NÖTKÖTT - NATURBETESKÖTT

 

Naturbeteskött kommer från ungko, kviga eller stut som under betessäsongen till största del betar i gamla ängs- och betesmarker. Under vintersäsongen är djuren inne i stall och utfodras med främst vallfoder (gräs och klöver). Det vanligaste är att djuren är av köttras. Kalvarna går då med och diar sina mödrar på betet första sommaren. Även många kvigor av mjölkras som sedan går in i mjölkproduktionen betar naturbeten, men det köttet säljs inte som certifierat naturbeteskött.

 

KLIMAT   

Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer och transportfordon släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Nötkreatur som betar magra naturbeten växer ofta långsammare än djur som föds upp på mer energirikt foder (t.ex. vallfoder från åkrar som gödslats eller spannmål). Det leder till att de riskerar att släppa ut mer metan under sin livstid än djur som får ett mer proteinrikt foder och som därmed växer snabbare. Klimatavtrycket för det genomsnittliga svenska nötköttet är ca 26 kg CO2e/kg benfritt kött (1). Variationen i utsläpp från köttproduktion mellan olika gårdar är stor. Med bra planering av bete och foder kan även djur som betar naturbeten växa bra.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

I gamla ängs- och betesmarker finns många arter som är hotade. För att bevara dessa krävs att markerna betas, så att de hålls öppna och gräset kort. Betesdjuren på dessa marker bidrar således positivt till bevarandet av biologisk mångfald. Naturbetesmarker som är rika på  konkurrenskänsliga och hotade arter och som kräver bete eller slåtter för att inte växa igen finns i hela Europa (kallas High Nature Value Farmland) (2). Dessa marker har använts för bete under mycket lång tid vilket skapat den flora och fauna som nu finns där. Många betesmarker i Sydamerika har däremot nyligen röjts och tidigare varit skog eller buskmark. Beteskött från dessa marker bidrar inte positivt till biologisk mångfald. Tvärtom är vidare expansion av betesmark i Sydamerika ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden globalt (3).

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL    

Grönt ljus för ekologiskt naturbeteskött. Gult ljus  för övrigt naturbeteskött.
I ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel. I konventionell uppfödning används bekämpningsmedel främst vid odling av kraftfoder (spannmål och proteinfoder). Då naturbetesdjuren utfodras övervägande med vallfoder (gräs, klöver och andra baljväxter) är bekämpningsmedelsanvändningen låg för allt naturbeteskött (4).

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Produktion av naturbeteskött i Sverige omfattas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning. Bete under hela dygnet är obligatoriskt under minst 2–4 månader enligt Svenskt Sigills regelverk för naturbeteskött. Är köttet KRAV-märkt ska djuren dessutom ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare 2 månader.


Hur hittar jag naturbeteskött?

Svenskt Sigill har en certifiering för naturbeteskött. Här regleras att mer än hälften av betet som används måste ske  på naturbetesmark. Loggan att hålla utkik efter ser ut så här:

Alla producenter använder dock inte loggan för naturbeteskött på sina produkter även om de är certifierade. På www.sigill.se kan du hitta producenter av naturbeteskött som är certifierade.

Köttet från de kor som föder kalvarna, antingen dikorna som ger di åt sina egna kalvar eller mjölkkorna som eventuellt betat som kvigor, certifieras inte enligt Svenskt Sigills naturbetescertifiering eftersom certifieringen även innehåller krav på köttkvalitet. Köttet ska hålla en hög ätkvalitet och mörhet. Kornas betande i hagarna är naturligtvis lika värdefull som kalvarnas betande.

Att kött är ekologiskt är ingen garanti för att köttet är producerat på naturbetesmarker då inga sådana krav finns i det ekologiska regelverket. Mycket, men inte all, av den ekologiska nötköttsproduktionen i Sverige sker dock på naturbeten.

 

Vad är naturbetesmark?

Naturbetesmark kallas marker där djur under mycket lång tid, ofta hundratals år, betat utan att markerna har gödslats eller plöjts. På många av markerna slog man också tidigare hö för vinterfoder. Denna speciella skötsel av naturbetesmarkerna ledde till att många idag hotade växt- och djurarter finns här. Om inte betesmarkerna betas, eller växtligheten hålls tillbaka på annat sätt, tar konkurrensstarka växter som gräs och sly över och markerna växer igen. Unik biologisk mångfald riskerar att gå förlorad (5).

Naturbetesmarkerna är ofta steniga, torra eller våta, näringsfattiga och olämpliga att plöja och därför svårodlade. På sådana marker är det därför resurseffektivt att låta idisslare omvandla gräs och fibrer till människoföda i form av kött.

 

Producera nötkött med mycket gräs eller mycket spannmål?

