Gå till huvudinnehållet
Johanna och Jennie sitter i skogen bland upphängda kläder
Klimat

De vill göra lappade kläder till det nya normala

Att köpa second hand är vanligt idag, men färre lagar sina kläder. Jennie Dahlén och Johanna Leymann har skrivit boken de själva gärna läst när de blev föräldrar. ”Kläd barnen – växa, ärva, fixa, laga” ska inspirera fler att skapa en klimatsmart garderob till sina barn.

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN
FOTO: ANDERS G WARNE

Det är ett ganska typiskt fenomen att även den mest hållbara konsument får stora skälvan när barnen föds. Föräldern som själv vandrar runt i samma jeans år efter år börjar shoppa massor med små plagg, för det är mycket den nya lilla människan behöver.

Fast just nyproducerade kläder är inte något barn egentligen behöver, särskilt inte i ett samhälle som flödar över av textil att återbruka.

Johanna Leymann och Jennie Dahlén är föreläsare och journalister och dessutom vänner – och fick båda barn nästan samtidigt för fyra år sedan.  De har nu skrivit den bok de själva gärna hade läst när de blev föräldrar. ”Klä barnen – växa, ärva, fixa, laga” är tänkt att inspirera föräldrar att skapa en klimatsmart garderob till sina barn – bland annat genom att laga mer.

— Vi hoppas den här boken kan ta bort andras känslor av osäkerhet, säger Johanna Leymann.

De tar emot i Jennies radhus i Hökarängen, där Jennies barn Ejes kläder hänger prydligt i hallen. Bokens budskap är att basen i en klimatsmart barngarderob ska vara lagom många ärvda kläder eller kläder köpta på second hand.

– Om alla barn kommer med lagade kläder då blir det en norm och då syns det inte längre vem som har pengar och inte. Målet är att människor som ser en femåring i lagade kläder tänker att ”det är så här någon ser ut när den är fem år”, säger Johanna Leymann.

Vilken sorts material som finns i kläderna spelar inte så stor roll för klimatet – det är hur många gånger kläderna används som är viktigt. Förlängs livet på ett klädesplagg med bara två år nära halveras klimatpåverkan.

Det är ju lätt för en vuxen att använda ett plagg två år extra, men eftersom barn växer ur kläder måste klädernas liv förlängas på andra sätt.

– Grundtanken är – behåll kläderna så länge som det går, laga dem om de går sönder och skicka dem sedan vidare till andra barn, säger Jennie Dahlén.

Behåll kläderna så länge som det går, laga dem om de går sönder och skicka dem sedan vidare till andra barn

Porträtt av Jennie Dahlén

Jennie Dahlén

Närbild på händer som håller tyg i en symaskin

– Kläder borde generellt ha bättre kvalitet, tycker Johanna Leymann (t.h) och Jennie Dahlén.

För Jennie själv är det ingen match att laga kläder, hon ger till och med kurser i lagning. Hon visar upp en hel hög med fixade kläder – överbroderade fläckar, lappade knän, en t-shirt som dekorerats med tryck från en annan älskad tröja. Möjligheterna är oändliga.

– Det som är kul är att barnen själva kan få vara med i den kreativa processen om hur kläderna ska lagas. Min Eje ville ha en bäver på sitt knä en gång, till exempel, säger Jennie Dahlén.

Johanna Leymann är nyfrälst lagare. För några år sedan var hon mer typen som limmade ihop byxor när de var trasiga.

– Men nu har jag börjat laga ”på riktigt”. Det går att göra det enkelt. Tänk på att klippa av brallor till ett par shorts eller sätta fast lappar som du köper för att stryka fast – det är också en lagning, säger hon.

Det som lagas mest hemma hos Johanna och Jennie är utan tvekan byxknän, och tajts som ofta måste lagas alldeles för tidigt i sin livscykel. Johanna och Jennie skulle gärna se att kläder generellt hade bättre kvalitet.

– Det sätts så mycket på marknaden som knappt ens har ett förstahandsvärde. Som konsument ska man inte behöva acceptera att ett par tajts går sönder efter tre veckor, säger Johanna Leymann.

De ser med glädje att vissa butikskedjor börjat tänka i rätt banor – med second hand-försäljning i butiken och lagningsmöjligheter. Det finns också ett mindre företag som gör jeans för barn med förstärkta knän.

