Att bo fler på mindre yta minskar våra personliga klimatavtryck. En ny, lyxigare form av kollektiv prövas nu i Stockholm. Målet: att krympa boendeytan med 60 procent utan att tappa kvalitet.
Text: Martina Strand Foto: Johan Kindbom
HUSET K9 PÅ ÖSTERMALM I STOCKHOLM känns som en blandning av lyxig studentkorridor och konferensanläggning med personlig känsla. Här är inrett med vintagemöbler, välskötta krukväxter och mattor i varma färger.
En av hyresgästerna som tar emot är Albert Payaro, spansk student och miljöentreprenör som nu jobbar med ett startupföretag för stadsodling. Alberts rum är på cirka åtta kvadratmeter med loftsäng och han har en specialdeal med sin hyresvärd.
– Eftersom jag är borta så mycket på dagarna lånar jag ut rummet till andra i huset som vill ha ett mer privat fikarum på dagarna och så får jag lite hyressänkning i stället, säger han.
Lösningen är bara en av de som testas i huset. Där finns allt från hotellrumsliknande dubbelrum till rum där de boende hyr en plats i våningssäng. Man har också små ”sovpodar” – toppmoderna bostadsmoduler som byggts extremt yteffektiva med egenprogrammerad teknik. Hyresgästerna kan kommunicera med bekvämligheter som belysning, värme och väckning i rummet via appar på sina mobila enheter. Totalt bor ca 50 personer på husets fyra våningar.
– När folk hör att jag bor med 50 personer säger de ”Oh my God”, men så kommer de hit och ser hur det ser ut – då förstår de! säger Albert.
För den trånga privata ytan kompenseras av fri tillgång till husets olika kök, vardagsrum med filmduk och projektor, arbetsplatser med topplösningar inom teknik, växthushörna, konstateljé och ett avskilt yogarum. Stämningen i huset är varm, vänlig och lågmäld.
– När jag är hemma är jag mest med de andra som bor här, säger Albert.
Kollektivet nyttjar delning som lösning på många vardagsbestyr, de delar på städpersonal och hyr ibland in en kock eller yogainstruktör och att man nyttjar de delningsappar som finns är en självklarhet. I det största köket ordnas regelbundna ”communitymöten”, stormöten där man diskuterar viktiga frågor.
Typpersonen i K9 är en entreprenör i trettioårsåldern, ofta med inriktning på teknik, och programmering av husroboten är ett gemensamt kvällsnöje för många. Men alla är välkomna, även om barnfamiljer inte ryms i detta hus.
Vännerna Melinda Dinh och Fredrik Olovson smiter iväg från den gemensamma middagen och visar sitt våningssängsrum som de delar tillsammans med fyra andra. De har bara varsin byrå och garderob för sina tillhörigheter.
– Det är skönt att bo så här. Man behöver ju inte så mycket saker egentligen, säger Fredrik.
– Vi har bott i San Francisco tidigare och där var det vanligare att dela boende, säger Melinda.
En promille av Sveriges befolkning bor kollektivt i dag, då räknar man både kollektivlägenheter där flera boende delar kök och badrum och mer flerfamiljshusliknande bostäder där lägenheterna kompletteras med gemensamma ytor som matsal och verkstad, vilket är vanligast.
Var med du också och gör skillnad – bli WWF Vän!
K9 öppnade i november 2015. Grundaren Lisa Renander hade inspirerats av så kallade ”co-living”-hus vid Stanforduniversitetet i USA och startat ett liknande kollektivboende i ett hus i Gamla stan. Hon lärde känna Fredrik Forss som jobbade i fastighetsbranschen och även han gillade tanken på ett modernt kollektiv. De startade företaget Tech Farm och lät omvandla huset på Östermalm till K9.
Deras dröm är nu att låta bygga liknande hus för barnfamiljer, för äldre och även i andra länder, så att människor kan flytta mellan husen efter behov.
– Vårt första byggprojekt i Täby väntas vara klart 2020. På sikt vill vi ha hundra hus i hela världen, säger Fredrik Forss.
Tech Farm är skapat utifrån de behov som kommer med globaliseringen och digitaliseringen menar grundarna.
– Vi ser att gränserna mellan vardagsliv, jobb och familj flyter samman. Då behövs hem, platser, communities som kan tillgodose de vardagliga behov som nu finns, säger Lisa Renander.
Vinnova har intresserat sig för deras projekt och Tech Farm har fått 10 miljoner kronor för att använda K9 som forskningslabb för att utröna om det går att minska boendeytan per person med 60 procent men bibehålla samma kvalitet i boendet. De ska också se vilka regler och lagstiftningar som kan behöva ändras för att fler såndana här projekt ska bli möjliga.
– I dag finns till exempel regler för tillgänglighet och brandskydd som begränsar möjlig- heterna att bygga smått, säger Fredrik Forss.
Mindre boendeyta ger mindre klimatpåverkan. Men grundarna noterar att de boende minskar sin klimatpåverkan på fler sätt. De boende skaffar allt färre saker.
– När vi känner oss trygga i den miljö vi bor och har de flesta av våra behov tillgodosedda – då får statussymboler mindre betydelse – vilket i sin tur leder till minskad konsumtion och ägande, säger Lisa Renander.
Måste vi bo trängre i framtiden för att klara miljön?
– Det är svårt att säga berg- säkert att vi måste bo trängre, men det är helt klart resurssmart att bättre nyttja de boendeytor vi har genom att fler delar på dem. Kollektivboende kan även ge stora sociala vinster och det är ju också en viktig del i en hållbar utveckling.
Vilken miljöpåverkan har vårt boende?
– Utsläppen har minskat genom åren tack vare övergång till förnybar energi och energieffektiva lösningar som till exempel fjärrvärme. Numera står boendet för 20 procent av utsläppen i Sverige, i andra länder kan boendet stå för upp till hälften. El och värme är de två stora direkta utsläppsfaktorerna, och därtill kommer indirekta utsläpp vid tillverkningen av hus och deras utrustning, till exempel vitvaror och möbler.
Vore det bättre att riva gamla hus och bygga nya energieffektiva för att minska utsläppen?
– Nej, för det mesta inte eftersom det går åt mycket energi vid nybyggnation. Men alla nybyggen bör göras med de bästa energi- lösningarna. Vi behöver också rusta upp och smartare använda de byggnader vi redan har. God stadsplanering kan lägga grund för detta – till exempel att bygga bostäder som lätt kan konverteras till kollektiv eller generationsboende och anlägga förskolor som kan byggas om till ålderdomshem. På så sätt kan vi långsiktigt optimera resursanvändningen.
Senast ändrad 27/11/23
