Gå till huvudinnehållet
Snöleopard smyger bakom träd

Living Planet Report 2022

Vägen ut ur naturkrisen

Till rapporten

Budskapet är tydligt: krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin. Årets rapport visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 69% sedan 1970. Men det finns hopp och lösningar.

Vi måste hitta nya sätt att genomföra de lösningar vi redan har för att minska klimatförändringarna och stärka den alltmer utarmade biologiska mångfalden. Nya innovationer måste skalas upp. Detta arbete måste ske tillsammans med de människor som berörs mest. De som ofta är mest sårbara och beroende av ett stabilt klimat och välfungerande ekosystem.

Vad säger Living Planet Report 2022?

Årets Living Planet Index visar att de studerade populationerna av ryggradsdjur, fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur i genomsnitt minskat med hela 69 procent mellan 1970 och 2018. De fakta som presenteras i årets Living Planet Report är tydliga. Den press vi utsätter naturen för driver på en eskalerande naturkris. Denna kris undergräver naturens förmåga att tillhandahålla tjänster vi är beroende av, inklusive att begränsa och anpassa oss till klimatförändringar. Det finns fortfarande tid att agera, men det är bråttom. Drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är komplexa och det saknas en enkel mirakellösning på hur vi ska vända trenden. Det är därför desto viktigare att världen antar ett gemensamt globalt mål för naturen, för att vägleda och driva på så att regeringar, företag och samhället agerar.

Att över tid följa hur riklig förekomsten är av olika arter och deras populationer kan ge tidiga varningsindikatorer för ekosystemens allmänna hälsa och är en viktig faktor och pusselbit för att förstå hur våra ekosystem och biologiska mångfald mår på global nivå.

Källa: WWF/ZSL (2022).
Klicka på bilden för större version

Koala precis nedkommen från träd i samband med skogsbrand i Victoria, Australien 2020

Markomvandling största hotet

WWFs rapport visar att markomvandling är det största hotet mot naturen och den biologiska mångfalden på land. Vi förstör något vi är helt beroende av. Människan överexploaterar och tränger undan naturen genom markomvandling som påverkar vår matförsörjning, tillgång till rent vatten, samhällsekonomin, vår hälsa och livskvalitet. Med välmående ekosystem förbättras också våra möjligheter att begränsa klimatkrisen och dess effekter. Om vi inte kan begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald förvärras avsevärt. Varje tiondels grads uppvärmning påverkar människors och arters liv mycket negativt.

Utöver de hot som markomvandling och exploatering utgör, påverkas ekosystemen, arter och dess populationer alltmer av klimatförändringarna. Lyckas vi inte hålla uppvärmningen under 1,5 – 2,0°C kommer klimatförändringarna sannolikt framöver vara den dominerande drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald.

Bergsgorilla bland grönska som ser in i kameran

Den globala dubbelkrisen

Vår planet är hotad. Det är en kris med dubbla orsaker – dels de ökade klimatförändringarna, dels den snabba förlusten av biologisk mångfald. Det är två sidor av samma mynt som orsakas av vårt ohållbara sätt att hantera planetens resurser. Vi måste hantera dessa kriser gemensamt och kan inte lösa den ena utan att lösa den andra. Vi behöver även ta hänsyn till andra utmaningar som att bekämpa fattigdom, säkra livsmedels- och vattenförsörjning, och driva på för god hälsa för alla och en mer rättvis värld.

Hur den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen mår påverkar människors hälsa och ekonomiska försörjning i högsta grad. Biologisk mångfald är variationen av allt liv på jorden, bland alla levande organismer på land, i sötvatten och i haven.

Förstörelsen av livsmiljöer gör att vår planet inte kan dra kol från atmosfären och i många fall släpper ut mer kol som tidigare lagrats i träd eller i marken. Det gör att mer koldioxid kommer in i atmosfären och påskyndar den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna börjar redan skapa synbara effekter i naturen, och om den genomsnittliga ökningen av den globala temperaturen tillåts gå över 1,5 grader kommer klimatförändringarna att bli ett allt större hot mot djurlivet.

