Här finns information om hur kommuner kan använda WWFs verktyg för att utveckla sitt arbete kring hållbar mat. Globalt är mat en enorm miljö- och hälsoutmaning. Med en kost mer anpassad för vår planet skulle alla bli vinnare: natur, djur och människor. Kommunen är en naturlig hub för att främja hållbara livsstilar, gå före och visa ledarskap!
VERKTYGSLÅDA FÖR SVERIGES KOMMUNER
One Planet Plate
Måltidskonceptet One Planet Plate guidar din kommun till hållbara måltider för en levande planet.
One Planet Plate kan användas på flera sätt: som en guide för att sätta mål för kommunens måltider, en guide i köken eller som en märkning som visar att ni tar ansvar för planetens framtid.
Sätter ni inköpsmål för klimat i kommunen? Inköpsmål i kg CO2e per kg inköpt livsmedel går att relatera till One Planet Plates klimatbudget. RISE har beräknat att ett ungefärligt riktvärde på 1,25 kg CO2e per kilo inköpt livsmedel av offentliga måltider motsvarar One Planet Plates klimatbudget.
Nivån är beroende på vilka måltider som köps in (frukost, lunch, mellanmål, middag), andelarna av de olika måltiderna, dryck och portionsstorlekar. Mer om beräkningarna finns i RISE-rapporten Hållbarhetsmål i offentliga måltider.
Konsumentguider
WWFs konsumentguider Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden kan vara ett stöd i kommunens strategiska beslut, användas som faktakälla för att sätta mål för inköpen – och visa invånarna på bra val av mat i köken. I appen WWF Matguiden finns alla tre konsumentguiderna samlade.
Hållbar Skolmatskommun
WWFs pris ”Årets Hållbara Skolmatskommun” i tävlingen White Guide Junior vill inspirera till att lyfta kommunens arbete med skolmat. Anmäl er gärna – sista anmälningsdag är i mars!
Frågorna till tävlingen kan vara till hjälp att sätta mål för skolmat! I priset bedöms skolmaten utifrån fyra områden: Klimat, Schysst mat, Matsvinn och Kunskap om hållbar mat. Inom varje område bedöms vilka mål och policys kommunen har. Använd gärna frågebatteriet som inspiration eller benchmarking mot er kommuns mål och policys.
Matkalkylatorn
WWFs Matkalkylator är ett enkelt och snabbt hjälpmedel för att förstå matens klimatpåverkan och få mer information om vad som är viktigt för den biologiska mångfalden. Vad påverkar mycket? Vad påverkar lite? Hur ligger min måltid till? Ett uppskattat verktyg i bland annat skolor.
Vego i världsklass
Projektet Vego i världsklass utmanar fördomar och myter om vegetarisk mat och träning och drivs gemensamt av WWF och Sveriges Olympiska Kommitté. Här finns inspiration och kunskapspåfyllning för idrottsklubbar, skolidrotten, hem- och konsumentkunskap – alla som tränar och bryr sig om planeten! Projektet har tagit fram filmer, både kortare inspirationsvideos och längre utbildningsfilmer, en folder med handfasta råd för den som tränar, vill äta bra och samtidigt göra skillnad för vår planet liksom en uppsjö av recept som också har samlats i en kokbok.
Lär mer om Vego i världklass här
Undervisningsmaterial för skolor
För att lyckas med den hållbara maten i skolan behöver hela skolan vara med på tåget! WWF erbjuder ett antal lärarhandledningar samt kompetensutveckling för pedagogisk personal i förskola och skola kring mat, städer och lärande för hållbar utveckling.
Det finns också en uppskattad Uppgiftsbank med pedagogiska övningar kopplade till grundskolans läroplan.
Läs mer om undervisningsmaterial här
Influence the future, engagera unga – Vår Stad 2030
Engagera de unga i omställningsarbetet!
I Influence the future samverkar skolan och andra aktörer i kommunen kring autentiska lokala utmaningar.
I Ungas inflytande, Vår stad 2030 utmanas eleverna i att ta fram lösningar för sin hållbara stad, till exempel konsumtion och produktion av mat. WWF hjälper till med processtöd.
Hållbara Produkter
Initiativet Hållbar Livsmedelskedja samlar ledande livsmedelsföretag i Sverige och koordineras av WWF. Initiativet arbetar för att nå en avsevärt mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion i Sverige. Initiativet har tagit fram Hållbara Produkter som listar hållbarhetsutmaningarna för olika livsmedel och anger också vilka konkreta krav som kan ställas av kommunen för att nå en hög nivå på hållbarhet i upphandlingar och inköp av respektive livsmedel.
Hållbara Matbutiker (White Guide Green)
I tävlingen White Guide Green kan kommunens butiker tävla om att bli Årets Hållbara Matbutik. WWF har varit med och utvecklat kriterierna. Kanske kan butiker i er kommun inspireras av frågeformuläret?
Läs mer om Hållbara Matbutiker
Hållbara Restauranger
I nätverket Hållbara Restauranger får restauranger inspiration och coachning till att bli mer hållbara. WWF stöttar nätverket.
Är er stad nästa stad? Hur kan ni uppmuntra restauranger i er kommun att gå med i nätverket? Eller varför inte starta en egen hub i nätverket? Det har gjorts framgångsrikt i Sigtuna, på Djurgården i Stockholm och i Umeå.
Läs mer om Hållbara Restauranger
Sätt mål för skolmaten!
Allt fler kommuner sätter mål för hållbar skolmat – inom en rad områden. Behöver ni inspiration till att utveckla målen i er kommun? Ta gärna del av exempel från Gnosjö, Nacka, Göteborg, Järfälla och Helsingborg:
Gnosjö kommun
”Gröna Tråden” är ledstjärnan: alla är ansvariga och behövs för att jobba hållbart, klimatsmart, för en bättre balans mellan kött och växtbaserade livsmedel och för att minska svinnet.
Några exempel på mål i Gnosjö:
• Långsiktigt mål att nå 0,5 kg CO2e/måltid genom att kontinuerligt minska matens klimatpåverkan varje år. Ingår att tillse att detta inte innebär att klimatgasutsläpp ökar inom andra sektorer.
• Långsiktigt mål att endast köpa in kött med grönt ljus i WWFs Köttguide. Idag är målet att inget kött med rött ljus i WWF Köttguiden ska köpas in.
• Ett matråd per enhet ska finnas med representanter från skolledning, skolmåltidspersonalen, elever, lärare, och gärna skolhälsovården som träffas 1-2 ggr per termin.
Nacka kommun
Exempel på mål i Nacka kommun:
• Klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp, Mål 2030: 1,1 kg CO2e/kg mat.
Strävar efter att:
• Servera potatis, pasta, matvete, mathavre och bulgur oftare än ris.
• Variera fisksorterna och välja fisk som uppfyller kriterierna för MSC-, ASC- eller KRAV-märkning.
• Öka andelen ekologiska livsmedel och sträva mot 75% till år 2030.
Andra exempel på målformuleringar (från Klimatkommunerna.se)
• I Göteborg Stad ska utsläppen av växthusgaser från stadens inköp av livsmedel minska med cirka 30 procent till år 2030 jämfört med 2019.
• I Järfälla kommun ska matsvinnet minska i kommunen med 25% från 2020 till 2022.
• Helsingborgs stad vill halvera hela Helsingborgs klimatpåverkan från livsmedel till år 2035.
Verktygslådan som PDF
Behöver verktygslådan i PDF-format istället för här på webben? Klicka på knappen för att ladda ner allt samlat . Lycka till!
Dela gärna:
Senast ändrad 09/02/22
