Gå till huvudinnehållet

Upprop för skogens arter:

Skriv på för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter!

På den här sidan har vi haft en namninsamling för ett utökat skydd av den svenska skogen och en omställning av skogsbruket. Den är nu stängd och det går inte längre att skriva på.

Situationen för den svenska skogen är allvarlig och många av skogens arter hotas av skogsbruket. Skogen är en livsviktig miljö för 43 % av alla Sveriges rödlistade arter, och antalet hotade arter ökar.  Ändå avverkas uppskattningsvis mer än 32 000 fotbollsplaner av biologiskt viktig skog varje år, en stor del med den förödande kalhyggesmetoden. Skyddet måste stärkas och skogsbruket bli hållbart, men den svenska skogspolitiken utvecklas i fel riktning.

WWF och Naturskyddsföreningen kräver därför:

  • Att 30 procent av skogen ges ett långsiktigt, representativt, transparent och kvalitetssäkrat skydd.
  • Att regeringen skapar förutsättningar och ger stöd för en omställning till ett naturnära skogsbruk med färre kalhyggen.

Namninsamlingen avslutades 31/12 2022. Underskrifterna kommer att överlämnas till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt landsbygdsminister Peter Kullgren för att sätta på press på att detta ska förverkligas av regeringen.

40 391 personer skrev på för skogens arter. Tack!

Varför kräver vi det här?

Vårt sätt att leva och bruka naturen gör det allt svårare för andra arter på jorden att överleva. FN:s forskarpanel om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, konstaterar att vi globalt har en kris för den biologiska mångfalden. Men det saknas politisk vilja och handlingskraft, trots att vår överlevnad är beroende av en rik biologisk mångfald och fungerade ekosystemtjänster.

Kalhyggen ett direkt hot mot minst 394 arter

Hur vi har brukat och fortsätter att bruka den svenska skogen bidrar till den biologiska utarmningen såväl globalt som nationellt. Enligt Naturvårdsverkets rapportering till EU så saknar idag 14 av 15 skogliga naturtyper i Sverige idag förutsättningar för att bevara naturligt förekommande arters överlevnad. Den svenska skogen brukas med kalhyggen som främsta metod, vilket enligt SLU Artdatabanken direkt hotar 394 skogslevande arter. Även vanliga arter bland marklavar och risväxter, som till exempel blåbär, påverkas negativt av skogsbruket. Det kan skapa följdproblem som foderbrist för viltet, vilket i sin tur kan öka betesskador på skogsplanteringar.

Stora skogsområden med höga naturvärden saknar bra skydd

Skogsbrukets historiska biologiska skuld har byggts upp under lång tid och byggs på ytterligare av att vi fortsätter att avverka skyddsvärda skogar. Naturvårdsverket har uppskattat att vi i Sverige har omkring 2,5 miljoner fotbollsplaner (1,2 miljoner hektar) skog med höga naturvärden som idag saknar långsiktigt skydd. Det motsvarar högst 5 procent av den produktiva skogsmarken, vilket talar för det omedelbara behovet av att skydda den skog med höga naturvärden som finns kvar.

Skogsbruket domineras idag av ett schablonmässigt kalhyggesbruk med bristande hänsyn till skogens naturgivna förutsättningar. Miljömålet Levande skogar, som definierar vad som utgör en god miljö i skogen, nås inte. Dessutom går utvecklingen i miljön åt fel håll. Arter och ekosystemfunktioner hotas genom att livsmiljöer avverkas och fragmenteras, odlande av mörka biologiskt fattiga skogar, markavvattning och negativ påverkan på vattendrag med mera.

Trenden kan vändas med rätt politiska beslut

Forskning visar att om vi skyddar, restaurerar och skapar ett mer hänsynsfullt naturnära skogsbruk så kan vi vända den negativa trenden. Men då behöver nuvarande skogspolitik förändras. Både mjuka och skarpa styrmedel med tillräcklig statlig finansiering behöver utvecklas. WWF och Naturskyddsföreningen menar att detta går att göra på ett sätt som gynnar både den enskilda skogsägaren och den biologiska mångfalden.

På EU-nivå har man insett att skogsbruket behöver omformas och bli hållbart, samt att den skyddsvärda skogen behöver skyddas. Därför har EU-kommissionen lagt fram en rad förslag till strategier och lagstiftning som syftar till ett långsiktigt hållbart nyttjande av skogen. Tyvärr motarbetas dessa förslag kraftigt av många av våra egna svenska politiker, vilket försämrar förutsättningarna för den biologiska mångfalden i våra svenska skogar. Därför är det viktigt att du som svensk medborgare gör din röst hörd för skogens arter.

Missa inte nya skogsfilmen från WWF och Anders Jansson!

Ser du skillnad på skog och skog? Den frågan kan tittaren ställa sig efter att ha sett komikern Anders Jansson snubbla runt i skogen i en ny kortfilm från WWF. Anders spelar själv de båda olika karaktärerna i filmen som utspelar sig i produktionsskog, på kalhygget och i en naturskog rik på biologisk mångfald.

Dela gärna:

Senast ändrad 05/06/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se