Ringsvanslemur (Lemur catta)

Lemurer

Madagaskar brukar kallas lemurernas rike. Ingen annanstans på jorden kan man skåda dessa egendomliga varelser i vilt tillstånd. Lemurerna tillhör däggdjursordningen primater och idag känner man till runt 100 arter. Flertalet av dessa finns tyvärr med på rödlistan över hotade arter.

Muslemurer och dansande sifakor

Lemurerna uppvisar en stor variationsrikedom i utseende, storlek och beteende. Från små muslemurer och ringsvansade kattor till dansande sifakor. En del arter, som den stora indrin, tillbringar sitt liv högt uppe i trädkronorna medan andra, t.ex. den svarta lemuren, lever i regnskogens undervegetation. Gemensamt för de olika arterna är att de är utpräglade gruppdjur. De håller ihop i grupper på upp till 20 individer och honorna står oftast högst i rang. På huvudmenyn står gröna blad och frukter.

Dag- och nattaktiva

Det finns både dag- och nattaktiva lemurarter. Den enda dagaktiva och helt marklevande arten är kattan eller ringsvanslemuren som den också kallas. De små muslemurerna är istället aktiva om natten.

”De dödas andar”

Ordet lemur kommer från latinets lemures som betyder ”de dödas andar”. Lemurerna sägs ha fått sitt namn på grund av sina stirrande, spöklika ögon.

Svartvit vari (Varecia variegata)
”De dödas andar”

Ordet lemur kommer från latinets lemures som betyder ”de dödas andar”. Lemurerna sägs ha fått sitt namn på grund av sina stirrande, spöklika ögon.

Kronlemur (Eulemur coronatus)

Kronlemur (Eulemur coronatus) i Ankarana-reservatet, norra Madagaskar.

Kronlemur (Eulemur coronatus)
Kronlemur (Eulemur coronatus)

Kronlemur (Eulemur coronatus) i Ankarana-reservatet, norra Madagaskar.

Ringsvanslemur (Lemur catta)
Svartvit vari (Varecia variegata)
Kronlemur (Eulemur coronatus)
Ringsvanslemur (Lemur catta)

Jättelemurer

För 2000-3000 år sedan fanns det jättelemurer på Madagaskar. De vägde bortåt 200 kg och kunde bli stora som gorillahannar. Det fanns även två ”mindre” arter, stora som människor.  Jättelemurerna försvann när människan anlände till ön för ungefär 2000 år sedan.

Urfadern kom för 50 miljoner år sedan

Alla lemurarter härstammar från någon sorts apa, som måste ha lyckats ta sig över det 50 mil breda sundet mellan Madagaskar och Afrikas fastland.  Man tror att det skedde för omkring 50 miljoner år sedan. Därefter har evolutionen haft sin gång och många lemurarter har utvecklats.

Nya vetenskapliga upptäckter

Arbetet med att kartlägga den biologiska mångfalden på Madagaskar pågår kontinuerligt. Så sent som för bara några år sedan upptäckte man två nya arter av lemurer. Den ena, Goodmans muslemur (Microcebus lehilahytsara), har fått sitt namn efter Dr Steven Goodman, en amerikansk forskare och en av WWFs nyckelpersoner på Madagaskar. Goodman har kartlagt växt- och djurlivet på ön ända sedan 1989, vilket resulterat i praktverket The Natural History of Madagascar (2003).
Den andra lemurarten, Mirza zaza, namngavs för att hedra alla barn på Madagaskar (zazabetyder just ”barn” på malegassiska).

Hoten mot Madagaskars lemurer

Sedan människan klev i land på Madagaskar för omkring 1 500 år sedan har 16 lemurarter utrotats, däribland jättelemurerna. Det främsta hotet idag mot lemurerna är förstörelsen av livsmiljöer men även illegal jakt för köttets skull och handel med levande lemurer som husdjur utgör stora hot.

Viktig flaggskeppsart

Inom biologin och naturvården brukar man tala om flaggskeppsarter. Precis som att jättepandan i Kina är en viktig flaggskeppsart, symbol, för WWFs globala naturvårdsarbete så är lemuren en självklar flaggskeppsart för naturvården på Madagaskar.

Bevarandeprojekt

En viktig del i naturvårdsarbetet på Madagaskar är att säkerställa ett gott skydd åt lemurerna och deras livsmiljöer. Man försöker också göra människorna medvetna om den oerhörda ekonomiska potential som finns i att bevara naturen och de karismatiska lemurerna i form av ekoturism.

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se