Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|07 sep, 2022|Pressmaterial

Kalhyggesbruket hotar hundratals arter

Av Sveriges idag 999 rödlistade och hotade skogslevande arter påverkas minst 394 direkt negativt av svenskt kalhyggesbruk och efter hyggesfasen. Nio anses utdöda på grund av skogsbruket varav sex sedan 1950-talet. Flest hotade arter som missgynnas av kalhyggesbruket finns i Jämtland som toppar med 227 stycken, följt av flera nordliga län. Det visar en ny granskning som gjorts av SLU Artdatabanken på uppdrag av WWF.

Tallbit
Finken tallbit är en av de hotade arterna.

– Vi ser att delar av skogsnäringen har börjat ta detta på allvar, men långt ifrån alla. Politikerna måste ta sitt ansvar om man verkligen vill bevara den biologiska mångfalden. Regeringen måste tydligt peka ut vilka myndigheter eller institutioner som har ansvar att samordna uppföljningen. Information och data som är utspridd behöver samlas och analyseras, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF granskat hur många av landets hotade skogsarter (klassade som sårbara, hotade eller starkt hotade) som påverkas direkt negativt av dagens kalhyggesbruk. Analysen omfattar också skogsarter som antas ha försvunnit (utgångna) på grund av skogsbruket på läns- och riksnivå.

Av alla 4746 rödlistade arter i Sverige är 2 249 hotade, varav 999 är knutna till skogsmiljöer. Majoriteten är svampar (373) följt av skalbaggar (208), lavar (137) och fjärilar (75).

–Det handlar om en pågående utdöendeskuld. Även om flera av arterna finns kvar har förutsättningarna att överleva som livskraftiga populationer försvunnit för många av dem. Naturvårdsinsatser behövs och en del kan räddas genom restaurering och förändring av skogsbruket, säger Peter Roberntz, senior skogsexpert på WWF.

Insatser behövs för att rädda hotade barrskogslevande arter

Flest barrskogslevande hotade arter som påverkas negativt av kalhyggesbruk finns i Jämtland (227), följt av Dalarna (195), Norrbotten respektive Västernorrland (bägge 184) samt Västerbotten (178). Sydliga län som har minst bofasta barrskogslevande hotade arter och påverkas negativt av kalhyggesbruket är Blekinge (28), Kronoberg (42), Halland (45) och Skåne (59). Eftersom studien fokuserat mer på barrdominerade skogar dominerar länen i norr. Men sannolikt har också historisk markomvandling bidragit till att skogsarter försvunnit tidigare i södra Sverige.

I Sverige har kalhyggesbruket, som idag bedrivs på 97 procent av den brukade skogsarealen, drivits på av hur svensk skogsindustri utvecklats.

När samhället förlorar arter som svampar, lavar, skalbaggar och fjärilar, riskerar det att skapa obalans i ekosystemet och kostnader för hela samhället.

– Svampar är naturens doldisar som spelar en stor roll för andra arter men också för skogsekosystemens kol- och näringsomsättning.  Vissa bryter ned organiskt material medan andra bildar rotsystem (mykorrhiza) med träd. Svampen tillför vatten och näringsämnen som i gengäld ger kolhydrater från växtens fotosyntes. Skogar på våra breddgrader är beroende av dessa mykorrhizasvampar, säger Peter Roberntz.

WWF pekar på tre åtgärder för att bevara hotade arter. Det handlar om att stärka hänsynen i kalhyggesbruket, få mer hyggesfritt skogsbruk och öka andelen skyddad skog.

Skogslevande arter drabbade i många län – här exempel från granskningen:

I Uppsala har 31 arter försvunnit sedan 1850 och 315 klassas som hotade, t ex orkidén knärot, den naturskogsberoende fjärilen skägglavmätare och raggtaggsvamp som lever i symbios med tall och gran. 159 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Uppsala län – Världsnaturfonden WWF

I Jämtland har 21 arter försvunnit sedan 1850 och 278 är hotade, t ex finken tallbit (sårbar), orkidén norna och laven långskägg. 227 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Jämtlands län – Världsnaturfonden WWF

I Dalarna har 19 arter försvunnit sedan 1850 och 246 anses hotade, t ex orkidén knärot, kejsarskivling som lever i symbios med våra barrträd och fjärilen urskogsfly. 195 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Dalarnas län – Världsnaturfonden WWF

I Västerbotten har åtta arter dött ut sedan 1850 och 216 skogsarter är hotade, t ex tallbit, goliatmusseron (en matsvamp på tall, känd som matsetake) och fjärilen tajgafältmätare. 178 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Västerbottens län – Världsnaturfonden WWF

I Västernorrland har 10 arter försvunnit sedan 1850-talet och 282 är hotade, t ex orkidén norna, goliatmusseron samt och laven långskägg. 184 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Västernorrlands län – Världsnaturfonden WWF

I Gävleborg har 19 arter försvunnit sedan 1850-talet och 222 arter listas är hotade, t ex orkidén norna, den gammelskogsberoende raggbocken och violgubben som växer i örtrika granskogar. 164 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Gävleborgs län – Världsnaturfonden WWF  

I västra Götaland har 48 arter försvunnit sedan 1850-talet och i dag listas 393 arter som hotade, t ex orkidén knärot, brödtaggsvampen som lever i symbios med gran och fjärilen tunnvingemätare. 150 bofasta hotade skogsarter missgynnas av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Västra Götalands län – Världsnaturfonden WWF

I Stockholms län har 37 arter försvunnit sedan 1850-talet och 278 är hotade, t ex orkidén knärot, raggtaggsvamp som lever i symbios med tall och gran och skalbaggen gul jätteknäppare som trivs i glesa gamla tallskogar. 133 bofasta hotade skogsarter drabbas negativt av kalhyggesbruket. Kalhuggning hotar skogsarter i Stockholms län – Världsnaturfonden WWF

Bakgrund/WWF- kommentar till debatten om antalet arter i skogen:

Att svenskt skogsbruk hotar skogslevande arter bemöts ibland med att antalet arter i den svenska naturen faktiskt har ökat. Grunden för det är Naturvårdsverkets rapport Monitor 22 från 2011, som lyfte att det sedan mitten på 1800-talet försvunnit cirka 200 arter och 800 arter tillkommit– en nettoökning med 600 stycken. Det inkluderar spontant invandrade arter och andra som avsiktligt eller oavsiktligt förts in i landet med människans hjälp, som mink och kanadagås. Flera av har i sin tur blivit invasiva och påverkar inhemska arter negativt. Siffrorna säger alltså inget om tillståndet för arterna i skogen eller vilka naturvårdsbehov som finns. De kan inte heller användas som argument för att arter inte försvinner. Påståendet om att antalet arter har ökat saknar alltså relevans när det gäller skogsbrukets inverkan på den biologiska mångfalden.

Läs rapporten på: https://www.wwf.se/dokument/skogliga-arter-som-hotas-av-modernt-skogsbruk/

Hur blir en art rödlistad? | SLU Artdatabanken:

https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/hur-blir-en-art-rodlistad/

Länk till WWFs skogsupprop: https://www.wwf.se/val2022/skogen/upprop-for-skogens-arter/

För frågor kontakta:

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-525 35 71

Peter Roberntz, senior skogsexpert på WWF, 073-342 32-27, peter.roberntz@wwf.se

Elisabet Ottosson, miljöanalysspecialist SLU Artdatabanken, 076-426 36 27

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Dela gärna:

Senast ändrad 07/09/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se