Trubbnoshörning

Noshörning

Noshörningar har vandrat på vår jord i 60 miljoner år, och ett tag fanns det 30 noshörningsarter. I dag återstår fem arter och det är en kamp mot tiden om vi ska lyckas rädda dem.

Hot mot noshörningen

Tjuvjakt

Tjuvjakten pågår för fullt på många platser och eftersom noshörningen ser mycket dåligt är den också lätt att komma åt.

Det är noshörningarnas horn tjuvskyttarna vill åt. Pulvriserat horn har länge varit eftertraktat som medicin och i dag används 60 procent av hornen till detta. I fjärran östern ingår hornpulver i traditionell kinesisk medicin som sägs bota förkylningar, feber, huvudvärk, malaria och många andra krämpor. Det är inget ”magiskt” med hornet och det är ingen medicin! Det består av kompakta fibrer av keratin, liknande människans naglar.

I Vietnam har efterfrågan på noshörningshorn ökat kraftigt, efter ett falskt påstående om att hornet har egenskaper som botar cancer och även ger styrka. Hornen betingar nu ett högre pris än guld på marknaden i Hanoi, enligt TRAFFIC.

Knivskaft av noshörningshorn

Under 1970-talet ökade efterfrågan på noshörningshorn kraftigt. I Yemen bär många män en traditionell dolk som kallas ”jambiyya” Förr i tiden hade bara de rikaste råd med snidade knivskaft av noshörningshorn till sina dolkar. Men nu blev det möjligt att tjäna mycket pengar i Saudiarabien och andra rika oljestater och då steg efterfrågan på noshörningshorn. Priset på noshörningshorn sköt i höjden och en ohämmad jakt följde. Cirka 90 procent av Kenyas, Ugandas och norra Tanzanias noshörningar dödades under den här perioden.

Befolkningsökning i Asien

Ett annat hot är befolkningsökningen främst i Sydostasien och i Indien som gör att noshörningens områden minskar.

Under miocentiden (för cirka 20 miljoner år sedan) fanns hela 30 noshörningsarter. I dag finns fem arter kvar, som alla är hotade.  Två av dem lever i Afrika (trubbnoshörning och spetsnoshörning) och tre i Asien (indisk noshörning, javanoshörning och sumatranoshörning).

Trubbnoshörning (Ceratotherium simum)

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Den kallas också ”vit noshörning”, trots att den inte alls är vit. Vit kommer från holländska ”widje” vilket betyder vid och syftar på den breda överläppen som är anpassad för att beta gräs.

På 1880-talet trodde man att trubbnoshörningen var utrotad, men sedan upptäckte man 20 individer i vildmarkerna i Natalprovinsen. Det finns idag ungefär 20.000 trubbnoshörningar, merparten i Sydafrika. Det visar att man genom skydd och bra förvaltning kan rädda arter från utrotning. Mellan 2014 och 2017 har tjuvjakten på noshörning, särskilt i Sydafrika, varit omfattande med över 1000 dödade noshörningar per år .

Färre noshörningar tjuvskjuts i Sydafrika

Siffror från Sydafrikas miljödepartement visar att antalet tjuvskjutna noshörningar i landet minskat från 1 028 till 769 under 2018. Många års antitjuvjaktsarbete har bidragit till att vända trenden. På fem år har tjuvjakten minskat med 36 procent.

Den nordliga underarten anses nu vara utdöd i det vilda. Det finns idag bara två honor kvar på ett bevarandecenter i Kenya. Den sista hanen, kallad Sudan, avled i mars 2018. Två honor återstår och med dem ett minimalt hopp om konstgjord befruktning av dessa två, för att rädda arten.

Spetsnoshörning (Diceros bicornis)

De första européer som utforskade Afrika berättade om slätter som myllrade av spetsnoshörningar. Då, för drygt 150 år sedan, fanns de över större delen av Afrika söder om Saharaöknen.

Spetsnoshörningen kallas ibland svart noshörning och drabbades hårt av tjuvjakt redan på 1970-talet, då efterfrågan ökade på knivskaft av noshörningshorn (se faktaruta). På den tiden fanns det upp emot 100 000 spetsnoshörningar i Afrika. I dag återstår ungefär 5.000 individer och arten är akut hotad.

Det finns flest spetsnoshörningar i Sydafrika (cirka 1900) och ungefär lika många i Namibia. I Kenya finns närmare 700 och Zimbabwe cirka 500. Botswana, Tanzania, Swaziland, Zambia, Mocambique, Malawi och Uganda har ett mindre antal.

