Gå till huvudinnehållet

BOSTADEN – minska elförbrukningen

WWF arbetar för att Sveriges makthavare och politiker ska göra det lätt och lönsamt att leva hållbart. Just när det gäller våra bostäder och egna hushåll finns det många sätt att göra skillnad. I första hand tänker vi på energianvändningen, men det finns även andra sätt att påverka. Kolla in våra tips om hur du använder din BOSTADEN-MAKT!

Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader

Bostäder och servicelokaler i Sverige använder lika mycket energi i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen som hela industrisektorn. Det går att radikalt minska energianvändningen – och till och med göra våra bostäder till energiproducenter.

Trots att vi blivit fler i Sverige har energianvändningen varit på en relativt jämn nivå sedan 1970. De senaste 20 åren har energianvändningen minskat något. Det går att göra ännu mer, och samtidigt gynna den privata ekonomin.

FAKTA: Sveriges elförsörjning
Sveriges totala elproduktion 2021:

  • 42 procent vattenkraft
  • 31 procent kärnkraft
  • 16 procent vindkraft (ca, i genomsnitt). Växer snabbt och bedöms öka dubbel så mycket från år 2019 till år 2023.
  • Resten av elen kommer från kraftvärme baserad på biobränslen och avfall.

Totalt under 2021 var elproduktionen cirka 166 TWh. Under 2021 uppgick nettoexporten av el till nästan 15 procent, vilket är en ökning. Ökningen berodde på att elproduktionen ökade samtidigt som elanvändningen sjönk.

 

Antar du WWFs utmaning?

Halvera energianvändningen från din bostad, välj miljömärkt el och fördubbla ditt positiva bidrag genom att producera egen förnybar el. Tips: Börja på ett sätt som passar dig och ditt liv, gärna med att se över belysningen. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.

Vad tycker WWF om elproduktionen?

Vattenkraften är förnybar, men måste miljöanpassas för att leva upp till moderna miljökrav så att livet i våra vattendrag inte utarmas ytterligare. Befintliga vattenkraftverk kan uppdateras tekniskt för att ge större elproduktion, men WWF tycker inte att några nya vattenkraftverk bör byggas.

Kärnkraften kommer med både höga kostnader för nya verk och problem, såsom avfallshantering och risk för olyckor. Därför tycker inte WWF att några nya verk ska byggas när de nuvarande successivt avvecklas. Ny vindkraft är betydligt billigare att bygga än ny kärnkraft.

Förutom förbättrad vattenkraft föreslår WWF ytterligare satsningar på sol- och vindkraft, där investeringar kan ske snabbt, i kombination med utbredd småskalig energiproduktion och ett mer flexibelt elnät med goda lagringsmöjligheter.

Även bergvärme, solvärme, biopellets från hållbart skogsbruk och miljömärkt fjärrvärme är bra energialternativ för våra bostäder. Men bäst av alla är en minskad användning av energi.

 

:)

Fakta om våra hushålls elförbrukning

Enligt Konsumenternas energimarknadsbyrå är normal elförbrukning av hushållsel för en liten lägenhet ofta mindre än 10 kWh/dygn. För en större lägenhet eller småhus kan hushållselen uppgå till mer än 20 kWh/dygn. Elvärmda småhus har vintertid ofta en förbrukning på cirka 100–150 kWh/dygn eller mer. Du får en god kontroll på förbrukningen om du regelbundet läser av mätaren, till exempel en gång i veckan eller varje dygn.

Om du vill ha hjälp med att se över din elförbrukning eller diskutera alternativa uppvärmningsformer så kan du kontakta den kommunala energi- och klimatrådgivaren i kommunen där du bor. Läs mer här.

Räkna ut apparaternas elförbrukning

Du kan själv räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i el. För att göra detta måste du först veta vilken effekt apparaten har. Effekten uttrycks i watt (W). 1000 watt = 1 kilowatt (kW). Används en apparat med effekten 1 kW under 1 timmes tid så är elförbrukningen 1 kilowattimme (1 kWh).

Om kylen eller frysen i ditt hushåll är gammal så är det ofta den som förbrukar mest el i ditt hushåll. Den kan till och med förbruka mer än dubbelt så mycket som en ny kyl/frys.

Skippa stand by – stäng av och spara el

Undersökningar visar att upp till 10 procent av hushållens totala elförbrukning går till apparater i stand by-läge. För några år sedan uppskattades denna stand by-förbrukning i Sverige till i genomsnitt 400 kWh/år och hushåll. Så spara onödig elförbrukning genom att släcka lampor när ljuset inte behövs. Dra ur mobilladdare när de inte används och stäng av apparater som teven och datorn.