Läget i Sverige

Läget för svenska arter omfattas inte specifikt av Living Planet Index men enligt SLU Artdatabanken finns 2200 hotade arter i Sverige och av dem har 999 skogen som viktig livsmiljö. Totalt finns 86 hotade ryggradsdjur. Även vanliga arter minskar, vilket påverkar andra arter negativt. Blåbärsriset har exempelvis minskat med drygt 20 procent i den brukade skogen, vilket på sikt kan leda till ekonomiska förluster i skogsbruket. Dagens skogsbruk med kalavverkning, markberedning och produktionsskogar hotar många arter, liksom även klimatförändringar gör. Minskningen kan påverka hela näringskedjan. När markväxter, som exempelvis blåbär, minskar i allt tätare produktionsskogar leder det till foderbrist för älgar och andra hjortdjur. Det i sin tur kan leda till betesskador i skogsplanteringar och stora ekonomiska förluster.
I dag återstår endast små rester av naturskogar i Sverige. Det beror på det hårda skogsbruk som tillämpats i landet i över hundra år.

Gammelskog

Tillståndet i den svenska skogen

Med sina 1 600 kilometer är Sverige ett avlångt land med stora variationer för skogens arter, både när det gäller klimat och geologi. Hur stor påverkan vi står för i våra skogliga ekosystem varierar i landet. En tydlig konsekvens av vår påverkan är att vi idag endast har större intakta naturliga skogslandskap i den fjällnära skogen. Sveriges skogar har brukats under lång tid och andelen opåverkad naturskog är idag mycket liten, vilket gör att det inte ser ljust ut för den biologiska mångfalden.

Läs mer om tillståndet i den svenska skogen

Svenska granar

Hot mot den svenska skogen

Sverige har för liten andel skyddad skog för att bevara den biologiska mångfalden och skyddet är mycket ojämnt fördelat i landet och mellan skogstyper. Dagens produktionsskogsbruk liknar inte ursprunglig naturskog. Klimatförändringar medför också stora utmaningar.

Läs mer om hot mot den svenska skogen

© Randall Trent, © DES82 / Shutterstock.com, © Sunil Gopalan, © Tony Heald / naturepl.com, © Seb c’est bien / Shutterstock.com, © Dawn M Carlson, © Triff / Shutterstock.com, © naturepl.com / Edwin Giesbers / WWF, © Rob Hainer / Shutterstock.com, © Theodore Mattas / Shutterstock.com

BLI planetFADDER

  • Stoppa tjuvjakt och illegal handel av utrotningshotade arter
  • Minska avskogningen och förhindra illegal avverkning
  • Bekämpa överfiske och minska buller och nedskräpning i haven
  • Skapa fler och bättre skyddade områden för att skydda utsatta arter
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Så löser vi krisen med en global kraftsamling

Vår förhoppning är att Living Planet Report blir startskottet för den stora förändring som krävs. Budskapet i rapporten är tydligt; krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin. För att rädda naturen behöver man stifta lagar för att skydda arter och områden, finansiera naturrestaurering, och bättre reglera utvinningsindustrier. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster avgörande för om vi ska minska förlusten av biologisk mångfald och ökande klimatförändringar. Vi måste minska fotavtrycket från produktion och konsumtion och påskynda en omställning inom sektorer med stor påverkan på den biologiska mångfalden, exempelvis jordbruk, skogsbruk, fiske och infrastruktur.

Världens ledare kan vända trenden genom att agera kraftfullt i de pågående FN-förhandlingar där mål för biologisk mångfald sätts. Regeringar måste ställa krav på företag att utföra noggrann prövning av mänskliga rättigheter och miljöfrågor i sina leveranskedjor, stoppa subventioner till verksamheter som skadar ekosystemen och underlätta omställningen till hållbar produktion och konsumtion, inklusive övergången till en cirkulär ekonomi.

Vi har informationen och vet vad som behöver göras och vi har lösningarna – nu behöver världens ledare gå samman och fatta de beslut som krävs. Viktigast av allt är att se till att besluten genomförs.

Det är hög att agera nu! Utan fungerande ekosystem raseras grunden för ett hållbart samhälle och människors matförsörjning, ekonomi och hälsa hotas. Det handlar om fundamenten för vår överlevnad.

Vad gör WWF?

WWF arbetar med projekt över hela världen för att återskapa och skydda jordens ekosystem för att säkra dels vår matförsörjning, ekonomi och hälsa, men också för att säkra överlevnaden av alla de arter som är helt beroende av dem och som ser till att systemen fungerar.

