KÖTTGUIDEN - IMPORTERAT NÖTKÖTT

 

Hälften av det nötkött som konsumeras i Sverige importeras. Nötkött från Irland kommer från kor och kalvar där kalvarna diar kor som inte mjölkas, så kallad dikoproduktion. Djuren går ute drygt halva året. Per ytenhet finns betydligt fler djur än i Sverige vilket innebär en ökad risk för läckage av näringsämnen. I Tyskland, Polen och övriga Östeuropa kommer mycket av köttet från tjurar från mjölkproduktion. Kött från Sydamerika kommer från långsamväxande raser som ofta betar året om.

 

KLIMAT 

Allt importerat nötkött ger som det svenska upphov till stor klimatpåverkan, p.g.a. utsläpp av metan från fodersmältning, samt utsläpp från foderodling och gödselhantering. Nötkött från Brasilien ger extra höga utsläpp, nästan dubbelt så höga som det europeiska nötköttet, p.g.a. att djuren där växer långsamt och hinner släppa ut mycket metan under sin livstid. Dessutom sker mycket stora utsläpp av koldioxid från marken och från växtligheten som tas bort när skogs- och buskmarker omvandlas till betesmark. Klimatpåverkan från transporter av kött bidrar bara med några procent av köttets totala klimatpåverkan även om transporten sker från Sydamerika (1).

 

BIOLOGISK MÅNGFALD 

Ökad efterfrågan på kött från Sydamerika leder till att skogs- och buskmarker med mycket hög biologisk mångfald avverkas och omvandlas till betesmark. Detta är mycket allvarligt då dessa marker är bland de artrikaste i världen. Därför får kött från Sydamerika rött ljus. I Europa tar köttproduktionen stora arealer i anspråk. Hur jordbruket påverkar biologisk mångfald beror på hur produktion bedrivs, vilka fodermedel som används och hur det omgivande landskapet ser ut. Även om irländsk nötköttproduktion till stor del är betesbaserad används en hel del kraftfoder och även icke certifierad soja (2), varför det blir rött ljus även för irländskt kött. Även inom produktion i Tyskland, Polen och Östeuropa förekommer troligen soja, men produktionen där kan också vara extensiv med mycket bete och liten mängd kraftfoder. Det går inte att göra någon säker bedömning av detta kött på denna generella nivå. Troligen förekommer en del soja så detta kött får rött ljus. På olika platser i Europa finns marker som liksom de svenska naturbetesmarkerna behöver betas för bevarandet av hotade arter (High Nature Value Farmlan). Utan en trovärdig märkning är det dock svårt att veta vart och hur köttet har producerats. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag tex ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).  Mer inforamtion i pressreleasen om ansvarsfull sojaodling.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL 

I Brasilien betar djuren ute året om och användningen av kemiska bekämpningsmedel på betesmarkerna är sannolikt låg (data saknas). Betesmarkerna i Brasilien har dock anlagts på marker där den naturliga floran med hjälp av bekämpningsmedel ersatts med högproducerande gräsarter. På andra platser i Sydamerika och även i mindre omfattning i Brasilien slutgöds djuren i så kallade "feed-lots", trånga fållor där de ges kraftfoder för att växa snabbt. I sådana system blir användningen av foder som odlas på åkermark med bekämpningsmedel högre. På Irland betar djuren cirka halva året men äter även kraftfoder. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat nötkött. Troligen ligger användningen i genomsnitt i samma storleksordning som för det svenska genomsnittliga nötköttet. Därför blir det gult ljus här.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Rött ljus för importerat nötkött. Nötdjuren på Irland och i Sydamerika lever ett fritt liv med bete utomhus hela året (Sydamerika) eller stor del av året (Irland). Djuren på Irland och i Sydamerika skyddas inte av lika sträng djurskyddslagstiftning som i Sverige. Tjurarna kan till exempel  kastreras utan bedövning vilket ger rött ljus i Köttguiden.  I Brasilien och Argentina finns lagar kring slakt som är strängare än i EU. Slakt utan bedövning är inte tillåtet (3). Inom EU finns djurskyddsregler kring hur kalvar ska födas upp men dessa är inte lika långtgående som de svenska reglerna. Bland aannat kan kalvar kastreras och hornen tas bort utan bedövning vilket inte är tillåtet i Sverige. Dessutom riskerar djuren att slaktas utan bedövning, varför det blir rött ljus för kött från Tyskland, Polen och övriga Östeuropa.

 

ANTIBIOTIKA  

Kött som importeras från Tyskland och Polen får gult ljus. Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU och det finns även krav på veterinär ordination för att få ge djuren antibiotika. Det ger gult ljus i Köttguiden.