Men det behövs lagstiftning och politik som stöttar konsumenten i att laga.

– Samhället måste sluta premiera nyproduktion, tycker Johanna Leymann.

Att laga tar tid, men egentligen inte särskilt mycket tid jämfört med att köpa nytt.

– Du slipper ju åka till affären, konstaterar Jennie Dahlén.

Porträtt av Izla Chukro, André Musasoglu och Niclas Engvall med hund

Izla Chukro, André Musasoglu och Niclas Engvall från Laglappen.

Laglappen vill göra det enkelt att laga

Niclas Engvalls miljöengagemang vaknade när barnen frågade vad som hände med allt de lämnade på miljöstationen. När han förstod hur mycket textil som slängs började han sälja lagningslappar för att få fler att förlänga livet på sina kläder. 

– Jag hade ingen aning om att kläder var en sådan stor miljöbelastning, jag trodde det var bilar och flyg som var de stora bovarna, säger Niclas.

Han och en kollega startade webbshopen Laglappen.se och började marknadsföra olika produkter inom kategorin enkel lagning av kläder och skor.

– I början hade vi inte många produkter på lager men om vi fick en beställning gick vi själva och köpte dem på sybutiken, säger han.

Nu har butiken utökat sortimentet och även om Laglappen.se ännu inte säljer globalt, så går affärerna bra och allt fler hittar till butiken.

– Att köpa produkter för att laga jackor är väldigt populärt. Många vill också dölja en företagslogga eller stryka på en reflex för att slippa köpa en ny jacka med reflexer, säger han.

Mycket efterfrågat är tygmärken som kan strykas direkt över hål på kläder, samt produkter för att laga skor.

– När tusentals människor väljer att förlänga livslängden på kläder och skor förskjuter vi nykonsumtion till framtiden. Är vi tillräckligt många bör miljönyttan få genomslag som går att räkna på, säger Niclas.

Anni ordnade en lagningsjunta

Anni Heikka från Bagarmossen i Stockholm har sällan tid att laga sina kläder - och ont om tid för att träffa vänner. Hon bestämde sig för att slå två flugor i en smäll och fixade ett lagningsparty.

– Det är som en modern syjunta – i stället för att dricka kaffe och äta kakor och sticka så drack vi lite vin, åt plockmat och lagade kläder, säger hon.

Anni har länge funderat på att dra ihop en sådan tillställning. Hon brukar försöka laga kläder om det går och försöker vänja sig av vid nyköpsnormen.

– Jag är stolt när jag bär lagade kläder, jag gillar det men jag måste erkänna att i vissa situationer är jag medveten om att kläderna har lagningar, så jag försöker ändra på både min och andras attityd, säger hon.

Därför bjöd hon in även ovana lagare till juntan och stod själv för mycket av lagningsmaterialet – som lagningslappar, nål och tråd. För att hålla energinivåerna uppe bad hon alla ta med sig knytismat.

– Det som lagades mest var barnbyxor, klänningar, koftor, vuxenbyxor. Många barnklädesknän! Vi hade jättekul, åt och pratade om allt möjligt hela kvällen, säger Anni.

Fakta

Vi svenskar köper…

… i snitt 14 kilo kläder per år.

  • Vår textilkonsumtion har ökat 30 procent på 20 år.
  • Vi slänger 7,5 kilo textil per år, alltså hälften av det vi köper.
  • Vi skänker dessutom 3,8 kilo textil till ideell second hand per år. Av detta säljs bara 20 procent.

Källa: Klä barnen (Jennie Dahlén, Johanna Leymann).

Den globala textilproduktionen…

… har dubblerats de senaste tjugo åren, och förväntas växa kraftigt de kommande åren. Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyg och sjöfart tillsammans.

Om alla i världen konsumerade…

… som vi i Sverige skulle det behövas 4 jordklot. Vi köper helt enkelt för många nya kläder, mobiler, inredning och andra prylar. Produkterna vi köper påverkar miljön under hela sin livscykel – hela vägen från tillverkning, paketering och transport till slutlig skrotning eller återvinning. Vår konsumtion bidrar till att skogar huggs ned, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och klimatkrisen förvärras. För att vi ska kunna nå FN:s mål om en hållbar konsumtion och produktion till 2030 behöver vi förändra våra konsumtionsmönster fundamentalt.

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se