Reportage|21 Jan, 2016

Så firar du en grön jul

Original_WW26453_beskuren

Kan man äta julskinka? Vilken gran är egentligen bäst, och hur ger man klappar med gott miljösamvete? Ta del av våra tips för en grönare och skönare jul!

Låt oss börja med det kanske viktigaste. Maten!

1. Bästa julmaten

Anna Richert, Senior expert Hållbar mat

– Julen är en mathögtid och när det gäller mat är det ganska enkelt, säger Anna Richert som jobbar med matfrågor på WWF.

– Undvik allt som har rött ljus i våra konsumentguider för kött och fisk (se längre ned), och följ råden där. Välj gärna miljömärkt så är du på den säkra sidan.

Förenklat kan man säga att miljömärkt, till exempel KRAV, EU-ekologiskt, MSC eller ASC är bra. När det gäller kött bör de flesta minska sin konsumtion över lag (köttkonsumtionen har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet).

Genom att låta julbordet domineras av gröna rätter har man vips tagit ett stort kliv mot det mer hållbara. Använd rotfrukter och kål; rödkål, grönkål och små knubbiga brysselkål. Men i juletider kan det vara viktigare att välja rätt än att minska, tycker Anna Richert.

– Tänk då istället på att lägga till några extra vegetariska dagar i januari, det är bra både för din hälsa och för planeten.

Ät aldrig ål

En gammal julbordstradition som får totalstopp av WWF är den rökta ålen, eftersom den är akut hotad på grund av överfiske och vandringshinder av olika slag. Se WWFs Fiskguide för aktuell info

Minska svinnet

Förutom att välja rätt mat är det viktigt att äta upp den mat man har. Ett tips är att lägga upp maten i småskålar och fylla på efter hand om det behövs. Det minskar risken för att den blir dålig.

– Det som alltid gäller är att planera inköpen så att du äter upp den mat du bär hem. Om det ändå blir mycket rester, som i juletider, kan man använda dem till nya rätter, säger Anna Richert.

En annan sak att hålla koll på i juletider är chokladen och de färdigköpta pepparkakorna;  e upp så att de inte innehåller ocertifierad palmolja!
Mer om detta under nästa rubrik, om ljus.

2. Rätta ljusen

Generellt gäller att inte välja ljus av paraffin som är gjort av fossila bränslen utan av stearin för att slippa de giftiga ångorna. Läs innehållsförteckningen! Många stearinljus är gjorda av slakteriavfall.  Ett bra val eftersom man då tar vara på sådant som annars skulle gå till spillo. Andra stearinljus innehåller palmolja. Här gäller det att vara vaksam.

– Om du köper ljus med palmolja, välj bort allt som inte är RSPO-certifierat (Roundtable of Sustainable Palm Oil). Med RSPO bidrar du till att förbättra hela palmoljesektorn och hjälpa till att rädda regnskogen, stoppa torvbränderna och förbättra situationen för arbetare i palmoljeindustrin, för småbrukarna och lokalsamhällena, säger Margareta Renström som arbetar med palmoljefrågan på WWF.

Koll på palmoljan

Tyvärr är ljusen sällan märkta. Därför är det bra att alltid fråga i butiken eller vända sig direkt till tillverkaren och kräva att palmoljan är hållbart producerad och certifierad. På så sätt kan man sätta tryck på palmoljeproducenterna.

Om du använder värmeljus med aluminiumhållare, ta bort veken med den lilla järnbiten innan du lämnar dem i metallåtervinningen. Aluminium är extra
viktigt att återvinna; det sparar 95 procent energi jämfört med att tillverka helt ny aluminium.

Elbelysning kan vara giftig

När det gäller elbelysning gäller det också att se upp; en granskning som gjordes nyligen visade att många elektriska juldekorationer innehåller skadliga kemikalier. Framför allt bly och klorparaffiner, men även kadmium och flamskyddsmedel. De är inte farliga att ha hemma men kan orsaka problem både vid tillverkningen och återvinningen. Kemikalieinspektionen tipsar därför om att köpa CE-märkta produkter för att vara på den säkra sidan, och/eller att fråga i butiken vad de vet om varan.

3. Grönaste granen

En julgran vill de flesta ha. Men vilken ska man välja?

– Bäst ur miljösynpunkt är den svenska vanliga granen (Picea abies eller rödgran) som växer i skogen på nära håll. Näst bäst är odlad svensk julgran. Mindre bra är kungsgran (Abies nordmannia) och andra ädelgranar, eftersom det krävs både gödsel och bekämpningsmedel vid odlingen, berättar Linda Berglund, expert på svensk skog hos Världsnaturfonden WWF.

– Ifall du vill hugga din egen gran, glöm bara inte att fråga markägaren om tillstånd först!

Plastgran sämst

Allra sämst ur miljösynpunkt är plastgranen. Räknar man in produktion, transporter och giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning ger den absolut störst miljöpåverkan.

När julen är över och granen börjar se vissen ut ska den självklart tas om hand, inte bara slängas ut från balkongen. Lämna den i grovsoprum eller på återvinningsstationen där granen flisas och bränns i värmekraftverket. Kommunen brukar informera om detta på sin hemsida. Ett alternativ är att kompostera den, eller elda upp den i egen eldstad. Men det ger mer mysfaktor än miljöpoäng.

