En nedläggning av Bromma är det enda rimliga. Dessutom finns tydliga siffror på att Arlanda har kapaciteten att ta över Brommas flyglinjer utan utbyggnad. Det skriver tre företrädare för WWF.
Publicerad i Dagens Industri 29 april 2021. Läs här.
I förra veckan meddelade regeringen plötsligt efter flygplatsbolagets Swedavias vädjan, att man önskade lägga ned Bromma flygplats och överföra flyget till Arlanda. Reaktionerna lät inte vänta på sig och flera politiska partier och flyglobbyister gick ut och kritiserade beskedet kraftfullt. Flera partier hotar nu även med att riva upp beskedet när frågan ska behandlas i riksdagen. Bland dem som kritiserar en nedläggning finns enkelt beskrivet två läger: De som är emot en nedläggning av Bromma flygplats oavsett och de som menar att en nedläggning av den stadsnära flygplatsen måste föregås av en utbyggnad av Arlanda flygplats för att hantera överflyttningen av flyg.
I de senaste årens diskussioner kring Arlanda och Bromma flygplats har det ibland förts fram som en självklarhet att en överflyttning till Arlanda skulle kräva en utbyggnad av en ytterligare och fjärde rullbana för att hantera en ökad mängd starter och landningar. I debatten saknas helt referenser till vad en sådan uppfattning bygger på för data och analys. Vi bestämde oss därför för att gräva djupare i frågan.
Precis innan pandemin bröt ut presenterade vi en rapport som undersöker sanningshalten i argumenten. Rapporten, som är framtagen av en av Sveriges ledande luftfartsanalytiker, visar att det saknas belägg för att Arlanda behöver en till rullbana för att hantera både en överflyttning av Brommas flyg och ett eventuellt kraftigt ökat flygande. Låt oss gå igenom rapportens slutsatser.
År 2000 hanterade Arlanda långt fler flygrörelser (276 000 starter och landningar) än precis innan pandemin bröt ut (2019: 233 000 starter och landningar). Detta trots att Arlanda vid år 2000 enbart hade två rullbanor i drift mot dagens tre banor. En nedläggning av Bromma flygplats skulle enligt ägaren Swedavia innebära att hälften av de knappt 50 000 starterna och landningarna på Bromma flygplats tillförs Arlanda. Det innebär att en överflyttning från Bromma till Arlanda inte ens kommer att komma upp i de nivåer som Arlanda hade år 2000.
Miljötillståndet för Arlanda flygplats på dagens tre rullbanor medger 350 000 starter och landningar årligen. För att komma upp i taket av miljötillståndet krävs därför att antalet flyg ökar med 60 procent. En ökning av flyget går dock emot våra nationella och europeiska klimatmål. Det gäller även med den biodrivmedelinblandning som nu är på gång för flyget, som väntas stå för cirka 30 procent av flygbränslet som används från svenska flygplatser vid 2030.
Vi har också undersökt hur Arlanda trafikerats under dygnets timmar de senaste fyra åren innan pandemin bröt ut. Med data från Transportstyrelsen kan vi visa att Arlanda är långt ifrån att nå maxkapaciteten och miljötillståndet som är på 90 starter och landningar per timma under dygnets samtliga timmar. Tvärtom kan vi visa att det under ett fåtal timmar som mest under dessa år nått upp till 73 starter och landningar på en timme. Medelvärdet hamnar långt under det. Läs mer här
De senaste årens debatt kring flyg och dess påverkan på klimatet har haft effekt på flygresandet. Även innan pandemin minskade flygandet och framför allt inrikesflyget har minskat rejält. Av flygen från Bromma står inrikesflyget för 90 procent av resorna. Av flyglinjerna som innan pandemin trafikerade Bromma har också majoriteten redan i dag parallella flyglinjer från Arlanda.
Vår Sifo-undersökning Klimatbarometern från februari 2021 visar att enbart 3 procent av svenskarna tror att de kommer att vilja flyga mer efter pandemin än vad de gjorde före, medan över häften av svenskarna vill flyga mindre efter pandemin. Sammantaget med punkterna ovan pekar detta på att flyget från Arlanda inte kommer växa, åtminstone växa väldigt långsamt. Den senaste flygprognosen från Transportstyrelsen visar dessutom att flygandet inte ens vid 2026 har återvänt till 2015 års nivåer.
Vare sig mängden flyg eller hur trafiken ser ut på de mest trafikerade timmarna på dygnet talar för en till rullbana på Arlanda. Flygplatsen kan faktiskt hantera en kraftig ökning av mängden flyg, såväl med en överflyttning från Bromma som en framtida övergång till fler elflyg – över hela dygnet.
Att bygga ut Arlanda flygplats med ytterligare en rullbana för att göra flyglobbyn nöjda är inte rimligt. De som nu hävdar motsatsen borde redovisa vad de grundar denna position på och hur det ska gå ihop med våra klimatmål. En sådan mångmiljardinvestering bör såklart hellre riktas åt att minska utsläppen än att göda dem ytterligare. Något annat vore ett allvarligt snedsteg från politiken.
Peter Westman, tillförordnad generalsekreterare WWF
Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF
Ola Hansén, senior klimat och energiexpert WWF
