Vilt

Det viltkött som bedöms i Köttguiden gäller de vilda djur som lever i våra svenska skogar och landskap som jagas under den reglerade jaktsäsongen. Även djur som föds upp som frilevande i hägn, något som godkänns av länsstyrelsen, räknas som vilt om de inte stödutfodras i större omfattning. Största delen av svenskt viltkött kommer från älg, vildsvin, hjort och rådjur. Viltkött är ett bra alternativ om du vill äta kött, men samtidigt är det en begränsad resurs eftersom det i praktiken är svårt att öka mängden kött från vilt på marknaden. Arbete pågår dock för att öka utbudet av vildsvinskött vilket är positivt.

Renkött räknas här inte som vilt eftersom alla renar ägs av renskötare och ibland stödutfodras. Inte heller importerat vilt räknas med eftersom det är svårt att veta om dessa djur har stödutfodrats eller inte. Importerat vilt utgör ungefär hälften av allt viltkött som äts i Sverige.

På grund av att det inte går åt någon extra odlingsmark för vilda djur, även om både hjort och vildsvin i stor utsträckning livnär sig på odlade grödor, så bedöms de extra växtgasutsläppen som små. Det finns studier som visar att exempelvis vildsvin har ett klimatavtryck som ligger långt under kycklingkött. För att Köttguidens bedömning av viltköttet ska vara tillämpbar gäller alltså att vilda djur i hägn inte stödutfodras i betydande omfattning. Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur är svåra att värdera då det ofta rör sig om vilda djurarter och belastar därför inte viltköttet i bedömningen. Växthusgasutsläpp kopplat till jakt kan antagligen vara betydande men man kan resonera att dessa utsläpp snarare hör till själva aktiviteten ”att jaga” än produkten viltkött.

När det kommer till begreppet djurvälfärd så är det svår att tillämpa på vilda djur, då vi människor inte sköter eller kontrollerar dem. I Köttguiden utgår djurvälfärdsbedömningen utifrån hur djurhållning och slakt utförs vilket inte är relevant för viltkött. Frågor som rör jaktetik är dock viktigt och inom jägarkåren diskuteras till exempel olika jaktmetoder och tekniker för att undvika onödig stressbelastning på djuren under jakt.

Viltkött utgör endast några få procent av den totala köttkonsumtionen i Sverige och det är inget alternativ vare sig praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan utsträckning att viltköttet kan ersätta betydande mängder av det kött vi konsumerar idag. Däremot finns möjligheter att få ut mer av det viltkött som produceras (och som idag till största delen stannar hos jägarna, deras familjer och bekanta) på marknaden så att fler konsumenter får tillgång till det viltkött som finns. Arbete pågår för att öka utbudet av exempelvis vildsvin i livsmedelsbutiker.

Renkött räknas inte som vilt i och med att renarna ägs av renskötare. Köttguiden tar inte heller upp importerat vilt eftersom det är svårt att veta om dessa djur har stödutfodrats eller inte. Importerat vilt utgör ungefär hälften av allt viltkött som äts i Sverige.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.