KÖTTGUIDEN - IMPORTERAD KYCKLING

 

Importerad kyckling kommer framför allt från Danmark, och till viss del EU-länder som Holland och Tyskland. I restaurangsektorn är import från Thailand ökande.

 

KLIMAT  

Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerad kyckling  inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (1). Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Soja utan certifiering används sannolikt i produktionen av importerat kycklingkött och det blir således rött ljus.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL   

Rött ljus. Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Det finns litet information om hur användningen av bekämpningsmedel ser ut inom kycklingproduktionen i Thailand. Vad vi vet är att det saknas lika långtgående regelverk som i EU, och risken är således att användningen är hög. Inom dansk kycklinguppfödning används liksom i den svenska betydande mängder soja. Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög. Sammantaget blir det således rött ljus för importerad kyckling i denna kategori.

 

DJURSKYDD OCH BETE   

Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Detta är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder. Det saknas information om under vilka förhållanden som kyckling som importeras från Thailand föds upp, men djurskyddslagar saknas eller är mer allmänt hållna och inte i lika stränga som de svenska (3).

 

ANTIBIOTIKA  

Importerat kycklingkött från Danmark får grönt ljus för antibiotika eftersom man där har skapat tydliga system för att se till att antibiotikaanvändningen blir mer ansvarsfull. Där ingår dokumentation, uppföljning, veterinärförskrivning av antibiotika samt förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Inom EU saknas i stor utsträckning uppföljning av för hög antibiotikaanvändning vilket gör att kycklingkött från övriga EU får gult ljus. I den asiatiska produktionen används antibiotika i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxten till friska djur utan veterinärordination och utan dokumentation. Det gör att användningen av antibiotika växer okontrollerat. Mycket av det anonyma kycklingköttet på restauranger kommer från Asien.

 

Källa:

(1) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(2) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(3) FiBL. 2010. Overview of animal welfare standards and initiatives in selected EU and third countries.



 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se