Javanoshörning (Rhinoceros sondaicus)

Javanoshörningen är i dag den mest sällsynta arten bland noshörningarna. WWF samarbetar med indonesiska regeringen i området Ujung Kulon på ön Java i Indonesien för att rädda arten, som är akut hotad.  Så vitt man vet finns i dag omkring 60 individer kvar i Ujung Kulon. Antalet har legat och pendlat kring den siffran under flera år med en liten glädjande ökning det senaste året. Tidigare fanns runt tio javanoshörningar i Vietnam, men 2011 förklarades arten utdöd då den sista individen dog i tjuvjakt.

Sumatranoshörning (Dicerorhinus sumatrensis)

Sumatranoshörningen är den minsta av alla noshörningsarter. I dag räknar man med att det endast finns färre än 80 sumatranoshörningar kvar i världen och de är uppdelade på flera isolerade populationer.

Tjuvjakten är ett ständigt hot men också att skogarna där den ”lilla” noshörningen lever krymper snabbt, när skogen huggs ned för att ge plats åt oljepalms- och Akaciaträdsplantager.

Om Sumatranoshörningen ska överleva krävs stora insatser för att skydda skogarna där arten lever. WWF samarbetar med den indonesiska regeringen genom alliansen Sumatran Rhino Rescue för att rädda de sista Sumatranoshörningarna på Borneo genom att försöka flytta noshörningar till en rehabiliteringsanläggning där de kan föröka sig.

Indisk noshörning (Rhinoceros unicornis)

Den indiska noshörningen går det bra för! Tack vare strikta skyddsåtgärder ökade populationen från 600 individer under 1900-talet till 3.500 år 2015.

Mellan 2011 och 2015 ökade arten med 600 individer. De flesta finns i indiska Assam med cirka 2600 i Kaziringa tigerreservat. I Nepal lever omring 650. Arten klassas som sårbar.

De skyddade områden söder om Himalaya i Indien och Nepal som är hem för den indiska noshörningen, omgärdas av byar. Det är helt avgörande för noshörningens överlevnad att se till att lokalbefolkningen som lever intill kan få fördelar av att ha noshörningar i närområdet. WWF jobbar med detta och med utbildning och information.

I Nepal arbetar WWF tillsammans med lokala organisationer med att omplacera noshörningar från nationalparken Royal Chitwan National Park till andra reservat. Naturvårdsarbetet som WWF gör i Nepal är mycket framgångsrikt. De senaste åren har bara en noshörning dödats där.

Trubbnoshörning

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Den kallas också ”vit noshörning”, trots att den inte alls är vit.

Trubbnoshörning
Trubbnoshörning

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Den kallas också ”vit noshörning”, trots att den inte alls är vit.

Spetsnoshörning

Spetsnoshörningen kallas ibland svart noshörning.

Spetsnoshörning
Spetsnoshörning

Spetsnoshörningen kallas ibland svart noshörning.

Javanoshörning

Javanoshörningen är i dag den mest sällsynta arten bland noshörningarna.

Javanoshörning
Javanoshörning

Javanoshörningen är i dag den mest sällsynta arten bland noshörningarna.

Sumatranoshörning

Sumatranoshörningen är den minsta av alla noshörningsarter.

Sumatranoshörning
Sumatranoshörning

Sumatranoshörningen är den minsta av alla noshörningsarter.

Indisk noshörning

Den indiska noshörningen går det bra för! Tack vare strikta skyddsåtgärder har populationen ökat från 600 individer under 1900-talet till 3.500 2015.

Indisk noshörning
Indisk noshörning

Den indiska noshörningen går det bra för! Tack vare strikta skyddsåtgärder har populationen ökat från 600 individer under 1900-talet till 3.500 2015.

Trubbnoshörning
Spetsnoshörning
Javanoshörning
Sumatranoshörning
Indisk noshörning

Vad gör WWF

Ända sedan starten 1961 har WWF arbetat aktivt för noshörningens överlevnad. Arbetet går ut på att skydda noshörningen där den lever, samt att informera på de marknader där efterfrågan på noshörningshornen är stor.

 Vi jobbar även med:

  • Att bevaka reservat där noshörningar kan leva säkrare
  • Forskning för att öka kunskapen om noshörningen
  • Omflyttning av noshörningar till skyddade områden
  • Utbildning och löner till parkvakter
  • Utbildning och samarbete med lokalbefolkningen
  • Inköp av bilar och kommunikationsutrustning för bevakning
Afrikansk elefant
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

WWF-fadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se