Orangutang med unge svingar sig mellan trädgrenar. Sumatra. Foto: Anup Shah / WWF

 

 

Ökande handel med orangutanger syns i sociala medier

2017-08-31

En otäck bieffekt av att orangutangernas skogar försvinner, är handeln med orangutangbebisar. 
– Det vi ser nu är att handeln flyttat till sociala medier som instagram och facebook, och att den verkar öka, säger Olle Forshed, expert på regnskog och tropiskt skogsbruk hos Världsnaturfonden WWF.


Tillfångatagen orangutangunge. Foto: Chris R Sheperd / WWFNär WWF i Indonesien förra året skannade internet och sociala medier hittade de 74 orangutangungar till salu. Och det är med all säkerhet bara toppen av ett isberg, tror Olle Forshed.

– De säljs som statussymboler via slutna grupper i Indonesien, Taiwan, Malaysia och Kina med omnejd, på Facebook eller via konton på instagram och i andra sociala medier. De illegala nätverken byter plattformar ofta, och kan ha upp till 60.000 medlemmar, berättar han.

Handeln är en sorglig bieffekt av att orangutangernas livsområden minskar på Borneo och Sumatra. När skog skövlas för att ge plats åt gruvor, oljepalms- eller akaciaodlingar, eller brinner okontrollerat, förlorar många apor sina hem. Dessa trädlevande djur rör sig klumpigt och långsamt på marken, och blir därför lätta byten för tjuvjägare.

För att komma åt ungen, skjuts mamman. Ungarna tillfångatas och slussas via olagliga nätverk till andra länder, för att slutligen hamna som husdjur i någon rik familj.

Orangutang, mamma med barn Foto: Jonathan Dee / WWF– Tjuvjägaren får runt 2-3000 kronor, vilket är en väldigt stor summa för människorna där. Slutpriset ligger betydligt högre; det finns exempel på orangutangungar som fötts upp i Ryssland och sålts för mer än 240.000 kronor.

Varför vill man ha en orangutangunge?

– Man har den som en liten bebis eller levande docka att gulla med och pyssla om, och det fungerar tills den är ungefär 2-3 år, sedan börjar den bli ganska stor. Den är jättegullig i början, men blir väldigt svårhanterlig ju större den blir. Då hamnar den i en bur, eller blir fastkedjad, om man ens klarar att ha kvar den, säger Olle Forshed.

En grym baksida av hela hanteringen är också att många orangutanger inte överlever. För varje djur som kommer fram levande, dör ytterligare mellan tre och fem under infångandet och transporten.
Men även om det inte vore fallet, är orangutanger som husdjur en väldigt dålig idé.

– Visst, orangutanger är väldigt lika oss människor och gulliga på många sätt men de mår verkligen inte bra av att växa upp hemma hos folk och bakom lås och galler. En orangutang mår bäst när den fritt får plocka frukt i regnskogen och bygga sitt bo uppe i en trädtopp, det är så vi vill se dem leva!

Det finns omkring 7 500 orangutanger på Sumatra och 45 000-50 000 på Borneo, och gemensamt för båda underarterna är att de förökar sig långsamt. I snitt är det åtta år mellan syskon och en unge behöver sin mamma upp till 6–7 års ålder.

Om du skulle upptäcka att någon försöker sälja orangutangungar på nätet, tveka inte att rapportera! Antingen via appen Wilderness Witness som vi skriver om i faktarutan här på sidan, eller direkt till Olle Forshed på olle.forshed@wwf.se. Varmt tack!

Läs mer om orangutangen här
WWF arbetar mot handeln med orangutanger tillsammans med organisationen TRAFFIC
Bli Orangutangfadder här

 

Orangutang, mamma med barn Foto: Anup Shah / WWF

Senast uppdaterad 2017-09-01

 

App mot handeln med djur

 

Wildlife Witness är en app där vanliga människor kan rapportera olaglig handel med vilda djur eller växter. Man fyller enkelt och snabbt i ett litet formulär om vad man sett, vilken art, var, hur många djur, etcetera, och skickar den med ett klick helt anonymt.

 

Om du ska resa i Asien, ladda gärna ned appen. Du hittar den i App Store och på Google Play. Info på: wildlifewitness.net