Photography Trip Selous Game Reserve, Tanzania by Michael Poliza

Ekologiska korridorer

Enligt Living Planet Report 2022 är en del av lösningen på den kris som pågår i naturen att satsa på att binda ihop uppdelade naturområden med ekologiska korridorer. WWF arbetar idag aktivt med att skapa, restaurera och skydda vandringsvägar och korridorer där vilda djur kan röra sig fritt mellan områden. Ett exempel är korridoren mellan det stora vildmarksområdet Selous i södra Tanzania och Niassarreservatet i Mocambique. Korridoren är viktig för vandrande elefanter och även för sabelantilop, vildhundar och många andra arter. Tillsammans skapar dessa åtgärder Afrikas största naturvårdslandskap som ger skydd till både livsmiljöerna och alla arter i landskapet. Forskning runt elefanters landskapsutnyttjande visar också att djuren föredrar att använda skogskorridoren när de vandrar från ett skyddat område till ett annat.

WWF arbetar tillsammans med andra naturvårdsorganisationer och lokalsamhällen för att skydda korridoren och idag har 29 lokala byar tagit över kontrollen över stora delar av skyddet.

Läs mer om Selous

Hemmesta Sverige, Goda resultat 2017

Återskapandet av våtmarker

När vi människor tränger undan naturen genom att skövla skog, bygga infrastruktur eller bruka marken för jordbruk, förändrar vi naturliga ekosystem. System som är livsviktiga både för oss och planetens alla arter. Living Planet Report säger tydligt att vi måste återskapa och skydda jordens ekosystem för att säkra dels vår matförsörjning, ekonomi och hälsa, men också för att säkra överlevnaden av alla de arter som är helt beroende av dem och som ser till att systemen fungerar.

WWF arbetar med att återskapa våtmarker vid Hemmesta sjöäng på Värmdö. Där har fåglarna fördubblats sedan restaureringen och gäddorna, som tidigare inte kunde komma in till våtmarken för att leka, har haft stora framgångar. Indirekt bidrar våtmarken också till att minska både övergödningen och klimatförändringarna.

Läs med om våtmarker i Sverige

Tillsammans ställer vi om

Tillsammans ställer vi om

WWF har tagit fram, och sammanställt, lärande och aktiveringsmaterial särskilt utformat för dig som leder, samordnar eller främjar hållbar utveckling i en kommun, skola eller företag. Materialet består av fyra filmer, ett frågebatteri och tips. Syftet är att främja dialog och underlätta agerande i den omställning som krävs.

Verktyg och tips

Tillsammans ställer vi om

Omställning som inkluderar både människor och natur

I dag är varken miljöförstöringens effekter eller det historiska ansvaret för att ha orsakat dem jämnt fördelat mellan länder, sektorer och aktörer. Det är därför viktigt att den omställning som sker minskar befintliga ojämlikheter och orättvisor och ser till att de inte förvärras. Det är nödvändigt att alla människors värde, rättigheter och intressen erkänns och respekteras, liksom att arbeta med rättighetsbaserade metoder och säkra representativt deltagande.

Aktuella initiativ för en hållbar stad

Städer och kommuner kan leda omställningen

WWFs One Planet City Challenge är en utmaning till världens städer för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag.

Läs mer om hållbara städer

Agera med WWF

Agera med WWF

Utför uppdrag för planeten i WWFs plattform Agera.

Gå med i Agera nu

Earth Hour

Agera för planeten för företag

Fler företag behöver agera för vår enda planet – i en hållbar omställning spelar företag en nyckelroll. Ta ställning för klimatet och naturen, göra skillnad och inspirera andra att agera.

Agera med ditt företag

Grön finans

Så arbetar WWF med näringslivet

Med samarbetspartners som Business for Nature och Science Based Targets för klimat och natur tar WWF även fram konkreta verktyg och driver på i maktens korridorer tillsammans med bolag.

Läs om Living Planet Report för Näringslivet

Mänskligheten fortsätter att överutnyttja jordens resurser

Sedan 1970-talet har mänskligheten nyttjat mer av jordens resurser än vad jorden kan producera, och trenden fortsätter. Det ekologiska fotavtrycket visar att mänskligheten överutnyttjar vår planet med minst 75 procent, vilket betyder att vi globalt lever som om vi hade 1,75 jordklot. Detta överutnyttjande av jordens resurser försvagar planetens hälsa och därmed mänsklighetens framtidsutsikter.

Läs mer om ekologiska fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck

 

Bengaltigerhona med unge

Vad är Living Planet Report?

