Hus med plamblad i Bordeo

Bybor värnar om fisket

– Här i våra byar har vi levt på fiske i generation efter generation. Jag vill att mina barn ska kunna fiska i framtiden. Därför är det så viktigt att vi skyddar sjön Danau Hai från överfiske.

Pak Arson är 59 år gammal och kommer från en släkt som i flera generationer fiskat längs Katingan-floden i den indonesiska delen av ön Borneo. Själv har Pak fiskat ända sedan han var liten och han vet hur pris och tillgång på fisk kan variera genom åren.

– Men de senaste åren har vi sett att allt fler börjar fiska och att konkurrensen om fiskevattnen ökar. Det var också därför som vi här i byn Tumbang Runen insåg att vi måste skydda sjön mot rovfiske, fortsätter Pak Arson.

De flesta som lever längs floden är dajaker, det vill säga ursprungsbefolkningen på Borneo. Till stor del livnär de sig på vad skogen och floderna kan ge såsom fiske, jordbruk och insamling av rotting. Många arbetar numera också på de oljepalmsplantager som blir allt fler i takt med att regnskogen huggs ned.

Fiskare i flod, Borneo
Fiskare i flod, Borneo

Borneos ursprungsbefolkning pressas av exploateringen av naturresurser, men också av inflyttning av människor från mer tätbefolkade delar av Indonesien. Utvecklingen innebär också att mängden fisk minskar i Katingan-floden och de omkringliggande sjöarna.

Hans hustru Lamsiah Parson, som är 40 år, har alltid fiskat tillsammans med sin man.
– Fram till år 2000 kunde vi leva helt på fisket, men sedan dess har det inte gått att fånga tillräckligt mycket fisk, så min man fick försöka hitta ett annat arbete, berättar Lamsiah.

Han började arbeta på en av oljepalmplantagerna, men själv fortsatte Lamsiah att fiska i de små sjöarna runt byn. Hon torkar och saltar fisken för att därefter sälja den till uppköpare som sedan transporterar fisken till distriktshuvudstaden hundra kilometer upp längs floden.

Barn leker på stranden i Borneo
Orangutan i Danum Valley, Borneo
Barn leker på stranden i Borneo
Orangutan i Danum Valley, Borneo

Med stöd av WWF, det regionala fiskerikontoret och personal från den närliggande nationalparken, Sebangau, har Lamsiah och andra bybor börjat föda upp fisk i trätunnor. Folk i byarna har också skapat regler för fisket längs floden. Bara de som lever här har rätt att fiska och näten får inte ha för små maskor. Den som bryter mot reglerna kan dömas till böter. Genom att ta tillvara resurserna på ett mer hållbart och ansvarsfullt sätt kan människor i byn försäkra sig om en mer regelbunden inkomst från fisket.

– Det stöd vi fått från WWF har varit viktigt. Sjön är som ett skafferi för oss, särskilt när fångsten i floden minskat, fortsätter Lamsiah.

Ett övergripande problem är att de människor som lever längs floden inte är vana att organisera sig. De finns en stark tradition av byråd, men få har erfarenhet av hur man organiserar sig i ett modernt samhälle. Avstånden är också stora. Från Paks och Lamsiahs by tar det flera dagar att nå huvudstaden Jakarta.

– Den stora utmaningen för många traditionella folkgrupper är att organisera sig på ett mer modernt sätt. Det kan vara svårt att förstå att man faktiskt har rättigheter – och att de måste försvaras! Mycket handlar också om att få myndigheter att acceptera ursprungsbefolkningens rätt att leva på naturens resurser, säger Olle Forshed på Världsnaturfonden WWF i Sverige.

– Det stöd vi fått från WWF har varit viktigt. Sjön är som ett skafferi för oss, särskilt när fångsten i floden minskat.

Lamsiah Parson
Hus vid floden i Maludam National Park, Borneo
In english

Villagers who cherish their fishing in Borneo, Malaysia

Read more

Fakta om Borneo

Borneo är världens tredje största ö med en yta på 745 000 km² (nästan dubbelt så stort som Sverige). Här lever många djurarter sida vid sida: orangutanger, elefanter, leoparder, noshörningar och gibbonapor.

Cirka 70 procent av Borneo utgör en del av Indonesien och resten hör till Malaysia och det lilla sultanatet Brunei. Idag bor cirka 20 miljoner människor på Borneo, huvudsakligen i städer längs kustområdena.

De lokala samhällenas inflytande och deltagande i naturvården är avgörande för att bevara Borneos naturresurser på lång sikt. WWF arbetar därför för att stärka Borneos ursprungsbefolknings inflytande i frågor om förvaltning av naturens resurser.

2007 enades Borneos tre regeringar om en gränsöverskridande förvaltningsplan för de inre delarna av ön – Borneos hjärta. Med bland annat detta som utgångspunkt fortsätter WWF arbetet för att stoppa skövlingen av naturskogar, minska utsläppen av växthusgaser och ge lokalbefolkningen möjligheter till en hållbar försörjning och medbestämmande..

Kontakt

Afrikansk elefant
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

WWF-fadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-01-03

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se