 

Inom EU rapporteras försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur årligen av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Redovisningen av dessa data har satt igång processer i många EU-länder, och i vissa har en minskad förbrukning noterats. Nederländerna tog redan 2008 ett mål att halvera antibiotikaanvändningen till 2013 jämfört med 2009, ett mål som nåddes 2012. Man har nu skärpt målet och siktar på en reduktion på 70 procent till 2015.  En viktig del i detta arbete är att statistiken för förbrukningsdata har förbättrats så att både gårdsspecifika och veterinärspecifika data går att få fram. En särskild myndighet för övervakning av läkemedelsförbrukning inom djursidan har skapats och ett system för övervakning av veterinärer har tagits fram.

 

Nyligen publicerade EU-kommissionen en vägledning för ansvarsfull antibiotikaanvändning i djurproduktionen. Den tar också upp frågor som rör handelns ansvar (att inkludera ansvarsfull antibiotikaanvändning i sina kvalitetssäkringsprogram) och vikten av upplysa konsumenter som genom sitt konsumentbeteende främjar livsmedelsproduktion där antibiotika används ansvarsfullt.  2015 kom också en första rapport, utgiven av Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten som jämför användningen av antibiotika till människor och djur. 2012 användes 3 400 ton antibiotika till människor och 8 000 till livsmedelsproducerande djur inom EU. (3)

 

Förekomst av antibiotikaresistens hos bakterier som kan smitta mellan djur och människa, till exempel salmonella och campylobakter, övervakas inom EU. Resistens mot ett flertal antibiotika ses både hos salmonella och campylobakter, och i en mycket högre frekvens än i Sverige.  (4)


Inom EU förhandlas just nu två lagförslag: förordning om veterinärmedicinska läkemedel och förordning om medicinfoder. Tyvärr kommer dessa lagstiftningsförslag sannolikt inte begränsa rutinmässig förebyggande användning av antibiotika till friska djur. (5)


Nötkött som importeras från Nordamerika och Sydamerika får rött ljus för kriteriet antibiotika.
Ett flertal initiativ har tagits under 2015 av olika globala aktörer. Trots dessa globala initiativ så är regelsystemen i länder utanför EU ofta underutvecklade. I USA är det till exempel fortfarande tillåtet att utan veterinär ordination använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Nästan all antibiotika som används i USAs djurhållning, 98 procent, säljs utan veterinärordination (6).  Samtidigt är diskussionen om antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i USA just nu omfattande. Vissa delstater går också före, till exempel så har Kalifornien instiftat en lag som innebär att antibiotika alltid måste ordineras av en veterinär, samt att journal ska föras så att användningen kan mätas (7).  Även på federal nivå kommer vissa förändringar att ske vid årsskiftet 2016/2017 (8).  Men sammantaget får kött som importeras från Nordamerika och Sydamerika rött ljus när det gäller antibiotika.


Naturkött är inte samma sak som naturbeteskött!

Importerat kött säljs ibland under namn som kan vara vilseledande. Om kött ska vara positivt för den biologiska mångfalden krävs att djuren i köttproduktionen betar marker som innehåller hotade arter som kräver att gräset hålls kort, eller på annat sätt bidrar positivt till landskapet. Naturbetesmarker har varit betesmark under lång tid, flera hundra år, och är oftast inte lämpliga för annan livsmedelsproduktion. De finns både i Sverige och på andra platser i Europa och världen. Dock är det bara genom certifiering (eller direktkontakt med producenten) som det går att avgöra om köttet verkligen producerats på dessa typer av marker. I Sverige certifieras naturbeteskött av Svenskt Sigill.

 

Källor:

(1) https://www.government.nl/ministries/ministry-of-economic-affairs/documents/leaflets/2014/02/28/reduced-and-responsible-use-of-antibiotics-in-food-producing-animals-in-the-netherlands  2015-11-27

(2) http://ec.europa.eu/health/antimicrobial_resistance/docs/2015_prudent_use_guidelines_en.pdf 2015-11-27

(3) http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2015/01/WC500181485.pdf 2015-11-27

(4) http://sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/antibiotikaresistens_2014.pdf
(5)
http://www.dn.se/arkiv/dn-nyheter/antibiotika-ska-kunna-ges-aven-till-friska-djur 2015-11-27
(6) 
http://www.fda.gov/downloads/ForIndustry/UserFees/AnimalDrugUserFeeActADUFA/UCM440584.pdf 2015-11-27

(7) http://www.foodsafetynews.com/2015/10/california-governor-signs-groundbreaking-bill-regulating-animal-antibiotics/#.VliXs86nT-Z 2015-11-27

(8) http://www.bovinevetonline.com/vfd-newsletter/vfd-questions-concerns-and-opportunities 2015-11-27’


 

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se