 

Enkla sätt att göra skillnad

Det finns många sätt att börja minska det ekologiska fotavtrycket från bostaden och minska vår belastning på planeten. Det går till exempel att se över elförbrukningen och vad vi spolar ner i våra avlopp. Inspireras av alla dessa sätt att hjälpas åt att spara energi och bromsa klimatförändringarna.

Byt alla lampor till effektiva och bra LED-lampor. LED-lampor drar cirka 80 procent mindre energi än vanliga glödlampor och håller längre. Här får du hjälp att välja rätt lampa. 

Kläder är en av de saker vi kanske tvättar onödigt ofta. Dels sliter det på kläderna, dels är det inte bra för miljön. Testa att vädra och fräscha upp dina plagg på andra sätt än genom en slentriantvätt.

Förr var rådet att underkläder, lakan och handdukar skulle tvättas vid 60 °C. Nu säger många tvättmedelstillverkare att tvätten även blir ren vid 30 °C eller 40 °C. En skonsammare tvättemperatur är snällt mot både kläderna och klimatet – du nästan halverar energianvändningen vid varje tvätt. Kör en tom maskin på 90 °C lite då och då, så håller sig maskinen fräsch.

PS. Se till att maskinen verkligen är fylld.

Har du +4 °C i kylen och -18 °C i frysen? Toppen! Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.

Kyl och frys tillhör de produkter i hemmet som drar mest energi. Har du vitvaror som är över tio år gamla är rådet att byta dem till nya med bästa energiklass (A+++). På så vis kan du mer än halvera energiförbrukningen. Nya kylar och frysar har effektivare kompressorer och tjockare isolering.

Innan du köper nytt: Kolla om de har obligatorisk energimärkning. Här kan du läsa mer om hur du tyder energimärkningen för olika produkter: Produkter med energimärkning 

Drar det från fönster och dörrar? Tätningslister åldras och det kan vara värt att se över dem med jämna mellanrum. Genom effektiva tätningslister behåller du värmen inomhus.

Se till att dina möbler inte blockerar radiatorerna/elementen och hindrar värmen från att spridas i hemmet. Använd gärna tjocka gardiner att dra för på natten, så får du en ännu effektivare uppvärmning av ditt hem.

Hör du till dem som kan sänka värmen med en grad – och ta på dig mer kläder istället? Tofflor är mysigt.

Ett sätt att spara på varmvattnet är med hjälp av snålspolande kranmunstycken. Hur ofta och hur länge du duschar påverkar också energianvändningen. Och visste du att en full diskmaskin sparar energi jämfört med att diska för hand?

Bor du i ett äldre hus? Då kan du kolla upp möjligheten att tilläggsisolera. Alla hus kan idag byggas eller renoveras till en standard där de genererar mer energi än de använder på ett år. Du kan läsa mer och inspireras vad gäller renovering av gamla hus hos Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Hur produceras din el? Var en medveten konsument och prata med ditt elbolag. Byt om de inte har det du vill köpa/stödja. Tips: Elpriskollen.se är en oberoende jämförelsesajt för el och elavtal. Där kan du jämföra elavtal och under ”filter” välja elavtal för olika typer av förnybar el och bra miljöval.

Ut: Fossil värme och el

In: Förnybar värme och el från vind, sol, vatten, miljömärkt fjärrvärme och geotermisk energi, som bergvärme.

Bor du på landet? Då kan du med fördel elda med ved eller pellets.

Att sätta upp egna solceller eller småskalig vindkraft har blivit både enklare och mer lönsamt. Det kräver inte längre bygglov.

Du kan också köpa en tjänst som ser till att strömförbrukning motsvarande din mobil eller dator blir solproducerad under 15 år. Dessutom kan du bli andelsägare i sol- och vindkraftverk. Bor du exempelvis i Umeå kan du hyra solpaneler som sätts upp på din bostad och ger billigare elräkning.

Läs mer om att installera solceller på den oberoende vägledningssajten Solelportalen.

Många kommuner har börjat med hållbar skötsel av grönytor, och låter blommande gräsmattor och områden stå orörda under de perioder då de gynnar pollinerande insekter. Hur gör din kommun? Engagera dig i miljöfrågor och ställ krav på kommunpolitiker att vidta lokala åtgärder för att energieffektivisera, stödja förnybar energi, minska klimatpåverkan eller bidra till en rik biologisk mångfald på andra sätt.

Titta gärna efter exempelvis märkningen Bra Miljöval. Det är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning som gör det lättare att hitta de produkter och tjänster som är minst skadliga för miljön.

Klarar du dig utan sköljmedel? Annars är tipset att alltid välja miljömärkt. Sköljmedel och dess fack i tvättmaskinen lär vara en rest från gamla tider, när stor del av våra kläder bestod av syntetmaterial som nylon och akryl, där medlet gör så att kläderna blir mindre statiska. Nuförtiden består våra av kläder ofta av andra material med andra egenskaper.