Living Planet Report är världens ledande vetenskapsbaserade analys av vår planets hälsa och påverkan av mänsklig aktivitet. Rapporten släpps vartannat år av WWF, med input från ledande experter och andra organisationer. Det är en hälsokontroll för vår planet som visar läget för den biologiska mångfalden och hur planeten mår, vilka hot den står inför och vad detta betyder för oss människor. I rapporten har vi en beräkning som visar tillståndet för ryggradsdjuren i världen, om de har ökat eller minskat. Rapporten mäter förändringar inom tusentals olika populationer. Living PLanet Report publicerades för första gången 1998.

Living Planet Index (LPI), som är själva kärnan i Living Planet Report, tar tempen på hur ryggradsdjuren mår och följer populationsförändringar över tid. Studien omfattar i år nästan 32 000 artpopulationer, vilket är drygt 11 000 fler än 2020. Det är den största ökningen hittills av antalet populationer mellan två upplagor av denna rapport. Slutsatserna och rekommendationerna i Living Planet Report bygger på flera olika mått, varav en av de största är Living Planet Index (LPI), som mäter och bedömer drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. LPI började mätas 1970. Budskapet är tydligt, krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin. Men världens ledare kan vända trenden genom att agera kraftfullt i de pågående FN-förhandlingar där mål för biologisk mångfald sätts.

Det är lätt att förlora hoppet när ofattbara 1 miljon arter riskerar att försvinna och vår generation som styr nu fortsätter att förstöra för alla de kommande.

Hur funkar Living Planet Report?

Hur forskarna kommit fram till resultatet i Living Planet Report och varför använder de sig av just den metoden? WWFs naturvårdsexpert Olle Forshed svarar på de vanligaste frågorna om vetenskapen i WWFs största forskningsrapport om läget för världens biologiska mångfald.

Naturen är en mänsklig rättighet

FN:s generalförsamling erkände i år en ny mänsklig rättighet – att alla människor har rätt att leva i en ren, hälsosam och hållbar miljö. Det innebär att makthavarna måste respektera detta och agera så att rättigheten respekteras. Därför bör de sammankopplade kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden hanteras med ett rättighetsbaserat angreppssätt.

Barn i skog med blåklocka

 

Seminarium: WWF Living Planet Report 2022

Vad innebär förlusten av biologisk mångfald för vårt samhälle? Vid lanseringen av WWFs Living Planet Report 2022 anordnades ett seminarium med en presentation av årets rapport, en paneldiskussion, politikerintervju samt en frågestund.

Frågor under huvudsessionen:

WWF pratar om omställningen då makthavare och beslutsfattare måste agera. Varför gör de inte det? Vad är det som våra svenska politiker ännu inte har greppat?

21.37 in i sändningen: WWFs Generalsekreterare Gustaf Lind svarade i webinariet att han dels tror minskningen av biologisk mångfald smyger sig på och att man inte märker av hur långt det gått förens att det är försent. Dels att andra intressen som konkurrerar om uppmärksamheten där politiker och beslutsfattare har bortprioriterat en omställning för naturen. Gustaf Lind fortsätter att ett framtida hållbart samhälle kommer att ha “vinnare” och “förlorare” där “vinnarna” kommer att vara de som anpassar sig efter miljö och klimat. För att komma till ett hållbart samhälle ser han att det är viktigt att bilda opinion, presentera fakta och visa hur allvarligt läget är.

Vilken betydelse för biologisk mångfald har exempelvis, COP15 i Montreal?

20:36 in i sändningen: WWFs expert Åsa Ranung förklarade i webinariet att det är jätteviktigt då det är en unik möjlighet att skapa ett ”Parisavtal för naturen”. Läget för naturen är allvarligt och de kommande 10 åren är avgörande för hur vi ska lyckas att vända trenden och säkra den biologiska mångfalden för vår framtid. Det är otroligt viktigt att enas om ambitiösa mål på global nivå. Men även att enas om vägen dit – att säkra möjligheter till genomförande via effektiva genomförandemekanismer och tillräcklig finansiering.

Hur är det i Sverige och Norra Europa? Gjorde inte vi all omvandling före 1970? vattenkraft, jord- och skogsbruk?

18.40 in i sändningen: WWFs expert Olle Forshed svarade här under webinariet att de stora förlusterna av biologisk mångfald i Europa skedde före 1970 på grund av att den intensiva markanvändningen som pågått under en längre tid. Detta gör att vi inte ser de mest dramatiska kurvorna här i Europa som vi ser just nu i tropikerna där den biologiska mångfaldens nedgång snarare har börjat på 70-talet.

