Gå till huvudinnehållet

Havsörn

Ett lyckat exempel på naturvård

BLI FADDER

Från att ha varit hotad är havsörnen (Haliaeetus albicilla) nu en vanlig syn på många håll i Sverige och runt stora delar av Östersjön. Denna magnifika rovfågel som har en vingbredd på nästan 2,5 meter ses nu i hela landet ofta nära vatten.

Vetenskapligt namn

Havsörn (Haliaeetus albicilla)

Antal i det vilda ( år 2015 )
700 par
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Nära kollaps

För några hundra år sedan fanns havsörnen i hela Sverige. Eftersom den är beroende av vatten var koncentrationerna störst längs kusterna och vid de större sjöarna. Det bör ha funnits minst 500 par, kanske mångdubbelt fler innan människan satte igång och förfölja havsörnen i stor skala.

Först var det jakten som var nära att utrota vår största rovfågel. När den fridlystes 1924 fanns det bara omkring 45-50 par kvar i Sverige. Skyddet gav resultat och fram till 1950-talet hade havsörnen öka till det dubbla. Men nu kom miljögifter som DDT och PCB in i bilden och reproduktionsförmågan minskade drastiskt hos havsörnarna. Kulmen var på 1970-talet då ungproduktionen var endast en femtedel mot det normala och populationen höll på att kollapsa. Ulfstrand och Högstedt skattade beståndet 1976 till 70 par.

Vändpunkten

Trots förbudet mot användningen av miljögifter som metylkvicksilver, DDT och PCB dröjde det länge innan situationen förbättrades för havsörnarna. Ett sätt att akut hjälpa unga örnar att överleva var att utfodra dem vintertid vid olika åtlar. Det var många frivilliga krafter som hjälpte till med detta. Utan Björn Helanders insatser hade nog havsörnen runt Östersjön varit i ett sämre läge. Björn var motorn i allt arbete, förutom alla kontakter med de frivilliga låg han bakom mycket av de vetenskapliga resultaten som behövdes för att övertyga myndigheterna att hjälpa örnarna.

Under de senaste tjugo åren har havsörnarna ökat snabbt och många gamla häckningsplatser är åter besatta. Idag finns det cirka 700 par i Sverige enligt Naturvårdsverket. En intressant upptäckt är att bestånden i södra delen av Sverige och Lappland är genetiskt skilda åt.

Håller ihop livet ut

Bona byggs nästan uteslutande i stora gamla tallar. Anledningen är att havsörnens bo kan bli två meter brett och väga bortåt ett ton. Paren håller normalt ihop hela livet och de börjar häcka först efter fem års ålder. Vid ostkusten läggs äggen redan i mitten av mars (tre veckor senare i Lappland) och ungarna lämnar boet först i mitten av juli (i Lappland i augusti).

Havsörnsparet överger sällan sitt revir men de kan alternera mellan olika bon inom reviret. De flesta äldre havsörnar på ostkusten är stannfåglar, medan yngre örnar och de i Lappland flyttar.

Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Havsörn (Haliaeetus albicilla)

Färre ungar i Lappland

Födan består under sommaren av lika delar fågel och fisk. Under vintern ökar andelen fågel och en tredjedel av dieten är däggdjur, troligen från kadaver.

I Lappland lever havsörnarna till stor del av renkadaver. Örnarna vid ostkusten lyckas normalt få ut fler ungar än de i Lappland. Troligen beror detta på att tillgången till mat är sämre i norra Sverige.

Havsörnen finns hela vägen från Europa till Asiens kust i öster. Dessutom häckar de på Grönland.

Havsörn (Haliaeetus albicilla)

Positivt

Nu när havsörnarna ökar i antal har ett annat problem uppstått och det är bristen på lämpliga boträd. Skogsbruk lämnar sällan träd som är mer än 150 år gamla och de träd som finns tillgängliga är ofta för klena för att hålla upp havsörnens stora bo. Tyvärr dödas varje år många havsörnar av människor, antingen genom jakt eller indirekt via trafikolyckor. Häckningar har också misslyckats när par blivit störda vid boplatserna. Även vindkraftvek som placeras för nära häckande havsörnar kan vara en dödlig fara.

Men det ser positivt ut för havsörnens framtid och allt fler människor kommer att få uppleva havsörnens imponerande silhuett mot skyn.

Kämpa med oss mot naturkrisen

På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**.  Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.

Stötta vårt arbete för en levande planet –  bli Planetfadder!

*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Bli Planetfadder – hjälp oss kämpa för en levande planet.

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 05/07/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se