Fläsk_mer vitt

Griskött är det köttslag vi äter mest av i Sverige. Inte minst i form av skinka på mackan, varmkorv eller på charkbrickan. Klimatpåverkan är lägre än för nötkött och lamm, men högre än för kyckling. I grisproduktionen används spannmål och soja som foder, och till viss del restprodukter från livsmedelsindustrin. Vad grisarna äter spelar stor roll för hur hållbart köttet är – om fodret odlas utan bekämpningsmedel och utan att regnskog avverkas blir miljöpåverkan lägre. Det finns också en stor variation i hur grisar har det – allt från bökande djur som lever utomhus till suggor som hålls fixerade i burar i mycket intensiv uppfödning.

WWFs råd

Ät ibland

  • märkt med KRAV
  • märkt med EU-ekologiskt, från Sverige

Var försiktig

  • märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad
  • märkt med EU-ekologiskt, importerad
  • märkt med Svenskt Sigill
  • från Sverige

Varning

  • från Danmark
  • från Finland
  • från Tyskland
  • från Polen
  • från Nederländerna
  • från Italien
  • från Spanien

Bästa valet av griskött är KRAV-märktKRAV-märket. Dessa grisar är de enda som garanterat får gå ut. Under sommarmånaderna har KRAV-grisarna möjlighet att böka i jorden vilket hör till deras naturliga beteende. Dessutom är fodret i ekologisk grisproduktion till allra största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

Det är odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från grisproduktionen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Grisar äter till viss del restprodukter från livsmedelsindustrin, liksom foder som består av spannmål som inte klarar dagens kvalitetskrav från bageriindustrin. Samtidigt äter de i stor utsträckning sådant som vi människor i praktiken hade kunnat äta direkt, som både spannmål och soja, vilket hade varit mer resurseffektivt.Svenskt Sigill Klimat Certifierad Griskött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Dessutom begränsas mängden soja i grisarnas foder vilket med största sannolikhet gör att bekämpningsmedelsavtrycket blir lägre för den klimatcertifierade grisen.

Svenskt konventionellt griskött har flera fördelar jämfört med importerat. Sverige har hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra länder, det är exempelvis inte tillåtet att klippa av grisarnas svansar (kupering), något som praktiseras regelbundet i andra länder för att förhindra att grisarna biter på varandras svansar på grund av trängsel och leda. Det är inte heller tillåtet att hålla suggorna fixerade i trånga burar, något som annars är vanligt förekommande i andra länder. Men även om djurskyddet för svenska grisar är högt i jämförelse med grisar i andra länder så finns det en hel del kvar att önska. Inga grisar i konventionell produktion får gå ut och de flesta lever i en miljö som erbjuder liten stimulans.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion som tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Branschen i Sverige har engagerat sig i sojadialogen och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra), eller certifikat för certifierad soja vilket driver på en mer ansvarsfull odling av soja. För importerat griskött är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

Sverige, liksom Finland och Danmark, har hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet, men mängderna som används kan vara stora. I exempelvis Italien och Spanien, länder som vi importerar en hel del chark ifrån, är användningen av antibiotika i djurhållningen upp emot 20 gånger högre än i Sverige. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså griskött med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för detta kött.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.

GRIS
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
KRAV
EU-ekologiskt - Sverige
Svenskt Sigill Klimatcertifierad
EU-ekologiskt - import
Svenskt Sigill
Sverige
Danmark
Finland
Tyskland
Polen
Nederländerna
Italien
Spanien

Dela gärna:

Senast ändrad 15/11/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se