Lemurer
Madagaskar brukar kallas lemurernas rike. Ingen annanstans på jorden kan man skåda dessa egendomliga varelser i vilt tillstånd. Lemurerna tillhör däggdjursordningen primater och idag känner man till runt 100 arter. Flertalet av dessa finns tyvärr med på rödlistan över hotade arter.
Lemurerna uppvisar en stor variationsrikedom i utseende, storlek och beteende. Från små muslemurer och ringsvansade kattor till dansande sifakor. En del arter, som den stora indrin, tillbringar sitt liv högt uppe i trädkronorna medan andra, t.ex. den svarta lemuren, lever i regnskogens undervegetation. Gemensamt för de olika arterna är att de är utpräglade gruppdjur. De håller ihop i grupper på upp till 20 individer och honorna står oftast högst i rang. På huvudmenyn står gröna blad och frukter.
Det finns både dag- och nattaktiva lemurarter. Den enda dagaktiva och helt marklevande arten är kattan eller ringsvanslemuren som den också kallas. De små muslemurerna är istället aktiva om natten.
För 2000-3000 år sedan fanns det jättelemurer på Madagaskar. De vägde bortåt 200 kg och kunde bli stora som gorillahannar. Det fanns även två ”mindre” arter, stora som människor. Jättelemurerna försvann när människan anlände till ön för ungefär 2000 år sedan.
Alla lemurarter härstammar från någon sorts apa, som måste ha lyckats ta sig över det 50 mil breda sundet mellan Madagaskar och Afrikas fastland. Man tror att det skedde för omkring 50 miljoner år sedan. Därefter har evolutionen haft sin gång och många lemurarter har utvecklats.
Arbetet med att kartlägga den biologiska mångfalden på Madagaskar pågår kontinuerligt. Så sent som för bara några år sedan upptäckte man två nya arter av lemurer. Den ena, Goodmans muslemur (Microcebus lehilahytsara), har fått sitt namn efter Dr Steven Goodman, en amerikansk forskare och en av WWFs nyckelpersoner på Madagaskar. Goodman har kartlagt växt- och djurlivet på ön ända sedan 1989, vilket resulterat i praktverket The Natural History of Madagascar (2003).
Den andra lemurarten, Mirza zaza, namngavs för att hedra alla barn på Madagaskar (zaza betyder just ”barn” på malegassiska).
Sedan människan klev i land på Madagaskar för omkring 1 500 år sedan har 16 lemurarter utrotats, däribland jättelemurerna. Det främsta hotet idag mot lemurerna är förstörelsen av livsmiljöer men även illegal jakt för köttets skull och handel med levande lemurer som husdjur utgör stora hot.
Inom biologin och naturvården brukar man tala om flaggskeppsarter. Precis som att jättepandan i Kina är en viktig flaggskeppsart, symbol, för WWFs globala naturvårdsarbete så är lemuren en självklar flaggskeppsart för naturvården på Madagaskar.
En viktig del i naturvårdsarbetet på Madagaskar är att säkerställa ett gott skydd åt lemurerna och deras livsmiljöer. Man försöker också göra människorna medvetna om den oerhörda ekonomiska potential som finns i att bevara naturen och de karismatiska lemurerna i form av ekoturism.
Lamurer är fascinerande djur, här sex saker du kanske inte visste om dem:
Lemurdjuren är livsviktiga för skogen, de hjälper till att plantera träd genom att sprida frön med sin spillning.
Det är alltså honorna som styr och ställer bland lemurerna.
Vissa lemurarter berusar sig genom att ta giftet från en sorts tusenfoting och gnugga det på pälsen. Giftet fungerar som ett skydd mot till exempel myggor, men samtidigt blir lemuren alltså lite väck.
När ringsvanslemurer ska göra upp i konflikter så dränker de svansen i urin och dänger i huvudet på den andra bråkmakaren.
Ordet lemur kommer från latinets lemures som ungefär betyder ”de dödas andar”. Namnet kommer av att flera arter är nattlevande med stora stirrande ögon, plus att de rör sig långsamt och spöklikt – lite som döda andar!
Sifakan (på bilden nedan) är känd för att röra sig på ett dansande sätt.
Senast ändrad 06/04/23