar i böngrytor, soppor och sallader.

Mangold eller spenat med lite crème fraiche i är en enkel röra som är en favorit hemma i Majas familj.

– Jag gillar att det ska vara enkelt, ganska få smaker och bra råvaror, avslutar Maja Söderberg.

MAJAS KLIMATMAT-TIPS

• Utgå från säsongens närproducerade råvaror
• Ät en hållbar mängd kött
• Släng inte maten!
• Välj ekologiskt i största möjliga utsträckning
• Välj fisk från hållbara bestånd
• Handla utan bil

Text: Ewa Jacobsson, ewa@rhizome.se
Foto: Lisa Björner och privata