Frågor till externa panelen - huvudsession

Varför det är så trögt i svensk beslutsordning? Ett annat exempel är trålfisket där vi aldrig lyckas sätta ned foten.

WWF anser våra beslutsfattare måste ta ledarskap och påskynda kraftfulla insatser för naturen. Krisen för den biologiska mångfalden berör alla och måste lyftas betydligt högre på den politiska agendan. Det krävs ett starkt ledarskap från högsta politiska nivå och alla delar av regeringen. För att stärka förutsättningarna för svenskt genomförande vill WWF se en samlad nationell plan för biologisk mångfald, liknande klimathandlingsplanen.

Anser Fjellner att Sverige driver hänsyn till biologisk mångfald i skogspolitiken på europeisk nivå?

40.43 in i sändningen: Christofer Fjellner, ledamot i Moderaternas partistyre, förklarar i webinariet att han anser att det är ett globalt problem som måste lösas lokalt. Han menar att EU ska agera förebild eftersom EU styr lagstiftning i området kring biologisk mångfald. Han vill att EU ska agera kraftfullt på FNs Climate Change Conference (COP) och att Sverige kan lägga tryck på EU för att leda förändring framåt.

Viktigt att åtgärder i landskapet för att minska växthusgaser kontra åtgärder för öka biologisk mångfald inte kolliderar. Finns risk för målkonflikter? Har WWF förslag på hur dessa kan undvikas?

Friska ekosystem i skogen, hav, sjöar och odlingslandskap är helt avgörande både för biologisk mångfald och för att vi ska uppnå våra klimatmål. Vi måste främja insatser som bidrar till att lösa fler problem samtidigt och som minimerar avvägningar mellan biologiska mångfald och klimat eller andra hållbarhetsmål. Läs mer på sid 6 + 26.

Jord- och skogsbruk behöver bli mer Regenerativt. Det fungerar inte med virkesåkrar och det industriella jordbruket. Hur får vi mer Low-tech och naturbaserade lösningar?

Lantmännen svarade i sessionen för företag på en liknande fråga under webinariet så här:

På Lantmännen använder vi inte begreppet regenerativt jordbruk, men vi ser att det är jätteviktigt att ha en långsiktig bördighet i åkermarken. Vi måste bruka marken, inte förbruka den. Det är en förutsättning att systemen framöver har en lika hög produktivitet som idag. Annars behöver vi ta mer åkermark i bruk för att försörja en växande befolkning, vilket då skulle sätta ytterligare tryck på den biologiska mångfalden. Så ett randvillkor är att produktiviteten inte får gå bakåt.

Hade vi (i Sverige red. anm) verkligen knappt några stora däggdjur för 100 år sedan?

Större däggdjurs utbredning i Sverige för 100-200 år sedan var mycket begränsad. Älg t.ex. blev i stort sett helt utrotad under tidigt 1800-talet. Därefter påbörjades ett långsiktigt arbete med att få tillbaka älgen. Även under tidigt 1900-tal var älgpopulationen betydligt lägre än vad den är idag. Det är framförallt att man lyckats få till kontrollerad jakt och jaktförvaltning som gjort att den svenska älgstammen idag är så stor som den är.

Var Sverige avskogat för 100 år sedan, som Fjellner påstår?

Den svenska skogen var under tidigt 1900-tal oerhört genomhuggen och till stora delar begränsad och det svenska virkesförrådet var väldigt lågt jämfört med tidigare, botten var på ett sätt nådd. Speciellt gällde detta för skogarna i Sveriges södra och mellersta delar samt längs norrlandskusten. Därefter påbörjades en form av restaurering av skogen i dessa nämnda områden som fram tills idag har lett till att virkesförrådet nått rekordnivåer. Samtidigt fortsatte under 50-, 60-, 70- och 80-talen borthuggningen av inlandets naturskogar något som egentligen pågår än idag. Dock kan man ifrågasätta om denna restaurering som kommit att bli vårt sätt att bruka skogen verkligen skapade nya skogar i form av livsmiljöer för den biologiska mångfald som fanns i de skogar som fanns innan. Den nya produktionsskogen ledde till ökat virkesförråd men saknar i mångt och mycket de kvaliteter som en naturskog har. Därför är det också oerhört viktigt att bevara de få rester av gammelskog som ännu finns kvar.