4. Schyssta klappar


Att ge varandra gåvor är ett sätt att visa omtanke, men ofta kan det bli för mycket av det goda. En som hittat ett bra system för att minimera antalet klappar är Andreas Sidkvist, miljömedveten småbarnspappa i Stockholm. Vartannat år firar de med hans släkt, vartannat med sambon Bodils familj, men varje år gäller samma princip:

–  Alla köper  en julklapp var, för kanske max en hundralapp, sedan lottar vi ut dem. Alla brukar bli jättenöjda. Förra året fick jag till exempel ett fint skohorn som jag haft stor nytta av, säger han.

En annan tradition han och hans vänner hade tidigare, innan barnen kom, var att träffas lite före jul och ha ”Lilla julafton”. Då tog alla med varsin sak de hade hemma men inte använde, och så bytte man med varandra.

– Många tyckte att Lilla julafton var bättre än riktiga julafton. Då kunde man till exempel ta med den där Orreforsvasen man fått i present men inte riktigt ville ha, och göra någon annan glad. Det är roligt när saker får nytt liv. Och det viktiga med julen är ju att träffas och vara tillsammans, inte julklappar.

Vissa skippar juklapparna och satsar helt på att umgås och äta gott. Men om man ändå vill ge sjysta julklappar finns det några tips. Satsa på:
– Secondhand
– Upplevelser istället för saker, gärna något du själv kan erbjuda.
– Gåvor till välgörenhet, varför inte till någon miljöorganisation?

Ha nu en riktigt skön jul!

Reser du bort i jul? Tänk på detta …

Foto: Istockphoto

Julhelgerna är en tid då många passar på att resa och träffa nära och kära. Här följer några hållbara tips:

1. Om möjligt, välj tåg, kollektivtrafik eller elbil framför fossildrivna bilar och flyg.

2. På resan utomlands: köp aldrig prydnadssaker eller andra föremål gjorda av djurdelar som koraller, elfenben, sköldpaddsskal, etcetera.

3. Undvik turistattraktioner med levande vilda djur, som elefantridning och att klappa vilda djurungar. Låt dig aldrig fotas tillsammans med ett vilt djur.

4. Prata gärna med ditt reseföretag om du åker på en paketresa så att de inte rekommenderar kontakt med vilda djur.

Senast ändrad: 2019-09-23

Dela den här artikeln

Så väljer du rätt kött och fisk

Läs på WWFs Köttguiden och Fiskguide för tips! Båda finns även som mobilappar!

Leta efter detta

Sill

Välj MSC- eller KRAV-märkt sill. I andra hand fråga efter sill som är fångad i Östersjön eller nordöstra Atlanten

Lutfisk

Lutfisk tillverkas av långa. Förvaltningen av långa måste bli bättre, bland annat vad gäller beståndsuppskattningarna, anser WWF och ger därför gult ljus. Vill du äta lutfisk så välj MSC-märkt långa eller fisk som fångats med långlina eller garn i nordöstra Atlanten. (I handeln förekommer ibland även torkad MSC-märkt torsk, som kan vara ett alternativ.)

Lax

Välj KRAV- eller ASC-certifierad odlad lax. Dessutom finns MSC-certifierad vildlax från Alaska.

Räkor

Välj KRAV- eller MSC-märkta räkor, finns frysta och i begränsad tillgång även färska.

Köttbullar

Grönt ljus för svenskt nötkött som är KRAV- eller EU-ekologiskt certifierat. Viltfärs får också grönt ljus.

Julskinka, julkorv och revbensspjäll

Grönt ljus för griskött som är KRAV- eller EU-ekologiskt certifierat. Eller varför inte prova skinka eller revben från vildsvin? Viltkött får grönt ljus av WWF.

Vad betyder märkningarna?

EU-ekologisk är basnivån för ekologisk odling och djurhållning inom EU.
KRAV är en svensk miljöcertifiering med regler för hållbar livsmedelsproduktion som ofta är striktare än EU-ekologisk.
MSC (Marine Stewardship Council) är en internationell organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur
ASC (Aquaculture Stewardship Council) är en internationell hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter.

Läs mer om märkningarna

Tips för ett hållbart julbord

  • Frossa i rödkål, grönkål, röda äpplen och apelsiner. Julbordet blir en fröjd för ögat och du själv sprudlande pigg.
  • Lägg upp i små karotter och fat och fyll på ofta så undviker du att maten blir dålig av att stå framme för länge och måste kastas.
  • Sill är gott, nyttigt och hållbart.
  • Välj bort den rökta ålen; ålen är starkt hotad bland annat till följd av överfiske.
  • Välj eko så kan det inte bli fel. Det finns ekologiska alternativ till det mesta på julbordet, från skinkan till snapsen.
  • Frys in överbliven julskinka och använd som smörgåspålägg under vinterns utflykter!

Vegojulbord?

Juliga bönbullar istället för köttbullar, senapsgriljerad rotselleri istället för skinka, och en massa annat gott. Vill du fira en helt grön jul?

Ett annat tips är att läsa tidningen Vego, som också har samlat en hel del smarriga julvegorecept.

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se