Våra reningsverk klarar inte alltid av att rena avloppsvattnet från läkemedel. Därför är det viktigt att aldrig spola ner överblivna läkemedel i toaletten eller avloppet. Med avloppsvattnet sprids nämligen läkemedelsresterna till våra sjöar, marker, grundvatten och dricksvatten.

Lämna gamla och oanvända läkemedel till närmaste apotek. Där tas de om hand på ett sätt som gör att de inte påverkar naturen. Bland annat bränns de i godkända förbränningsanläggningar, där rökgaserna renas och askan tas om hand.

Avloppsrening är en viktig funktion i samhället som förhindrar smittspridning och motverkar övergödning. Men för att systemen ska fungera rätt är det viktigt att bara spola ner toalettpapper och det som kommer ur kroppen. Allt annat orsakar problem. I Sverige spolar vi ner 7 000 ton skräp varje år. Fasta material som våtservetter, bomull och tamponger löses inte upp, inte ens efter flera veckor. Skräpet bildar långa trådar som tvinnar ihop sig och orsakar både stopp och stora skador på pumparna. När det blir stopp finns det risk för att orenat avloppsvatten släpps ut i naturen.

 

 

Liva upp balkong och trädgård

  • Gör om en del av gräsmattan till en artrik äng – till stor nytta för pollinerande insekter.
  • Bygg eller skaffa ett bihotell – många vilda biarter har svårt att hitta håligheter att bo i.
  • Plantera perenner som gillas av blombesökande insekter och låt maskrosorna blomma färdigt.
  • Sätt ut fågelholkar – gärna av olika storlek (holk och ingångshål) så att olika fågelarter kan använda dem.
  • Bygg en damm eller ett fågelbad.
  • Undvik att använda kemikalier i trädgården.

 

WWFs uppmaning till makthavare, beslutsfattare och politiker:

Ställ högre energikrav på nybyggen, gör byggnaderna till energiproducenter och se till att befintliga byggnader energieffektiviseras när de renoveras så att energin inte slösas bort.

Det största ansvaret för energifrågan vilar hos politikerna, i synnerhet nu när flera av partierna har kommit överens om mål för energieffektivisering och helt förnybar elproduktion.

2016 fick Sverige en energiöverenskommelse som innebär att 100 procent av vår elproduktion ska vara förnybar till år 2040 och att vi ska energieffektivisera med 50 procent till 2030 (relaterat till BNP).

Även om målen i överenskommelsen är tydliga steg i rätt riktning, så vill WWF också se ett mål för ett helt förnybart energisystem (inte bara el) helst redan 2030 och ett tuffare effektiviseringsmål som styr mot en absolut minskning av energianvändning till 2030, det vill säga inte ett mål relaterat till BNP.

Regeringen behöver ställa mycket högre krav på nybyggen och renoveringar. Energikraven i byggreglerna behöver skärpas och tydliggöras så att de styr mot välisolerade hus. Det behövs ett nationellt program som gör befintliga byggnader mer energieffektiva.

Regeringen måste låta kommunerna gå före i att ställa ännu högre miljökrav. Då kan de minska sina utsläpp och samtidigt få marknaden att ta fram innovationer som sparar energi. Det behövs en ordentlig uppföljnings- och kontrollprocess. Idag riskerar många nybyggda hus att inte klara energikraven.

Redan för 40 år sedan utvecklades tekniker för att bygga energisnåla hus, så kallade passivhus. Idag finns teknik som gör att vi även i Sverige kan bygga så kallade plushus – hus som faktiskt genererar mer energi än de använder. Den tekniken bör användas vid alla nybyggen. Befintliga hus bör i största möjliga mån renoveras och uppgraderas åtminstone till så kallade nära-noll-energihus med sikte på att bli plushus.

Eftersom allt fler människor bosätter sig i städer är det där de största energibesparingarna kan göras. Fastighetsägare och byggbolag kan både spara pengar och bidra till hållbar energiförsörjning genom att bygga välisolerade, energisnåla plushus med solceller på tak och väggar. Detta är beprövade och säkra tekniker som testats i flera decennier.

Förenkla för alla att sluta slösa energi och ställa om till hållbar och förnybar energi i hemmen. Det måste bli lätt och lönsamt för privatpersoner att tilläggsisolera sina hem och att producera egen el genom antingen solceller på sina tak eller andelar i vind- och solkraftverk. Till exempel genom förenklade regler för investeringar i mikroproducerad el, tillskott från en grön investeringsfond och att stimulera gröna obligationer.

Avkastningen från investeringar i effektivisering och mikroproducerad el är idag mycket bättre än avkastningen på ett sparkonto, men för att bli populärt behöver det bli enkelt!

