Gå till huvudinnehållet

Nyheter|01 feb, 2022

Tigerns år 2022 – så kan världen rädda tigrarna

Tiger at Bandhavgarh National Park, India.
Tiger at Bandhavgarh National Park, India.

12 exempel på tigerns återkomst under 12 år

Under 2016 ökade de vilda tigrarna globalt för första gången på 100 år och läget har ljusnat i flera länder. Men tigern minskar fortfarande i Sydostasien, vilket visar hur sköra framgångarna är.

Bhutan, Kina, Indien, Nepal och Ryssland är exempel på hur ett starkt politiskt engagemang och lokalt stöd är nyckeln till framgång för att skydda tigern – antalet har ökat i alla dessa länder. Men hur har de gått tillväga?

Trots att tigerarbetet haft många framgångar under de senaste 12 åren är det långt ifrån klart. Den 5 september i höst möts tigerländerna på ett andra toppmöte i Vladivostok i Ryssland. Då får vi veta om målen att fördubbla antalet tigrar uppnåtts och vilka nya planer länderna kan ena sig om.

Här följer 12 exempel på hur tigerländerna satsat de senaste 12 åren för att få tillbaka det ikoniska kattdjuret.

1.                   GRÄNSÖVERSKRIDANDE TIGERARBETE

Länder som har ökat antalet tigrar har jobbat hårt för att knyta ihop tigerområden så att tigrarna kan röra sig fritt genom olika landskap. I östra delen av Ryssland ligger nationalparken Land of the Leopard, ett skyddat område och korridor som gör det möjligt för tigrar att röra sig över gränsen till Kina och Northeast China Amur Tiger and Leopard National Park. Detta har bidragit till att tigrarna bland annat har fått tillgång till nya områden med mat – och antalet tigrar har tredubblats på ryska sidan i nationalparken Land of the Leopard.

2.                   SAMARBETE MED LOKALSAMHÄLLEN

I Nepal skyddar WWF tigrar genom att samarbeta med lokalbefolkningen. Byborna förvaltar skogen de bor i och får förmåner av det. Khatakorridoren i Nepal har utökats från 115 till 3 800 hektar tack vare lokalbefolkningens insatser med att restaurera skogen och utvinna biogas från gödsel för att minska användningen av brännved. I skogskorridoren kan tigrar röra sig fritt mellan Nepal och Indien.

3.                   MINSKAD HANDEL MED TIGRAR, TIGERDELAR OCH PRODUKTER

Att få bukt med olaglig tigerhandel kräver ett intensivt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter inom och mellan länder. WWF och TRAFFIC (bevakar handeln med hotade djur och växter) jobbar för att stoppa tigerhandeln mellan Indien, Kina och Nepal genom gränsöverskridande brottsbekämpning.

Nepal jobbar för att främja samarbete mellan polis, tull och underrättelsetjänster och följer samma modell som National Wildlife Crime Control Bureau i Indien. Den här strategin har lett till att fler anställts i skyddade områden. Polisen och brottsbekämpande myndigheter har lyckats motverka tjuvjakt och handel med tigerdelar och produkter. Även det politiska stödet i tigerfrågan har ökat.

4.                   UTÖKA UTBREDNINGSOMRÅDET FÖR TIGERN

Trots att antalet tigrar ökat globalt är det viktigt att komma ihåg att deras utbredningsområden minskat de senaste tio åren. När tigrarna ökat har forskare börjat upptäcka dem i nya områden. I Nepal 2020 slog man rekord två gånger i hur högt upp man sett tigrar röra sig, vilket kan vara ett tecken på att de hittat nya livsmiljöer. Men tigrarna rör sig inte bara högre upp i landskapet utan expanderar åt olika håll. Det andra höjdrekordet visade att de har utökat sitt utbredningsområde med otroliga 200 kvadratkilometer i Nepal. Det är tack vare Nepals och lokalsamhällenas samarbete.

5.                   FÖRFLYTTA TIGRAR

Läget för tigrarna i västra delen av det indiska tigerreservatet Rajaji nära Himalayas fot har varit dåligt. Ingen fortplantning hade skett sedan 2006 men 2020 satsade myndigheterna på att förflytta tigrar hit. Det tar lång tid och krävs mycket planering, starkt politiskt engagemang och samhällsstöd för att genomföra detta.

