Pressmeddelande|05 Nov, 2019|Pressmaterial

WWFs Köttguide: Dags att ta fram fler svenska chark- och ostalternativ för miljöns skull

  I Köttguiden 2019 har Världsnaturfonden WWF större fokus på alternativen till köttet, framför allt ostarna. De svenska varianterna av halloumi och hårdost får grönt ljus, men flertalet av de utländska ostarna som inte är ekologiska får rött ljus. WWF har också synat charkdiskarna. Guiden visar att konsumenten bör ställa krav och välja de ekologiska och svenska varianterna i chark- och ostutbudet.

Det har gått tre år sedan Världsnaturfonden WWF lanserade förra versionen av Köttguiden. Förståelsen för att dra ner på köttkonsumtionen har ökat rejält sedan dess, liksom kunskapen om hållbarhetsutmaningar för olika köttslag. Ett trendbrott kom 2017 och förra året minskade förbrukningen med i snitt 2,2 kilo kött per person, enligt Jordbruksverket.  I dag äter medelsvensken ungefär ett kilo kött i veckan. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta max 500 gram rött kött och charkuteriprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan. Men mer behöver göras, anser WWF.

Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men för att vi ska nå dit måste inte minst marknadens aktörer ta ett större ansvar än tidigare. Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Köttguiden bedömer idag kött, ost och ägg baserat på forskning, länders lagstiftning, branschåtaganden i olika länder, samt de regler som ingår i hållbarhetscertifieringar.  

När en produkt i guiden får rött ljus betyder det att varningslampan bör tändas hos såväl konsumenten som hos företagen. För importföretag är det då extra viktigt att ställa höga krav på kött, ost och ägg.

Inköpare har också stora möjligheter att förbättra situationen i de länder de importerar ifrån, bland annat genom de krav som de ställer på antibiotikaanvändning, djurvälfärd och certifierad soja.

Köttguiden 2019 ger utökad kunskap om charkprodukter eftersom griskött även från Spanien och Italien nu finns med i Köttguiden. Dessa köttslag finns i flera av de charkprodukter svenskar lägger på charkbrickan och på mackan och här gäller det att vara mer vaksam.

–  Det är viktigt att vara engagerad som konsument, inte bara när du handlar mat, men även när du äter på restaurang. Vi behöver rikta uppmärksamheten på lunchrestaurangen, fredagspizzan och charkbrickan på restaurangen, säger Anna Richert, matexpert WWF.

I årets guide har WWF även fokus på ostarna som inte sällan ersätter kött på tallriken. Konsumtionen av dessa produkter ökar, samtidigt som andelen svensk ost minskar tydligt. Mellan 1995 och 2018 har produktionen av svensk ost minskat med 36 procent samtidigt som förbrukningen av ost har ökat med 38 procent, enligt Jordbruksverket. Idag är endast drygt 40 procent av osten vi äter gjord på svensk mjölk, 1995 var det runt 90 procent.

Idag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre ost och när vi gör det bör vi ställa krav och välja lokalproducerad eller ekologisk ost, avslutar Anna Richert.

Fakta Köttguiden:

Köttguiden kan användas som inspiration – när kött får rött ljus i guiden blir det extra viktigt att ställa krav. WWFs kriterier kan användas för aktörer som behöver vägledning i vilka krav som kan ställas.

Guiden granskar produkterna utifrån 5 kriterier (samma som i Köttguiden 2016): Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

Köttguidens bedömningar görs enligt trafikljusmodellen:

Grönt betyder: Ät ibland. Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Några exempel: Kravmärkta ägg får 5 gröna ljus,  KRAV och EU-ekologiska baljväxter får 3 av 3 möjliga trafikljus, Svensk KRAV – ost och svensk halloumi får grönt ljus på 4 av 5 kriterier.

Gult betyder: Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

 Några exempel: EU-ekologisk ost, som är importerad. Svenskt nötkött och griskött.

Rött betyder: Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Några exempel: Griskött från Spanien, Italien och Polen får tre röda trafikljus för djurvälfärd, bekämpningsmedel och biologisk mångfald.

Köttätande i Sverige och världen:

I Sverige har vi dubblerat vårt köttätande sedan 1970-talet, enligt Jordbruksverket. Den ökande köttkonsumtionen och det sätt som många köttdjur föds upp på är svåra miljöutmaningar, men sedan 2017 har konsumtionen faktiskt minskat i Sverige. Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige.

Enligt Jordbruksverket beror förändringen dels på rådande mattrender men också på att svenskarna intresserar sig mer för hållbarhetsfrågor generellt. Köttproduktion och konsumtion står för nästan 15 procent av de globala klimatgasutsläppen, enligt Livsmedelsverket. Läs mer här

Ur hälsosynpunkt finns det inte några skäl att äta så mycket kött som vi gör idag. Livsmedelsverket rekommenderar sedan några år tillbaka att man äter max 500 gram rött kött och chark per vecka. Läs mer här

Köttkonsumtionen 1960-2018 av Jordbruksverket. Läs mer här 

Läs mer om Köttguiden och våra bedömningar av kött och

annat protein här

Köttguiden finns att ladda ner på denna sida.

Fakta om ost

Osten bedöms enligt samma kriterier som köttet i WWFs guide. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kilo hårdost. Mjölkkor äter och betar gräs, men får även soja i fodret. I Sverige finns beteskrav för mjölkkor, något som inte är självklart i övriga Europa. En tredjedel av naturbetesmarkerna i Sverige betas av kor av mjölkras.

Inte sällan ersätter ost kött i måltiden, såsom halloumi, feta eller mozzarella, och då gäller det att välja rätt. Det finns utmaningar både med påverkan på klimat och biologisk mångfald, hög antibiotikaanvändning och bristande djurvälfärd när det kommer till osten.

För frågor, kontakta:

Anna Richert, matexpert WWF, tel. 070-637 6878, anna.richert@wwf.se
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel. 0735-862622, nina.schmieder@wwf.se

 

Senast ändrad: 2019-11-15

Dela den här artikeln

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se