Hur stor betydelse har bekämpningsmedel som används i allt jordbruk utom i det ekologiska jordbruket?

Användning av bekämpningsmedel kan ha stor negativ påverkan på arter i och intill åkermark, inte minst gäller det insekter av olika slag. Om man tittar på vad som hotar de arter som är rödlistade i Sverige är dock användning av bekämpningsmedel ett betydligt mindre hot än till exempel igenväxning och upphörd betesdrift och slåtter (se bifogad bild från SLU Artdatabanken rapporterar N2 24 2020).

Forskning visar att ekologisk produktion i slättbygd ger en rikare biologisk mångfald än vad konventionell produktion gör, medan ekologisk produktion i skogsbygd inte ger samma tydliga positiva effekt. Biologisk mångfald gynnas inom den ekologiska produktionsmodellen av avsaknad av kemiska bekämpningsmedel, en mer varierad växtföljd och glesare grödor. Den ekologiska produktionen behöver därför framför allt öka i slättbygden.

WWF anser också att det är viktigt att genom växtförädling utveckla nordiska sorter som är motståndskraftiga mot skadegörare och som också är anpassade för de klimatförändringar som sker. Genom ett bra utsäde kan behovet av kemiska bekämpningsmedel minimeras. För lantbrukare som använder kemiska bekämpningsmedel är det viktigt att tillämpa integrerat växtskydd, dvs att så långt möjligt förebygga skadeangrepp, ha en god bevakning av skadetrycket, bekämpa utifrån behov och utvärdera insatser noga.

För att minska riskerna med kemiska bekämpningsmedel vill WWF se ökad ekologisk produktion i framför allt slättbygd ökad rådgivning om biologisk bekämpning av växtskadegörare

Hur gynnas IKEA av att inte vara börsnoterat? Hur kan de inspirera och hjälper de företag som måste visa vinst varje kvartal? Kan de visa hur långsiktiga strategier trumfa kortsiktiga strategier?

47.55 in i sändningen: Christina Niemelä Ström från IKEA svarade på detta under seminariet. Hon höll med om att Ikeas ägandemodell bidrar till en långsiktig syn på miljö. Hon betonade att även företag som är börsnoterade kan agera på ett långsiktigt sätt exempelvis, genom fonder med bevarandeåtgärder för att företag inte ska bli styrd av dess kortsiktiga mål. Hon fortsatte med att aktieägare ska ställa krav på företagen.

Seminarium: Living Planet Report 2022 – Näringsliv, företag och finans

Med hjälp av moderatorers frågor och en kunnig panel undersöktes hur näringslivet och finanssektorn kan påskynda omställningen för klimat och bevarandet av den biologiska mångfalden.

Frågor under näringslivssessionen

I och med att frågan är komplex och att det ofta finns lokalt specifika behov och förutsättningar, uppfattar jag att det finns behov av kombinationen: forskningsinsikter, verktyg och data för att förstå den faktiska påverkan på biologisk mångfald i komplexa värdekedjor ordentligt och ta informerade beslut. Kanaliseras insikterna om vad som behöver göras för biologisk mångfald till större forsknings- och innovationssatsningar, inte minst de som har tyngd inom digitalisering?

WWF svarar: Ja, till viss del händer det saker även om det förstås fortfarande finns mycket att göra på detta område. Redan i början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald, som syftar till att hjälpa företag att kartlägga just risker och beroenden kring biologisk mångfald i värdekedjan. Detta verktyg bygger på många globala datakällor kopplade till biologisk mångfald samt WWFs befintliga vattenriskfilter, som hjälper företag att kartlägga sina största vattenrisker i frågan.
Andra verktyg som också bygger på vetenskapliga rön och data är de från Science Based Targets som hjälper företag att sätta mål för klimat och natur (det senare släpps under nästa år). Science Based Targets initiative släppte nyligen också ett verktyg som kallas FLAG, som riktar sig specifikt till företag med verksamhet i landintensiva sektorer, som mat, jordbruk och skog. Detta verktyg tar med både utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår vid aktiviteter i dessa sektorer, och kan fungera som en brygga över till att sätta mål för biologisk mångfald (som kommer under 2023).

