Växande avfallsmängder med plast har öppnat dörrarna för kriminella nätverk. Det visar en ny rapport från Interpol som kartlagt allt fler illegala transporter med plastavfall från Nordamerika och Europa. Det mesta går till Asien, men även till länder i Afrika och Sydamerika som oftast inte har kapacitet att ta hand om avfallet. Nu måste kontrollen och lagarna skärpas, säger WWF.
Illegalt plastavfall dumpat på en strand i Malaysia. Foto: Interpol
Rapporten från Interpol visar att 40 procent av transportvägarna från Europa till Asien och en tredjedel från Nordamerika till Asien användes för olagliga transporter. Inom EU skedde de olagliga plasttransporterna på 13 procent av vägarna.
–Vi måste få till ett globalt bindande plastavtal för att stoppa handeln som riskerar människors hälsa och miljö. Baselkonventionens skärpta förslag kring plastavfall måste genomföras snarast om läget ska förbättras, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Fram till början av 2018 importerade Kina 45–50 procent av allt plastavfall i världen (cirka 7 miljoner ton per år). Landets industri framställde konsumtionsvaror för marknaderna i USA och Europa. Fartygen återvände till Kina lastade med plast som kunde återvinnas.
Sedan Kina stängde ner importen har läget förvärrats. Vissa länder i Europa har lovat att återvinna uppemot 30 procent av plasten, men dignar under avfallsbördan med bristfälliga återvinningssystem. Det resulterar i olagliga avfallsbränder och deponier.
Interpols granskning visar att kriminella ligor avslöjats på 20 procent (52 av de 257) av de internationella trafikrutterna. Ofta är kriminaliteten dold via lagliga transporter och lasterna har passerat flera transitänder, så att avfallets ursprung ska döljas. Bakom den legitima fasaden finns olika former av brottslighet, som användning av illegal arbetskraft, korruption och olaglig handel med andra varor.
– Inte nog med att plasten förorenar haven och det marina djurlivet – nu ser vi att avfallskriminalitet blivit en del av den olagliga hanteringen, säger Metta Wiese, havs-och plastexpert på WWF.
I Vietnam, ett av de länder som importerar mest plastavfall, rapporteras att 88 procent av avfallet inte hanteras på korrekt vis. I Indien är motsvarande andel 87 procent och i Indonesien 83 procent.
Interpols rapport grundar sig på uppgifter från 40 länder. Chefen för polisorganisationens miljökommitté Calum MacDonald tvekar inte att kalla plastavfallet för ett av dagens allvarligaste miljöhot.
– Det är avgörande för den globala miljösäkerheten att problemet hanteras och regleras på rätt sätt, säger han.
Fattiga länder används som soptippar av rikare länder har länge varit ett faktum. 1995 ledde debatten om elektronikskrot till en internationell konvention och exportförbud inom EU till länder utanför unionen.
WWF har en namninsamling för kravet på ett globalt bindande plastavtal som två miljoner människor skrivit på:
Fakta: Den globala plastproduktionen uppgår i dag cirka 320 miljoner ton per år. Mindre än 10 procent återvinns. Mängden plast som läcker till haven riskerar att tredubblas fram till 2040 – från 11 till 29 miljoner ton 2040. Det motsvarar nästan 50 kilo plast på varje meter kustlinje över hela världen. Källa: Science Daily och Pew Charitable Trust
Fakta: Gränsöverskridande avfallstransporter regleras i Baselkonventionen från 1992. Den omfattar i dagsläget omkring 175 länder (USA inte med). Från och med 2021 ska även plastavfall regleras. Konventionen jobbar för att minska uppkomsten av och omhänderta farligt avfall och minska gränsöverskridande transporter till ett minimum.
För frågor, kontakta:
Metta Wiese, havs- och plastexpert WWF, 076-419 89 55 Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