6.                   ÅTERINTRODUKTION AV TIGRAR

I Kazakstan har det inte funnits tigrar på 70 år och nu satsar landet på ett stort projekt för att återintroducera tigern till 2025. Allt som allt kommer projektet att ta mer än 15 år och det omfattar tre stadier:

•                    Det första stadiet, att planera och förbereda livsmiljön, startade 2018 och kommer att hålla på till 2024.

•                    Det andra stadiet är att återintroducera tigrarna i området. Det ska man göra i 9 år till, fram till 2033.

•                    Det sista stadiet drar igång 2025 och består av att observera tigrarna. Minst 10 tigrar kommer att återintroduceras i området under tiden. Om allt fungerar har reservatet Ili-Balkhash möjlighet att ta hand om 120 tigrar.

7.                   PARKVAKTER FÅR STÖD

Naturvårdsverktyget SMART används i hela världen och hjälper parkvakter att skydda vilda djur mot tjuvjägare och andra hot. Man kan registrera ett djur eller olagliga aktiviteter i SMART-appen, vilket gör att de ansvariga i skyddade områden kan anpassa sina åtgärder baserat på vad som händer. Tack vare SMART och andra naturvårdsåtgärder har man sedan 2012 hjälpt till att fördubbla antalet tigrar i nationalparken Royal Manas i Bhutan. Denna insats har inneburit mycket hårt arbete men räknas som en riktig succé.

8.                  SAMEXISTENS MELLAN MÄNNISKOR OCH TIGRAR

Tigrar lever i några av de mest befolkade områdena i världen. Det är väldigt viktigt att hitta effektiva sätt att samarbeta med människor som bor och jobbar här så att de vilda tigrarna kan överleva. I tigerreservatet Pilibhit i Indien har man utbildat volontärgrupper (så kallade Bagh Mitras) i hur de kan hjälpa till att lösa konflikter mellan människor och tigrar, förstå tigrarnas beteende och identifiera tigerspår. Deras roll är att stödja lokala myndigheter och samhällen för att förhindra konflikter och öka samexistensen mellan människa och rovdjur.

9.                   ÅTERSTÄLLA TIGERNS LIVSMILJÖ

I Sydostasien är Thailand ett bra exempel på hur man sköter tigerområden effektivt. WWF Thailand samarbetar med den thailändska myndigheten som förvaltar nationalparker, vilda djur och växter för att öka möjligheterna att tigrarna och deras bytesdjur kan återhämta sig på lång sikt. Tillsammans återställer WWF och nationalparksmyndigheten betesområden och placerar ut konstgjorda saltstenar för att ge vilda djur viktiga mineraler. Tre olika arter som tigern jagar – muntjaker, sambarhjortar och gaurer – har redan dragit nytta av det här.

10.                 KRIS MED SNAROR

WWF i Malaysia har dragit igång ett ambitiöst initiativ för att få med personer från urfolk som kan bevaka tigerområden. Förutom krympande livsmiljöer är fler och fler snaror ett problem i Sydostasien. Invånarna bevakar området, tar bort snaror och registrerar data om tjuvjakt. Tigerbeståndet i Malaysia fortsätter att minska, men patrullteam med urfolk har lyckats minska antalet aktiva snaror i skogen Belum-Temengor med hela 94 procent. Mer pengar och fler bevakningspatruller är ett positivt steg mot att skydda Malaysias tigrar, men mer måste göras.

11.                 FRAMGÅNGSRIKA NATURVÅRDSVERKTYG

Conservation Assured Tiger Standards (CA|TS) är en uppsättning kriterier för att förvalta tigerområdena på bästa sätt. 2020 började den indiska regeringen följa CA|TS-kraven för alla 50 tigerreservat i landet som omfattar över 60 procent av världens tigrar. Året därpå fortsatte regeringen att förstärka Indiens del i TX2-målet genom att bekräfta att 14 av dessa tigerreservat nu uppfyller CA|TS-kraven. Att vara CA|TS-godkänd visar att man kan skydda och även öka antalet tigrar om man förvaltar ett område effektivt.

12.                 HÅLLBAR EKONOMI

Med stöd från WWF i Bhutan har regeringen genom projektet ”Bhutan for Life” skapat ett nätverk av skyddade områden i landet. Detta nätverk förvaltas effektivt och har en hållbar ekonomi. Det innebär skydd för både tigerkorridorer, biologisk mångfald och områden som är motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Läs mer på WWFs hemsida om läget för tigrarna och vad WWF gör här.

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 09/02/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se