Abborren fäster sina äggsträngar vid bottenvegetationen. Grunda frodiga vikar, våtmarker och insjöar är idealiska lek- och yngelplatser.
När det är dags för att föröka sig lämnar många fiskar sina vanliga vatten. De simmar upp i åar, älvar eller våtmarker för att leka. På de här mötesplatserna träffas alltså hanar och honor på en bestämd tid – men det gäller att komma fram! Och att mötesplatsen finns kvar…
Blir det någon träff för gäddan
när dejtingsajten är torrlagd?
Gäddor och abborrar lever både i sjöar och längs Östersjöns kust. När det är dags att leka vill de hitta en grund vik – eller vandra längs åar och bäckar till en våtmark. Det blir en perfekt, lugn barnkammare. Här finns skyddande växtlighet att fästa romkornen på och ett skafferi med mat när ynglen kläckts, för här i undervattensdjungeln trivs även insektslarver, mindre kräftdjur och småfisk.
Men det finns problem. Många av de vandringsvägar som leder till lekplatserna har stopp och hinder. Det kan vara så enkelt att en bäck vuxit igen, men det kan också vara människans vägar, infrastruktur eller ett vattenkraftverk som gör att fiskarna inte längre kan komma fram. Och sen gäller det förstås att själva mötesplatsen finns kvar. Idag är många av fiskens lekplatser borta – i grunda vikar har växtligheten kvävts av övergödning, våtmarker har dikats ut, och mer än 2500 sjöar har torrlagts eller gjorts grundare för att få mer odlingsbar mark.
Laxen simmar i månader till dejten
Laxens är en utpräglad vandringsfisk – och den ger sig ut på ett antal tuffa strapatser under sin livstid. Den föds i en älv, där den tillbringar sina första år. Sen tar den sig ut och lever sitt vuxna liv i havet eller i stora Vänern. Men varje år när det är dags för parningslek, så söker sig laxen tillbaka sin födelseplats.
Det kan ta flera månader att ta sig hem – och för många laxar är det rentav omöjligt. Deras vandringsvägar har täppts igen eller torrlagts, ofta av vattenkraftverk och dammar. När laxens vägar är avstängda får vandringen ett abrupt slut.
Idag har bara en tredjedel av Sveriges åar och älvar god ekologisk status. Århundraden av exploatering har förstört miljön. Bara runt 10 procent av vattenkraftverken har idag fiskpassager, och långt ifrån alla fungerar som de ska.
Agera! Så här kan du hjälpa fiskarna:
- Fråga ditt elbolag om vad de gör för att minska vattenkraftens påverkan på våra sötvatten. Berätta att fiskvänlig vattenkraft är en viktig fråga för dig.
- Fråga din kommun och länsstyrelse vad de gör för att avlägsna vandringshinder och öppna upp vandringsvägar som åar och bäckar. I Sverige finns 11000 dammar, varav många inte är i bruk men står kvar och stoppar vandringen. Din kommun kan åtgärda vandringshinder på sin mark, och länsstyrelsen kan förelägga markägare att vidta åtgärder.
- Är du markägare? Kontakta din länsstyrelse kring vad du kan göra för att hjälpa fisken att vandra. Samverka med dina grannar genom att exempelvis bilda ett lokalt vattenråd.
- Stöd vårt arbete – bli Naturfadder. Då bidrar du bland annat till arbetet att återskapa våtmarker och fiskarnas naturliga vandringsvägar.
Så hjälper WWF gäddor och abborrar 
Vi arbetar med handfasta, konkreta och fungerande sätt att hjälpa gäddor och abborrarnas lek.
- Vi restaurerar kustnära våtmarker som torkat ut, tidigare uträtade diken och igenvuxna områden, så att de återigen kan bli ideala mötesplatser för fiskarnas fortplantning.
- Vi tar bort hinder, öppnar upp och skapar fria vandringsvägar till de här lekplatserna, så att fiskarna kan ta sig dit. När vandringsvägarna är på plats blir lekplatserna så kallade ”gäddfabriker”, som utöver gäddor även uppskattas av abborre, karpfiskar som mört och id och den hotade arten flodnejonöga.
- Och så bygger vi helt nya lekområden, som fiskarna tycker om.
Läs mer om projektet Återskapa Östersjöns Livskraft
Så hjälper vi laxen
Det är hög tid att vattenkraftsbranschen tar sitt ansvar och miljöanpassar sina kraftverk på riktigt. I Sverige finns omkring 2000 vattenkraftverk och ytterligare några tusen dammanläggningar som tillhör vattenkraftverken. Vattenkraften är en viktig förnybar energikälla, men behöver anpassas till vattendragets omgivande natur och sötvattensmiljö.
I januari 2019 infördes ny lagstiftning för vattenmiljö och vattenkraft i Sverige. Enligt den ska Sveriges vattenkraftanläggningar förses med moderna miljövillkor. Regeringen har beslutat om en nationell tidsplan för när villkoren för varje kraftverk ska prövas i domstol. De påbörjas i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år.
WWF visar att det går. Vi har genomfört tre restaureringsprojekt i Ångermanälven: Bullerforsen, Torvsjöån samt Albloselbäcken. Här visar vi tydligt att det går att göra vattenkraft naturvänlig till en rimlig kostnad. Projekten är genomförda tillsammans med Telge Energi och Vilhelmina Model Forest.
WWF och Naturskyddsföreningen kräver att branschen genomför konkreta miljöförbättringar så att fiskarna kan vandra upp i älvarna för att leka. Vi vill se följande åtgärder i svenska kraftverk:
- Fria vandringsvägar upp- och nedströms via passager vid sidan av dammar och kraftverk.
- Säkerställa att ett konstant flöde av vatten passerar turbinerna, så kallad minimitappning, för att upprätthålla ekologiska funktioner i vattendragen.
- Miljöanpassade, varierade vattenflöden som liknar de naturliga, helst utan onaturligt snabba vattenståndsvariationer.
Läs mer om vattenkraft
BLI NATURFADDER
Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
-
Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
-
Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
-
Återskapa naturtyper
