Sillgrisslehyllan

Projekt på Stora Karlsö

Havsfåglar på Stora Karlsö

Stora Karlsö utanför Gotland har idag Östersjöns största koloni av häckande sillgrisslor. Inom det här världsunika havsfågelprojektet studeras sillgrisslor och ytterligare tre fågelarter.

Skoningslös jakt gjorde att sillgrisslan (Uria aalgre) höll på att försvinna från Stora Karlsö i slutet av 1800-talet. År 1880 fanns det bara 20 sillgrisslor kvar på ön. Fåglarna fridlystes då och beståndet började sakta öka.

Världsnaturfonden WWF har sedan 1997 finansierat det världsunika havsfågelprojektet som går ut på att studera havsfåglarna för att se hur Östersjön mår. Projektet startades och drivs av Stockholm Resilience Center, i samarbete med Stockholms Universitet och Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening.

Inom projektet studeras sillgrisslor, tordmular, silltrut och gråtrut.  Forskarna ringmärker fåglar, analyserar återfynd av de ringmärkta fåglarna, studerar häckningsbiologi och långsiktiga populationstrender samt länkar ihop information om fåglarna med förändringar som sker under ytan i Östersjöns ekosystem.

Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrisslor (Uria aalge) på Stora Karlsö, Sverige. Årets nyhet 2019 var att forskarna i havsfågelprojektet Baltic Sea Bird med stöd av Världsnaturfonden WWF satt upp livewebbkameror vid sillgrisslornas häckningsplats så att forskarna och alla intresserade kunde följa grisslorna och rapportera in vad de ser.  

Genom forskningen kan man visa sambandet mellan miljöförändringar i Östersjön och beteendeförändringar hos havsfåglar. Projektet ger viktig ökad förståelse för förändringar i havsmiljön.  En viktig del av projektet är att sprida kunskapen om havens ekosystem till berörda beslutsfattare och förvaltare.

Efter inventeringen sommaren 2014 uppskattas över 14 000 par häcka på klipporna på ön. Det är mer än en fördubbling jämfört med för tio år sedan. En anledning till ökningen kan vara förbudet mot fiskeredskapet drivgarn som införts i Östersjön. Det största hotet mot de dykande sillgrisslorna har varit att de fastnat i fiskgarn och drunknat när de sökt efter föda.

I månadsskiftet april-maj lägger sillgrisslehonan sitt enda ägg. Paret delar jämlikt på ruvningen och hjälps åt att mata ungen när den kläckts. Den vill ha fisk, främst skarpsill som föräldrarna dyker och hämtar ibland miltals ut till havs.

Ringmärkningen sker på stranden i samband med att ungarna gör sitt första hopp från klipporna, för att nå sina pappor som lockar i havet utanför. Vid märkningen samlar vi in värdefull data och ringarna gör det möjligt att kartlägga fåglarnas livsmönster.

Resultat

  • Cirka 33 350 sillgrisslor har ringmärkts under projektets gång.
  • Världens största fågelholk finns sedan 2009 uppe på klipporna. Den är byggd av stål och trä i flera våningar, väger drygt 4 ton och är 11 meter hög. Idag häckar cirka 20 par i hyllan. Världsnaturfonden WWF har bidragit till att fågelholken blivit verklighet.
  • Studier har publicerats om var sillgrisslan söker föda och hur den förflyttar sig, tack vare ett samarbete med Lunds universitet och projektet Centre for Animal Movement Research (CanMove).
Sillgrissla (Uria aalge)

Havsfåglar

Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” bedriver forskning på sillgrissla, tordmule och silltrut för att kartlägga problem och föreslå åtgärder.

Läs mer

Sillgrissla (Uria aalge)

Sillgrisslan

Det finns cirka 45 000 sillgrisslor i Östersjön.

Läs mer

Senast ändrad 17/09/19

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se