Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|20 apr, 2023

Låt gräsklipparen stå – för naturens skull

Genom att plantera pollenrika växter i din trädgård som blommar hela säsongen kan du underlätta pollineringen.
Genom att plantera pollenrika växter i din trädgård som blommar hela säsongen kan du underlätta pollineringen.

Prydlig, proper och välskött – så tycks den perfekta trädgården se ut. Men när den kortklippta gräsmattan växte fram som ideal bland Europas välbärgade var övriga naturen vildare. I en tid av artutrotning och klimatförändringar finns det större behov än någonsin av otämjda trädgårdar, skriver åtta forskare och landskapsarkitekter.

Publicerad i DN Debatt 16/4

I april och maj börjar maskrosorna blomma. För många trädgårdsägare startar då den årliga kampen mot maskrosorna för att få gräsmattan att se proper och välskött ut. Rötter ska upp och blommor bort innan de hinner utveckla fröställningar. Förutom att vara fri från maskrosor ska den perfekta gräsmattan helst vara tät, mossfri och kortklippt. Det anses snyggt och signalerar att man tar ansvar. Mer sällan uppmärksammar vi det faktum att maskrosor är en viktig näringskälla för pollinerare.

Trots att hotet mot den biologiska mångfalden hamnat alltmer i fokus är en kortklippt gräsmatta fortfarande idealet för de flesta. Vi vill argumentera för nyttan med vildare trädgårdar och då är gräsmattan en utmärkt utgångspunkt.

Redan på 1600-talet uttryckte filosofen och vetenskapsmannen Sir Francis Bacon att ingenting är skönare för ögat än grönt, kortklippt gräs. Idealet spreds snabbt bland Europas välbärgade, inte minst för att gräsmattan blev ett sätt att visa sin rikedom. Bara de välbeställda kunde upplåta marken till något så oproduktivt som kortklippt gräs. De flesta behövde marken för att odla mat eller till betesmark. Ideal och trender kommer och går. För 400 år sedan var det även populärt med vitpudrade peruker. De har sedan länge försvunnit från modehusen, medan den kortklippta gräsmattan har blivit norm.

Vi är alla barn av vår tid och lär oss vad som är rätt och fel. Men nu är det hög tid att lära om. Den värld Bacon levde i skilde sig markant från dagens. Då fanns fler orörda skogar och naturen var vildare. Odlingsmarken bestod av ett lapptäcke av olika grödor, boskapen betade fritt och trädgårdarna användes främst till odling av grönsaker och örter.

I dag är situationen en annan. Marken täcks till stor del av städers hårdgjorda ytor, jordbrukets monokulturer och skogsnäringens produktionsskogar. Arters livsutrymme har krympt med resultatet att biologisk mångfald, det vill säga en rik variation av arter och deras livsmiljöer, är starkt hotad. Faktum är att många arter redan har dött ut, och när en art försvunnit är det oåterkalle­ligt. Utrotningen går snabbt och inom kommande decennier riskerar en miljon arter att försvinna, för alltid. Men än finns möjlighet att vända utvecklingen.

Trädgårdsägare har möjlighet att göra en viktig insats. I Sverige finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar. I svenska städer står trädgårdarna i snitt för 30 procent av befintlig grönska. Om alla med trädgård skulle anlägga mer naturnära ytor skulle livsmiljöer för bin, humlor, fjärilar, småfåglar, insekter, grodor, kräldjur och växter öka markant. I städer har trädgårdar också en viktig roll då de binder samman omkringliggande grönområden med varandra. Detta möjliggör för djur och insekter att röra sig över större områden i jakt på mat, husrum och ett bra liv. På landsbygden kan trädgårdar vara gröna oaser bland monokulturens odlingsfält.

Biologisk mångfald är en fråga om mänsklighetens överlevnad och till­godoser människans grundläggande behov av mat och vatten. Biologisk mångfald fungerar även som krock­kudde mot klimatförändringar. Vi dundrar in i ett nytt klimat med varmare somrar, längre perioder utan regn och när regnen väl kommer är det ofta i form av häftiga skyfall. En trädgård rik på växtlighet har avsevärt större förmåga att hantera såväl skyfall som att skänka skugga vid värmeböljor.

Inom stadsbyggnad pratar man om vikten av att bygga in grönytor i stadsmiljö. Ett rekommenderat mått på krontäckning, alltså hur stor del av städernas yta som täcks av trädkronor, är 30 procent. Denna rekommendation bör även trädgårdsägare eftersträva.

Vår förhoppning är att normen om den kortklippta gräsmattan och allt vad den står för förpassas till dåtiden. Vi hoppas att en lummig trädgård fylld av växter inom kort kommer att vara idealet och den kortklippta gräsmattan betraktas på samma sätt som de vitpudrade perukerna – förlegad och passé.

Till alla med trädgård: här är några tips om hur du kan bidra till att öka den biologiska mångfalden.

● Trotsa normen om den kortklippta gräsmattan. Ersätt delar av gräsmattan med olika växter, så in ängsblommor eller låt bara bli att klippa och se vad som kommer upp.

● Gamla träd och buskar är ovärderliga för biologisk mångfald. Utgå från dem när du planerar din trädgård.

● Plantera träd. Gärna inhemska arter eftersom de är den biologiska mång­faldens ryggrad.

● Ha alltid något som blommar, från vår till höst. Det hjälper pollinerare med mat.

● Undvik alla former av bekämpningsmedel.

● Död ved gynnar tusentals arter. Använd till exempel som rabattkant, bygg kompost av grenar eller insynsskydd av vedklabbar.

● Någon form av vatten i trädgården är positivt, som ett fågelbad (inte klorerad pool).

● Ljussätt inte trädgården eftersom nattlig belysning påverkar djur- och växtlivet negativt.

● Låt trädgården vara lite vild, men håll de invasiva arterna stången, annars tar de över.

● Saknar du markyta, bygg på höjden med klätterväxter eller anlägg tak­planteringar.

● Låt löv, kvistar och vissna växter multna i rabatter eller kompostera dem och återför på så sätt näring till jorden. Rishögar är dessutom bra boplatser till igelkottar och andra djur.

Avslutningsvis – tillåt dig själv att känna förundran över livet i trädgården. Humlornas surr, fåglarnas kvitter, en bris av blomdoft och strilande sol genom trädkronorna. Trädgården erbjuder så mycket, bara du ger dig tid att uppleva den.

Sofia Ewerlöf, vd, Livfulla Trädgårdar

Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt, vd, Urbio

Christine Haaland, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU

Marcus Hedblom, professor i landskapsförvaltning vid institutionen för stad och land, SLU

Jenny Jewert, jordbruksexpert, Världsnaturfonden WWF

Anna Sofie Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet

Erika Wallin, hortonom, projektledare, Green cities i Sverige

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 20/04/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se