Kommuner är viktiga aktörer i miljöarbetet och centrala aktörer för att vi ska kunna få ekologiskt hållbara samhällen. Med WWFs 13 förbättringar vill vi uppmuntra Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden.

Vi utmanar alla Sveriges 290 kommuner att börja arbeta med de här viktiga och konkreta förbättringarna.

 

 

:)

Jorden är full av strålande exempel – och här är några:

Vindkraftverk i Danmark

Danmark har världsrekord i andel av el som kommer från vindkraft. Av all el som användes i landet 2019 kom nära hälften (47 procent) från vindkraften.

Solcellsanläggningen Noor i Marocko


Solenergianläggningen Noor är världens största anläggning för koncentrerad solkraft och upptar 3000 hektar i Ourarzazate, porten till Saharas öken. Tekniken kan både kan fånga in och lagra solenergi. Tack vare det kan el levereras dygnet om, inte bara när solen skiner. Totalt förser anläggningen 2,3 miljoner invånare med el (2022). Kapaciteten ligger på 582 megawatt. Marocko är ett av världens mest framstående länder när gäller klimatpolitik och är på väg att nå sitt mål med 52 procent förnybar energi. Ett skäl är att man är drabbat av klimatkrisen, med återkommande torka, men lika mycket handlar det om pengar. Från att ha varit helt importberoende av olja och gas, ser man stora chanser att istället tjäna pengar, både på energiexport men också sälja utsläppsrätter inom Parisavtalets ramverk. Läs mer här och lyssna på Vetenskapsradion här. 

Solpaneler i Frankrike

2015 infördes en lagstiftning i Frankrike som kräver solpaneler eller gröna tak för alla nybyggda kommersiella fastigheter. Argumenten är att vi inte längre får slösa bort redan bebyggd yta till att inte göra någon nytta för miljön och samhället.

Förnybar energi i Dubai

Trots regionens oljeberoende ska Dubai fram till 2050 öka andelen förnybar energi till 75 procent. Staden har investerat 125 miljarder kronor i en stor solpark – världens största sett till den energi som genereras från samma plats. Strategin innebär också att 80 procent av Dubais avfall ska återvinnas till energi senast 2030.

Göteborg toppar i Sverige

Göteborgs kommun har en installerad effekt nästan 40 MW, vilket är nästan 4 procent av den totala effekten för Sverige. Det innebär att Göteborg ligger i topp om mest installerad effekt bland svenska kommuner. Göteborg installerade också mest solceller under år 2020 med 17,2 MW.

Energimyndigheten publicerar två gånger per år en kortsiktsprognos för Sveriges energianvändning och energitillförsel. Fram till år 2024 kommer solenergi att svara för cirka 60 procent av den totala produktionsökningen av förnybar energi. Prognosen visar också att det kommer att finnas totalt 100000 solcellsanläggningar installerade, jämfört med ca 66 000 solcellsanläggningar i slutet av år 2020.

Läs mer om solkraft i Sverige här.

 

GÖR SKILLNAD HELA ÅRET!

Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtriket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat – för då är både du, klimatet och den biologiska mångfalden vinnare!

❯ Här får du inspiration och tips

Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elektronikprodukter.

❯ Här får du inspiration och tips

Välj klimatsmartare transportsätt när det är möjligt – som elbil, kollektivtrafik, tåg och cykel. Många av oss har alternativ och möjligheten att tänka till.

❯ Här får du inspiration och tips

Spara energi i din bostad och var med och hejda klimatförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen. Det här är en utmaning som passar även barnen.

❯ Här får du inspiration och tips

Fråga efter investeringar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden. Då visar du att det finns efterfrågan på gröna sparalternativ!

❯ Här får du hjälp

Carl-Johan Löfgren och Jennie Löfgren med barnen Filippa, Ludwig och Meja

”Måste vara enkelt att ändra vanor”

Vi besökte en nästan helt vanlig familj som strävar efter att minska sin klimatpåverkan – utan att tumma på livskvaliteten.

Joel och Lotta Sandström Foto: privat
Reportage

Så får du hållbar el hemma

För Joel och Lotta Sundström tog det bara sju minuter att skifta från ett bolag med 87 procent kärnkraft till ett med 100 procent förnybar energi, alltså el från till exempel sol, vind och vatten.

Tjej rensar ut hemma
Reportage

Så rensar du ut hemma

Trångt och rörigt hemma? Frigör plats genom att rensa ut! Men var snäll mot dig själv och låt det ta tid. Gärna ett helt år, menar Eva Maria Karlander som driver bloggen Rensa ut.

Välj medlemskap

Ett medlemskap gäller per kalenderår. Välj mellan att betala hela medlemsavgiften på en gång eller att dela upp den månadsvis via autogiro.

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 07/04/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se