Debattartikel|12 jan, 2021

Viktigt att artskyddet stärks när lagen ses över

SkogOlaJennersten
Foto: Ola Jennersten

DEBATT. När artskyddsförordningen nu ses över uppmanar vi utredare och politiker att prioritera ett stärkt artskydd. Sveriges biologiska mångfald är hotad, skriver Världsnaturfonden WWF.

Publicerad på Altinget.se 2021-01-12

Emelie Nilsson
Sakkunnig naturvårdspolicy, Världsnaturfonden WWF
Peter Westman
Biträdande generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Artskyddsförordningen utgör tillsammans med områdesskydd de viktigaste verktygen vi har för att skydda Sveriges biologiska mångfald. Men förordningen har väckt debatt, främst då den upplevts som otydlig vad gäller markägares möjligheter till kompensation.

Världsnaturfonden WWF håller med om att en ökad tydlighet behövs. Men en omarbetning av den lag som ska ”skydda utpekade, särskilt skyddsvärda arter mot störning, förstörelse av livsmiljöer, insamling, illegal handel och avsiktligt dödande” får inte ske på bekostnad av detta skydd. Sveriges arter utgör viktiga beståndsdelar av den biologiska mångfalden, den variation och rikedom av arter och livsmiljöer som vi alla är beroende av.

Incitamenten måste stärkas

Trenden för den biologiska mångfalden har under lång tid gått åt fel håll, både globalt och i Sverige. Enligt SLU Artdatabankens utvärdering av läget för Sveriges arter har antalet rödlistade arter ökat de senaste fem åren, och läget för många arter har försämrats. Men trots hotbilden mot arterna i Sverige finns det krafter som vill se ett svagare artskydd.

Dagens artskyddslagstiftning upplevs som otydlig och att den inte beaktar markägares ekonomiska intressen tillräckligt, vilket har lett till ett visst motstånd mot att följa den lagstadgade hänsynen till hotade arter. Utredningen ska, förutom att se till att arterna får ett effektivt och rättssäkert skydd, även tydliggöra när markägare har rätt till ersättning.

För att minska konflikterna anser WWF att de ekonomiska incitamenten för artskydd måste stärkas. Samtidigt anser WWF att markägare har fått ett förtroende att under en tid förvalta mark och har därför ett ansvar för att den brukas hållbart. Det är naturligt att samhället har regler för hur mark får brukas, och dessa bör garantera att brukandet är hållbart.

Utanför skyddade områden

Merparten av dagens artbestämmelser bottnar i regler från EU-förordningar och direktiv. EU:s naturvårdsdirektiv har haft stor betydelse för att stärka bevarandet av biologisk mångfald inom EU, framför allt genom att bidra till nätverk av formellt skyddade områden, så kallade Natura 2000-områden. Men utöver formellt skydd av områden, där skyddet av livsmiljöer stärker förutsättningarna för arters överlevnad, måste skyddet av och hänsynen för enskilda arter stärkas även utanför dessa skyddade områden.

Ett stärkt artskydd

När artskyddsförordningen nu ses över är det helt avgörande att det leder till ett stärkt artskyddsarbete som bidrar till att säkra Sveriges biologiska mångfald – inte försvagar det. Ett stärkt artskydd kan åstadkommas genom:

  • Full implementering av EU:s naturvårdsdirektiv i artskyddsförordningen och ökad tillämpning såväl i skogen som i andra landskap. Det tog över tjugo år för EU:s naturvårdsdirektiv att tillämpas praktiskt i skogsbruket och fortfarande brister tillämpningen.
  • Översyn av listorna över nationellt fridlysta arter. Fler arter har behov av det särskilda skydd som artskyddsförordningen ger. Förtydliga i lagstiftningen att nationellt hotade arter ska kunna skyddas både mot insamling och förstörelse av livsmiljöer.
  • Stärkta ekonomiska incitament till markägare för artskydd. En markägare som genom artskyddsförordningen får betydande begränsningar i brukandet bör ersättas.
  • Stärkt arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter. Dessa har varit framgångskoncept för att förhindra att hotade arter dör ut. I dag är detta arbete kraftigt underfinansierat och behöver stärkas genom ökade resurser och ökad åtgärdsuppföljning.

Ett ödesår

2021 är ett ödesår för biologisk mångfald. Globalt ska ett nytt FN-avtal för biologisk mångfald beslutas. Det är viktigt att vi på hemmaplan i Sverige agerar föredöme och stärker artskyddet. WWF uppmanar utredningen att ge förslag som verkligen stärker artskyddet och att politikerna lägger stor vikt vid artskyddet i relation till andra samhällsmål när de antar det nya lagförslaget. De beslut vi tar nu är helt avgörande för om vi ska kunna vända trenden för biologisk mångfald i tid.

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 19/01/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se