Vi ser också en utveckling där drönarövervakning kan ge företag insikter om påverkan från olika grödor som soja, bomull och palmolja. Så det finns mycket spännande på gång, som kan hjälpa företag att få ett tydligare och mer konkret grepp kring värdekedjans påverkan och beroende. Men i väntan på att dessa verktyg kommer behöver vi jobba och skala upp arbetet kring dessa frågor redan idag, vi har inte tid att vänta.

Vad är Claes (Claes Johansson, Head of Sustainable Development på Lantmännen red anm) syn på regenerativt jordbruk och kan det ge samma produktivitet på sikt?

Lantmännen svarade 25.30 under webinariets näringslivsdel:
På Lantmännen använder vi inte begreppet regenerativt jordbruk, men vi ser att det är jätteviktigt att ha en långsiktig bördighet i åkermarken. Vi måste bruka marken, inte förbruka den. Det är en förutsättning att systemen framöver har en lika hög produktivitet som idag. Annars behöver vi ta mer åkermark i bruk för att försörja en växande befolkning, vilket då skulle sätta ytterligare tryck på den biologiska mångfalden. Så ett randvillkor är att produktiviteten inte får gå bakåt.

Behövs det reglering för att styra mot att prissätta naturen och ekosystemtjänster och för att INTE betrakta dem som externaliteter i det ekonomiska systemet? I så fall hur och av vilket slag?

WWF anser att de ekonomiska incitamentsstrukturerna måste ändras i grunden om vi ska klara våra miljömål. Därför har WWF tagit fram ett förslag om att börja en process som ska arbeta fram hur detta kan se ut. Förslaget – som kallades ”A Roadmap to a Nature Positive Economy” presenterades för första gången på miljökonferensen Stockholm +50 i juni 2022. Processen behöver ha politiskt mandat för att få största möjliga inverkan, och därför har dialoger med bl.a. Finland och Nigerias regeringar som visat intresse för att driva frågan vidare inletts.

Vilka är de största riskerna att drabba företag om man inte agerar?

WWF svarar: Enligt Världsekonomiskt Forum är mer än hälften av världens BNP beroende av fungerande ekosystem. Detta innebär förstås risker för bolag. Om till exempel ett ekosystem drabbas kan du få brist på råvaror, du kanske inte har rent vatten till din produktion, bin som pollinerar grödor, eller mark som längre går att odla på. Andra risker kan vara att ditt varumärke drabbas eller att investerare inte vågar investera i ditt bolag längre för att du inte har tillräckliga insikter i hur bolaget påverkar naturen.

När det gäller att sluta bidra till drivkrafterna för förlust; naturomvandling, klimat, föroreningar, överutnyttjande av arter så är det ju inte nya frågor, vi måste ”bara” skala upp det arbetet radikalt – det bör ingå i företags arbete idag. Hur tänker panelen om det?

WWF svarar: Idag är vårt ekologiska fotavtryck såpass stort att vi överutnyttjar planeten med mer än 75 procent. Vi behöver därför halvera avtrycket från produktion och konsumtion. Eftersom alla företag både påverkar och är beroende av naturens resurser är detta en fråga som alla företag behöver förstå, adressera och agera på om de vill överleva på sikt.
WWF anser att ett företag behöver ta ett helhetsgrepp och arbeta med båda pilarna nedan:

Det innebär att du behöver:

  1. Ha koll på din produkt och värdekedja. Spårbarhet och transparens är därför viktigt.
  2. Förstå din påverkan. Gör en analys och kartläggning, ta hjälp av verktyg för att se var ni har störst påverkan. I början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald.
  3. Sätt vetenskapliga mål för klimat och natur.
  4. Börja agera nu – detta måste in i affärsplanerna för 2023.
  5. Samverka med andra – ta hjälp av forskare, NGOer och initiativ som Business for Nature som samlar företag att tillsammans driva frågor kring biologisk mångfald.

Lantmännen svarar: Vi ser det som viktigt att man här hittar branschöverkommelser för att ta bort konkurrensen. Att det finns en gemensam bottenplatta, som är antingen lagmässig eller marknadsdriven. Det viktiga är att man inte sätter lagkraven utifrån lantbruket utan ser på det utifrån konsumentperspektivet – annars är risken att det driver mot ökad och kanske mindre hållbar import istället.

Hur ifrågasätter vi i näringslivet det största paradigmet av alla… det ekonomiska paradigmet med krav på ständig tillväxt, lönsamhet och hög avkastning på ägarnas satsade kapital?

