Regnskogens träd och växter växer ofta i ganska tydliga våningar eller skikt i höjdled. I varje våning finns växter och djur som kan vara specialiserade för att leva i just den våningen, tex olika arter av fåglar, insekter eller växter.

Regnskogarna ser inte likadana ut världen över utan de skiljer sig åt på många sätt, genom olika krontakshöjder och artsammansättningar. Även skogens våningar skiljer sig åt och är mer eller mindre distinkta. Men någonstans mellan 4-6 våningar kan man generellt säga att regnskogen består av.

Lager 1: Trädtopparna

I vissa regnskogar växer det träd som är så höga, runt 60-90 meter, att de sticker distinkt upp ovanför själva krontaket och bildar solitära trädkronor. Dessa träd behöver mycket ljus. Även en del orkidéer, fåglar och insekter trivs här i dessa trädtoppar.

Lager 2: Krontaket

På höjden, runt 40-60 m finns de flesta trädkronorna och bildar en tjock, nästan ogenomtränglig matta av blad tillsammans med andra växter. Dessa lager är väldigt vackra sedda ovanifrån med mängder med blommande växter, men det syns sällan från marken. Här finns mängder med insekter som myror och fjärilar. Även fåglar som papegojor och näshornfåglar finns här och bland däggdjuren är de mest påtagliga olika apor som gibbonapor och makaker. Det är även här som orangutangen bygger sitt bo varje kväll.

Lager 3: De stampande trädens skikt

På en höjd av c:a 15-40 meter finner vi de träd som är redo att ta över när en av krontakets jättar dör och faller. Många gånger är det samma arter av träd vi återfinner som i själva kronskiktet men det finns också trädarter som är helt anpassade för att leva här i dunklet och i skuggan av jättarna. Många typer av frukt som är bekanta för oss växer här, som till exempel banan, mango och kakao. Djurlivet upplevs som mindre intensivt, men det finns många insekter, mindre ödlor, ormar, apor, fåglar, civettkatter och trädleoparder här.

Lager 4: Undervegtation

Går man in i en regnskog är det detta skikt tillsammans med själva regnskogsgolvet (Lager5) man ser. Det är dunkelt, men trots det slås man av hur många olika palmer och andra sorters växter det finns som ändå kan leva här nere. Växterna är anpassade till att fånga upp de små solstrålar som når ner till denna nivå. En välkänd sådan växt är Monsteran som många har som krukväxt hemma. Här finner man på många olika sorters insekter som cikador och myror. Men även många fåglar är anpassade till ett liv här såsom många kräldjur som ormar och ödlor.  Sedan rör sig ju även många däggdjur i denna nivå som skogselefanter och noshörningar.

Lager 5: Regnskogens golv

Går man in i en orörd regnskog slås man av hur enkelt det ändå är att gå här. Golvet är täckt av torra löv, men om ett stort träd har fallit så gör solens strålar att en ogenomtränglig massa av växter snabbt tittar fram. Regnskogsgolvet är också fyllt av djurliv. Insekter och termiter, grodor, ödlor, spindlar och skorpioner. Och på golvet rör sig många av de stora däggdjuren vi så ofta associerar med regnskogen som tigrar, skogselefanter, tapirer, skogslevande noshörningar, gorillor och jaguarer.

Lager 6: Jorden

Det som ofta kännetecknar lagret under marken i en regnskog är att det är mycket fattigt på organiskt material (dock finns det undantag som tex torv- och träskregnskogarna som innehåller otroligt mycket organiskt material). Här i regnskogen omsätts skogen näring nästan omedelbart. När ett löv faller till marken tar det ibland bara några timmar innan bladet är nedbrutet då jorden är full av olika nedbrytare som svampar, maskar och insekter. Skorpioner och mångfotingar, som skolopendrar, hjälper också till och trivs i den fuktiga jorden.

Bergsregnskogen

Den tropiska regnskogen sträcker sig från en höjd på ca 2 500 meter och ända ned till havet. På de höga höjderna dominerar bergsregnskogen. Luften är mättad av fukt och på riktigt höga höjder är skogens krontak höljt i dimma, vilket har gett dem namnet molnskogar. Trädgrenarna är täckta av olika former av epifyter (växter som växer på andra växter) som lavar, mossor, olika former av orkidéer och ananasväxter. Här finner man även stora trädormbunkar och ljungväxter som kan bli manshöga.

Låglandsregnskogen

Nedanför bergsregnskogen breder låglandsregnskogen ut sig. Den är den mest artrika och vidsträckta regnskogstypen. Ett flertal olika varianter förekommer beroende på nederbörd, jordmån och topografi. Vissa av dessa skogar översvämmas regelbundet och bildar så kallad översvämningsskogar eller sumpskogar. Skogarna har en stor betydelse för ett flertal fiskarter och fungerar som yngelkammare för många av de 1 000-tals olika fiskarter som finns i floderna. När klimatet blir torrare minskar krontaket och kronhöjden.

Fuktskogar och monsunskogar

Den här typen av skogar innefattar en hel serie med säsongsvis lövfällande skogar med en eller fler torrperioder. Monsunskogar utgör den naturliga vegetationstypen i stora delar av Sydostasien. Dessa skogar är inte lika artrika, utan domineras av få arter. I Indien och Nepal finns stora områden av så kallade salskogar. De är monsunskogar, där stora delar av skogarna består av salträd. Djungelboken av Rudyard Kipling utspelar sig just i en sådan salskog och har fått stå som grund för begreppet ”djungel”.

Mangroveskogar

Vid kustzonen, vid de tropiska stränderna och vid flodmynningar, växer en speciell typ av tropisk skog, mangroveskogen. De olika mangrovearterna har anpassat sig till återkommande översvämningar och variationer i salthalten. Vissa arter har styltrötter som gör att de står stadigt och luftrötter som de kan andas med vid översvämning. Mangroveområdena är viktiga fiskeområden och ett flertal fiskarter växer upp inne i mangroveområdena för att sedan vandra ut i havet och korallreven i vuxen ålder.

Torrskogar

Det finns i tropikerna även torrskogar där mer eller mindre långa perioder av torka påverkar floran och faunan. Miombon i östra och sydöstra Afrika är ett exempel på ett torrskogsområde.