Pressmeddelande|16 nov, 2021|Pressmaterial

WWFs Köttguide: Rött ljus för svensk kyckling

Svensk kyckling får rött ljus i WWFs Köttguide 2021. Den KRAV-märkta är den enda kycklingen som får grönt ljus. Det är bara en mycket liten andel totalt av allt kött på den svenska marknaden som får grönt i trafikljusbedömningen. Men naturbetesköttet får det och WWF ser stora möjligheter att öka den produktionen.


Köttguiden visar att en mycket liten andel av allt kött på den svenska marknaden får grönt ljus. Foto: Getty Images

– Syftet med Köttguiden är att göra det enklare för människor att äta hållbart.  Men för att det ska bli möjligt måste butikerna ta ett större ansvar. Ta hem de här varorna och synliggör dem! Vi vill se KRAV-märkt kyckling och certifierat naturbeteskött i fler butiker, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Nytt för i år är att WWF nu samlat sina konsumentguider Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden i en gemensam matapp. Tillsammans har dessa guider blivit viktiga källor för alla aktörer när de ska välja matprodukter. Andelen kött med grönt ljus utgör bara mellan 1 och 3 procent av allt kött i svenska mataffärer, enligt en färsk marknadsundersökning som WWF låtit göra. En annan studie  från WWF visar att en majoritet av de svenska konsumenterna tycker att det är svårt att hitta de hållbara alternativen i butiker och att den maten är dyr.

–Detta måste det bli ändring på. Inte bara livsmedelskedjor utan även fler svenska restauranger bör erbjuda kött med grönt ljus. På så vis kan man äta mindre men bättre kött. Samtidigt är det positivt att utbudet av vegoprotein ökar i butikerna. Alla behöver ju inte äta enbart vegetariskt, men många behöver äta betydligt mer vego i vardagen, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Anledningen till att svensk konventionell kyckling* får sämre betyg än tidigare är dels att WWF skärpt klimatkriteriet i guiden, dels att ökade krav nu ställs på djurvälfärd för kycklingarna. Djurvälfärdskriteriet för kyckling innefattar nu krav på att producenterna använder raser som växer mer långsamt, eftersom de snabbväxande ofta får ont och svårt att gå. Tillväxthastigheten är en nyckelfaktor för god djurvälfärd i uppfödning av kyckling. Alla djurvälfärdsbedömningar för kyckling sänks därför ett snäpp i relation till tidigare bedömningar i Köttguiden. De produkter som nu får grönt ljus på klimatkriteriet är vegoproteiner, ägg och klimatcertifierad kyckling från Svenskt Sigill.

Andelen kött med grönt ljus är störst för nötköttet. Det är en stor mängd nötkött som produceras ekologiskt och på naturbetesmarker, men som inte säljs miljömärkt i butik. Konsumenten får därför inte information om det mervärdet.

– Vi ser en tydlig öppning för mer certifierat naturbeteskött i butikerna och vill att handeln agerar kraftfullt. Men det är också viktigt att fler producenter märker sina produkter som Svenskt Sigill Naturbeteskött och att handeln gör satsningar för att öka utbudet. Det skulle hjälpa konsumenterna att göra bra val i butik och bidra till minskad förlust av biologisk mångfald, fortsätter Anna Richert.

En nyhet i årets guide är att konventionellt svenskt nötkött delats upp i kött från djur som går ute och kött från djur som står inne på stall. Så mycket som en fjärdedel av allt nötkött som säljs i butik kommer från djur som inte gått ut och betat alls under sina liv, läs mer om det här. Detta kött får gult ljus på djurvälfärd och WWF önskar att handeln agerar för att hjälpa konsumenter att välja kött från djur som går ute.

*Med svensk konventionell kyckling menas här sådan produktion som inte är certifierad EU-ekologisk, KRAV eller Svenskt Sigill Klimatcertifierad.

Fakta Köttguiden:
Det övergripande målet med WWF Köttguiden är att bidra till hållbara matvanor och en matkonsumtion inom planetens gränser. Guiden granskar produkterna utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Guiden riktar sig till konsumenter och personer som arbetar i livsmedelssystemet. Köttguiden togs initialt fram av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och ingår nu i det EU-finansierade projektet Eat4Change.

Läs Köttguiden och mer om våra bedömningar av kött och annat protein här.

Fakta Köttguidens bedömningar görs enligt trafikljusmodellen:
Grönt betyder: Ät ibland. Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.
Några exempel: KRAV-märkt kyckling, Svenskt Sigill Naturbeteskött och Svenskt Sigill klimatcertifierad hårdost får grönt ljus samt svensk konventionell grillost/eldost.

Gult betyder: Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
Några exempel: svensk konventionell hårdost, Svenskt Sigill Kimatcertifierad kyckling, EU-ekologisk kyckling.

Rött betyder: Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
Några exempel: Svensk kyckling, sydamerikanskt nötkött, halloumi.

Webinar Köttguiden 2021
Se webinariet den 16 november om Köttguiden 2021 i efterhand här. Använd lösenordet e5?fF9Vq för att komma in på länken.

Fakta köttförbrukning i Sverige:
De senaste fyra åren har totalkonsumtionen av kött minskat från rekordnivån på 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita 2020, enligt Jordbruksverket. Samtidigt ökar andelen svenskt kött medan importen minskar. Totalkonsumtion inkluderar slaktad vikt inklusive delar som vi inte äter, som ben etc.  Läs mer här.

Fakta WWFs nya matapp, där Köttguiden ingår
I samband med att den uppdaterade Köttguiden släpps så lanseras en gemensam app för WWFs alla tre konsumentguider: Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden. WWF Matguiden finns nu att ladda ner och syftet med appen är att göra det lättare för användarna att hitta information på ett och samma ställe. Matguiden finansieras delvis genom det EU-finansierade projektet Eat4Change.

Ladda ner appen här: Google Play och Appstore

Fakta Marknadsundersökning  Grönt Ljus av U&We
Syftet med undersökningen är att kartlägga hur stor andel av köttet på den svenska marknaden som får grönt ljus i WWF Köttguiden. Den täcker såväl livsmedelsbutiker, som i övriga sektorer såsom restaurang och offentlig sektor. Den visar att andelen kött med grönt ljus i guiden ligger mellan 1 och 3 procent av kött i dagligvaruhandeln. Nötkött har störst andelar. Mycket av den svenska produktionen av ekologiskt nötkött säljs inte som ekologiskt i butik. Studien bifogas.

Fakta Eat4Change
Eat4Change är ett internationellt projekt lett av WWF Finland, med finansiering från EU. Projektet strävar efter att få europeiska medborgare att ta en mer aktiv roll i samhället och engagera sig för mer hållbara val av mat. Läs mer om projektet här.

Har du frågor, kontakta:
Anna Richert, senior matexpert WWF, anna.richert@wwf.se tel. 070-637 68 78
Sofia Nordlund, programsamordnare WWF, sofia.nordlund@wwf.se, tel. o73-532 67 55
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel. 073-586 26 22

Dela gärna:

Senast ändrad 18/11/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se