WWF svarar: Kriserna kring klimatet och den biologiska mångfalden ger oss nya spelregler som vi måste förhålla oss till. Det handlar om att minska uttaget av jungfruliga resurser, så till exempel: Hur kan ditt bolag använda mer återvunna material, tillverka produkter som lever längre, erbjuda delningsprodukter som används flera gånger? När produkten är utsliten, går den att plocka isär för att återvinna materialet?

Även det finansiella systemet behöver stödja utvecklingen, och bidra till att prissätta resurserna efter det verkliga värdet. Finansiella aktörer kan också jobba med att sätta vetenskapliga mål för klimat och biologisk mångfald på sin egen verksamhet och sina portföljbolag, analysera sina egna risker och påverkansområden samt jobba för att öka transparensen.

Lantmännen svarar: Vi behöver nya spelregler, där vi hittar affärer som kan växa på ett hållbart sätt. Framför allt handlar det om att bryta kopplingen med det fossila.

Varför inte lagstifta om att alla jordbruk skall ha ”lärkrutor”. Då går det ju snabbare och blir mer rättvist. Tiden talar inte för frågan. Vi måste ha snabba förändringar och insatser. Lagstiftning kan då vara en snabb väg.

Lantmännen svarar: Likt det svar vi gett ovan på frågan om hur företag ska komma igång med arbetet, ser vi att vi behöver hitta branschöverenskommelser, som kan vara lagmässiga eller marknadsdrivna. Men det är viktigt att det blir konkurrensneutralt.

Vad är det viktigaste ett (litet) företag kan göra för att komma igång?

Almi svarade under webinariet 27.13 in i näringslivssessionen:

  1. Kartlägg er verksamhet och identifiera tre väsentliga områden som berör er. Ta hjälp om ni behöver, till exempel från Almi eller annan aktör som kan vägleda er.
  2. Sätt mål för vad ni vill utveckla och hitta affärsmöjligheter kopplat till dessa
  3. Äg dessa väsentliga områden fullt ut, satsa på att bli bäst på det ni gör. Jobbar du på ett tvätteri, se till att du har koll på kemikalier, vatten och arbetsmiljö. Har du ett transportföretag, se till att ha koll på fordonsparken, era rutter och på arbetsmiljön. Säkerställ att ni har koll på era tre viktigaste frågor.

AP7 – Kommer TNFD (Taskforce on Nature Related Disclosure) att bli lika stort som TCFD (Taskforce on Climate Related Disclosure)?

AP7 svarar 20.32 in i denna del av sändningen: Vi hoppas verkligen det. TNFD tar ett större helhetsgrepp, så klimatet är en del av detta också. Men även för att man tittar på ”double materiality”, det vill säga både vad riskerna är för företagen och vilken påverkan det har på miljön. Så ju fler som engagerar sig nu, desto större möjlighet att vi får ett verktyg som faktiskt används av marknaden. Här vill vi uppmana så många som möjligt att gå in och lämna feedback på den version som finns ute tillgänglig nu.

Seminarium: Living Planet Report 2022 – Kommuner och hållbara städer

Med hjälp av moderatorers frågor och en kunnig panel undersöktes hur kommuner och städer kan påskynda omställningen för klimat och bevarandet av den biologiska mångfalden.

Frågor under kommunsessionen

Fråga till Linda, Lunds kommun: Har ni med er medborgarna och civilsamhället i era åtgärder? Finns det något som möter dålig förståelse och acceptans? Finns det möjlighet till dialog?

Lunds kommun svarade under webbinariet: Vi har med medborgarna med mycket det vi gör. Vi jobbar med Klimatneutralt 2030 där vi försöker få ungdomarna i det arbetet. Vi försöker få uppmärksamma vad som är positiv. Lokala företag och medborgarna blir inspirerad. Lunds kommun har nämnt att när man kan visa klimatåtgärder som har genomförts, var ingen stor uppoffring för människor, det skapar ett bra liv på kommunen. När människor upplever att minska utsläppen kan gå hand i hand med ett bra liv i kommunen blir då enklare att acceptera.

Living Planet Report – svensk sammanfattning

WWF lyfter även tillståndet för naturen och mångfalden i Sverige – och presenterar kraven till svenska politiker att agera globalt och på hemmaplan.
Läs den svenska sammanfattningen här

Pressmeddelande om Living Planet Report 2022

Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ner 69 procent

Living Planet Report för näringsliv

Näringslivsbilaga till Living Planet Report 2022

Dela gärna:

Senast ändrad 03/10/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se