Även om produktion av nötkött på svenska naturbeten har fördelar för den biologiska mångfalden i Sverige, leder den till stora utsläpp av metan per kg producerat kött, och således stor klimatpåverkan, vilket gör att vi måste tänka på hur mycket sådant kött som är hållbart att konsumera. Mer intensiv produktion där djuren äter mer kraftfoder ger generellt lägre metanutsläpp per kg kött (6). I den totala klimatpåverkan från nötköttet måste man dock inkludera även utsläpp från framför allt foderproduktionen. Uppfödning med mer kraftfoder ger ofta högre utsläpp från foderproduktion. Sammantaget saknas tillräckligt många studier för att generellt uttala sig om skillnader i klimatpåverkan mellan intensiv och mer extensiv betesbaserad produktion. Positivt för naturbetesbaserad produktion är att denna utnyttjar gräs, som vi människor inte kan äta, som en resurs. Forskare rekommenderar således att produktion av kött och mjölk bör baseras på en stor del vallfoder (gräs och baljväxter) och liten del kraftfoder. Användning av naturbetesmarker uppmuntras (7).
Betessäsongen i Sverige är dock kort och djurens vinterfoder odlas på åkermark där vi skulle kunna odla t.ex. vegetabiliska livsmedel som vi kan äta direkt. I Sverige finns dock mycket skog i förhållande till andelen åkermark. Därför är produktion av vinterfoder baserad på gräs och klöver många gånger positivt för Sveriges biologiska mångfald, även om den är arealkrävande, då dessa marker i vissa fall skulle riskera att planteras med skog.

 

Hur mycket naturbeteskött kan man producera i Sverige?

Om cirka 500 000 hektar naturbetesmark användes för produktion skulle mellan 10 och 20 kg nötkött per person och år kunna produceras. Det motsvarar ca 300 g (ca 2 portioner) i veckan per svensk. Det innebär också en rimlig nivå när det gäller växthusgasutsläpp om man inte äter annat kött (8). Dessutom överensstämmer den nivån ganska bra med vad WCRF rekommenderar när det gäller köttkonsumtion och cancer (max 500 g rött kött i veckan).

 

Kan naturbetesmarkerna ta upp koldioxid från atmosfären?

Jordbruksmark som inte plöjs kan lagra in kol genom att en del av växtresterna och rötterna inte förmultnar till koldioxid utan omvandlas till mer stabila kolföreningar som stannar i marken. På så sätt tas koldioxid upp från atmosfären och klimatpåverkan mildras. En del av de växthusgaser som idisslarna ger upphov till kan då kompenseras av att betesmarken och odlingen av vall på åkermarken lagrar in kol. Några studier från Europa visar att om kolinlagringen är stor kan utsläppen från idisslarnas metanutsläpp, gödsel och foderodlingen kompenseras nästan helt (9).

Möjligheten för de svenska naturbetesmarkerna att ta upp koldioxid ur luften och binda det i marken har bedömts som små (10). Det beror dels på att de ofta är magra d.v.s. det växer inte så mycket biomassa som kan lagras in, och dels på att de varit gräsmarker under lång tid och således uppnått ett jämviktsläge för kolhalten i marken. Åkermarken där vinterfodret odlas har ofta större potential att lagra in kol, speciellt om man övergår från spannmålsodling till vallodling. De data som finns kring kolinlagring är osäkra och varierar stort. Det krävs långa mätserier för att kunna uttala sig med säkerhet om hur mycket kol som lagras in i marken. Kolinlagring är dessutom en reversibel process vilket innebär att om åkermarken börjar plöjas igen släpps koldioxiden som bundits i marken ut igen (11). Man måste också ta hänsyn till vad åkermarken annars kunde ha används till om man inte odlat foder, till exempel odling av bioenergi antingen genom att röta vallen till biogas eller odling av energiskog. Bioenergi kan ersätta fossila bränslen och gör på så sätt stor klimatnytta. Det finns således ingen enighet idag bland forskarna om kolinlagringens positiva effekter på klimatet ska räknas med eller inte i klimatavtrycket från kött.

Utifrån försiktighetsprincipen har inte en minskad klimatpåverkan tack vare potentiell kolinlagring tagits med i kriteriet för kategorin Klimat i Köttguiden, då det är svårt att veta om marken där fodret odlas verkligen lagrar in kol (mycket av odlingen av vall sker i en växtföljd med andra grödor och då lagras mindre in än om vallen ligger permanent) och om kolet verkligen kommer stanna i marken i all framtid (även varma torra somrar kan göra att inlagrad kol oxideras till koldioxid igen) (12). Oavsett kolinlagring är vallodling bra på många sätt. Vallodlingen ökar markens bördighet och minskar behovet av bekämpningsmedel. Ur dessa aspekter är det bra med köttproduktionssystem som får till följd att det odlas vall på gårdarna och därmed mer varierade växtföljder.

 

Källor:

(1) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(2) Henle m.fl. 2008. Identifying and managing the conflicts between agriculture and biodiversity conservation in Europe - A review. Agriculture, Ecosystems and Environment 124:60-71.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.
(5) Olsson. 2008. Mångfaldsmarker : naturbetesmarker - en värdefull resurs. Centrum för biologisk mångfald, SLU.
(6) Nguyen m.fl. 2010. Environmental consequences of different beef production systems in the EU. Journal of Cleaner Production, 18, 8, 756-766.
(7) Bellarby m.fl. 2013. Livestock greenhouse gas emissions and mitigation potential in Europe. Global Change Biology 19: 3–18
(8) Se Frågor och svar.
(9) Soussana m.fl. 2007. Full accounting of greenhouse gas (CO2, N2O, CH4) budget for nine European grassland sites. Agriculture, Ecosystems & Environment 121:121-134.
(10) Jordbruksverket. 2010. Inlagring av kol i betesmark. Rapport 2010:25.
(11)  Powlson, Whitmore and Goulding, 2011. Soil sequestration to mitigate climate change: a critical re-examination to identify the true and the false. European Journal of Soil Science. 62, 42-55.
(12) Westhoek m.fl. 2011. The Protein Puzzle. The consumption and production of meat,dairy and fish in the European Union. PBL Netherlands Environmental Assessment Agency.

 

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se