KÖTTGUIDEN - PROTEIN FRÅN VÄXTRIKET 

 

Det finns många källor till protein att välja på i din måltid, inte bara kött. Att äta omväxlande och låta mycket av proteinerna i maten komma från växtriket är ett viktigt bidrag till planetens hälsa. Energiåtgång, resursanvändning och klimatpåverkan är i allmänhet betydligt mindre för vegetariskt protein än för animaliskt protein. En hälsosam kost är varierad och innehåller olika typer av protein och fett.

 

Att laga själv är gott och oftast billigast. Det finns många olika sätt att laga vegetariskt. Proteinet är vanligast att man får från baljväxter, eller ärtväxter, som är ett samlingsnamn för
bönor, ärtor och linser. Baljväxter kan ätas som de är eller förädlas till exempelvis tofu, falafel, korv, biffar, färs och grytbitar. Spannmål kan också användas som råvara, till exempel för Seitan som görs av vete eller den finska produkten Pulled havre. Produkter som baseras på nötter och mandel finns också men då mest i form av mjölk och ost.

Färdiglagade rätter eller halvfabrikat baserat på proteinrika växter är ett område som växer snabbt. Nya varumärken kommer hela tiden. Produkter som man kan hålla ögonen öppna efter är t ex tofu, seitan eller tempeh. Quorn, Oumph och Tzay är kända varumärken för vegetariska produkter.


Företag som utvecklar protein från växtriket är t ex Hälsans Kök, Anamma, Ekko Gourmet, Astrid och Aporna samt dagligvaruhandelns egna varumärken.

 

Att äta vegetariskt är både enkelt och gott!

 

Färdiglagade rätter och halvfabrikat baserat delas in i kategorierna

Sojabaserat protein

Spannmålsbaserat protein

Svampprotein

 

 

KLIMAT  

Klimatpåverkan för baljväxter ligger på 0,7 kg CO2 per kg livsmedel (torkad form). Spannmål ligger på ungefär samma nivå vilket ger dessa produkter grönt ljus. För Quorn finns det livscykelanalyser som visar att Quorn kommer under gränsen på 4 kg CO2 per kg produkt vilket ger grönt ljus, och vegansk Quorn har ännu lägre klimatpåverkan.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

De vegetariska proteinkällorna är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen än att låta spannmål och baljväxter passera genom djuren. Man bevarar den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker skövlas för att odla soja genom att äta vegetariskt protein istället för animaliskt.

 

BEKÄMPNINGSMEDEL    

Om inte produkterna odlas ekologiskt så används bekämpningsmedel i produktionen vilket ger gult ljus.

 

DJURSKYDD OCH BETE -

-

 

ANTIBIOTIKA -

-


Fler fördelar med baljväxter
Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter med liten miljöbelastning som följd, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.
 
Ska man äta importerad soja?
Sojabönan är ett näringsmässigt bra livsmedel eftersom den innehåller alla essentiella aminosyror. Ungefär 90 procent av all soja som importeras till Sverige används som foder och härstammar från framför allt från Brasilien, Argentina och Uruguay. Soja i humanlivsmedel däremot kan komma från Nordamerika, Italien eller andra länder genom mindre importörer.

Det finns anledning att reflektera över om soja är ett miljösmart livsmedelsval. Vi kan börja med att konstatera att det är mer effektivt att äta sojan direkt än att den tar omvägen via ett djur där mycket av energin går förlorad. Därför är det viktigt att ställa krav på ansvarsfullt producerad soja som foder till djur. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som ICA, Coop, Axfood och Martin&Servera krav på att soja som används för egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra). Om du ska välja mellan olika sorters bönor eller soja, titta dig omkring i hyllan! Det är fullt möjligt att odla flera olika sorters baljväxter i de södra delarna av Sverige, och det finns miljömärkta bönor, ärtor och linser. Men det viktigaste valet har du redan gjort – att äta mer baljväxter!
 

Källor:

(1) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(2) Bruce m.fl. 1997. Vegan - vegeterian - allätare? SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Naturskyddsföreningen. 2010. Soja som foder och livsmedel i Sverige – konsekvenser lokalt och globalt.
(5) Fogelberg. 2008. Svenska bönor inte bara bruna – klimat och jordmån passar även exotiska bönor. JTI informerar nr 121.




 

 

Senast uppdaterad 2016-06-23

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se