Gillade du din skollunch?
Kategorier
Hållbarhetsmålen
Syfte
Här får eleven förståelse för hur en skollunch planeras och att även den mat som inte äts upp kostar både pengar och miljö.
Det här behövs
- En tallrik skolmat
- Internet
Matavfall
Enligt Naturvårdsverket (2019) så har en kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2016 visat att det uppkommer ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år. Då är även primärproduktionen inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, 938 000 ton. Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år.
Gör så här
- Hämta en tallrik med dagens skollunch och välj en portion som är tänkbar för en genomsnitts-elev i klassen.
- Diskutera fritt med lunchtallriken som utgångspunkt. Det kan till exempel gälla:
– Vilka ingredienser som kan identifieras?
– Vem som lagat maten och på vilket sätt?
– Vem som planerat matsedeln?
– Hur maten har transporterats?
– Hur matproduktionen påverkar miljön?
– Hur maten smakar?
– Vad maten kostar? - Sammanfatta era kunskaper tillsammans, gärna i form av en mind-map = tankekarta. Leta efter svaret på de frågor ni inte kan besvara själva genom att fråga matsalspersonalen eller söka på internet.
- Beräkna hur mycket mat som slängs varje dag på skolan. Vad blir skolans kostnader för detta? Räkna om till svinn på ett läsår.
– Vad skulle skolan istället kunna använda pengarna till?
– Hur mycket påverkar varje tallrik som slängs miljön? Använd Matkalkylatorn för att beräkna klimatpåverkan. - Ta reda på var maten som slängs tar vägen.
Skolmat
Elever i svenska skolor har en unik fördel jämfört med många andra barn runt omkring i världen. De får ett gratis lagat mål mat om dagen. Hur är elevernas inställning till den mat som serveras? Hur skall en bra skollunch egentligen vara? Kanske är lunchmatens sammansättning väl genomtänkt, men vad och hur mycket åt varje elev – och hur mycket slängdes?
