Medium_WW172768_fix

Beräkna fotavtryck

Så beräknar man ekologiska fotavtryck

WWFs fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar.

Vår konsumtion kräver utrymme

fotavtryckI vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att ”fånga upp” koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet.

Fotavtrycket räknas samman utifrån många olika slags ytor som vi gör anspråk på. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande.

Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,6 globala hektar och är med bland de 15 länderna i världen med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva cirka 4 jordklot i stället för det enda vi har.

Ekologiskt fotavtryck per capita i hög-, medel- och låginkomstländer

Ekologiskt fotavtryck per capita i hög-, medel- och låginkomstländer

Fotavtryckets storlek korrelerar starkt med inkomstnivåerna och de flesta höginkomstländer har fotavtryck som är högre än det egna landets biologiska produktionsförmåga och så har det varit i mer än ett halvt århundrade. Dessa länder är beroende av att utnyttja biokapacitet i andra länder. I medelinkomstländer och låginkomstländer har det förhållandevis lilla fotavtrycket vuxit långsamt under det senaste halvseklet men framför allt i medelinkomstländerna ger den växande ekonomin fler människor möjlighet att öka sin materiella standard.

På global nivå är det lätt att konstatera att mänsklighetens ekologiska fotavtryck är för stort. Men om vi ska hitta lösningarna som minskar fotavtrycket totalt sett måste vi ta hänsyn till den ojämlika situation som världens länder befinner sig i. I länder som toppar fotavtrycksligan är det hög tid att utveckla smartare konsumtion i syfte att bibehålla och öka livskvalitén och hälsan samtidigt som fotavtrycken radikalt minskar. Människor i låginkomstländer kan däremot behöva öka sina fotavtryck för att få en acceptabel levnadsstandard, så i dessa länder är utmaningen framför allt att hitta en smartare väg än den som västvärlden hittills gått. Det handlar till exempel om att investera i en helt annan infrastruktur än den energislukande västerländska samt att fokusera på verkliga framsteg när det gäller människors livsvillkor.

Samband mellan ekologiska fotavtryck och ett ojämlikhetsjusterat Human Development Index (IHDI)

Samband mellan ekologiska fotavtryck och ett ojämlikhetsjusterat Human Development Index (IHDI).

Den kombinerade utvecklings- och fotavtrycksutmaningen beskrivs i nedanstående diagram. Inequality adjusted Human Development Index (IHDI) är ett mått på utveckling som FN har tagit fram. HDI sträcker sig från 0 till 1,0 och baseras på en sammanvägning av faktorer såsom barnadödlighet, läskunnighet och inkomst samt graden av jämlikhet. FN har definierat 0,8 som gränsen för en mycket hög utvecklingsnivå. När vi placerar nationerna på en IHDI-skala ser vi att många inte nått ens gränsen för en hög utvecklingsnivå.

I diagrammet ovan har vi även lagt till fotavtrycket per capita för dessa nationer. Då sätts utvecklingsarbetet in i ett ekologiskt sammanhang och ger oss en dubbel utmaning. Alla nationer behöver uppnå åtminstone nivån för hög IHDI, men samtidigt måste vi anpassa oss till det ekologiska utrymme som finns per person vilket innebär att vi inte kan ha större fotavtryck än 1,7 hektar per capita (den vågräta streckade linjen). Den gröna rektangeln visar utrymmet där båda dessa minimikriterier är uppfyllda.

Naturligtvis finns det fler aspekter av hållbar utveckling som inte ryms i detta diagram men det ger en fingervisning om två centrala parametrar när vi talar om samarbete för hållbar utveckling.

Det som verkligen förenar både den rikare och fattigare delen av världen är behovet av innovationer inom teknik, samhällsplanering och livsstilar som kan göra det möjligt för alla människor att leva ett gott liv men inom ramen för vad planeten tål. Därför satsar WWF allt mer på lösningsinriktat globalt samarbete kring dessa innovationer. För exempel på globalt intressanta tekniska innovationer, se Climate Solver. För exempel på hur vi jobbar med utmaningarna ur ett samhällsplaneringsperspektiv se initiativet One Planet Economy Network. För tips på hur du kan förnya din egen livsstil, läs våra reportage.

Klimatkalkylatorn
Klimatkalkylatorn

Vill du veta hur stora växthusgasutsläpp din livsstil orsakar?

Testa dig själv i Klimatkalkylator – genom att svara på frågor om ditt boende, resande, dina matvanor och din shopping får du snabbt koll på din miljöpåverkan och vad du kan göra för att minska den.

Barn hoppar ned i vattnet, Indonesien

Living Planet Report

WWF rapporterar regelbundet om planetens tillstånd och mänsklighetens ekologiska fotavtryck i Living Planet Report (LPR).

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-03-14

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se