person-looking-at-the-northern-lights-3262554

Frågor och svar om earth hour

Frågor och svar om Earth hour

Här hittar du svar på dina frågor om Earth Hour 2021

Hur arrangeras Earth Hour i år med tanke på det fortsatta läget med COVID-19 (coronavirus)?

WWFs högsta prioritet är vårt stöd till alla de projekt för djur, natur och lokalbefolkningar samt förstås vår personals välbefinnande och hälsa. Vi följer de nationella hälsoriktlinjer som (i Sveriges fall) Folkhälsomyndigheten har gått ut med.

Vi har samlat några tips för hur du istället kan engagera dig i årets Earth Hour – utan att arrangera eller delta i publika evenemang. Allt för att minska spridningen av coronaviruset. Läs mer här.

Som en del i Earth Hour 2021 kan du göra stor skillnad för planeten genom små och stora förändringar i din vardag. WWF har tagit fram 50 konkreta förändringar, allt från att släcka på Earth Hour till att återvinna dina dolda batterier. Om alla är med gör det stor skillnad. Är du med? Välj dina förändringar.

Våra digitala arrangemang kommer vara lika spännande och ambitiösa som våra fysiska events. Vi vill gärna att du är med! Registrera dig på earthhour.org för att få veta mer om vad som händer i din stad och hur du kan delta i firandet.

På själva Earth Hour dagen den 27 mars kl. 20.30 bjuder WWF Sverige in till en direktsänd frågesport i appen Primetime Quiz. Det enda du behöver göra för att kunna vara med är att skaffa appen Primetime Quiz i Appstore eller Google play – den är helt gratis!

Om du planerar ett Earth Hour-evenemang online, kan du få några bra idéer här.

Är det lämpligt att fira Earth Hour när världen befinner sig i en pandemi?

Pandemin har under det senaste året drabbat och påverkat oss på många sätt och fortsätter att sätta den politiska agendan. Mitt i pandemin tycker vi att det är mer viktigt än någonsin att fortsätta skydda vår planets framtid. Supermiljöåret som skulle inträffat under 2020 har flyttats fram till i år. Under 2021 ska världens ledare fatta en rad globala beslut som kommer att peka ut riktningen för vår planets framtid och i bästa fall sätta kursen mot en hållbar utveckling. Genom att vara med i Earth Hour skickar vi en väldigt viktig signal till planetens ledare att agera för att stoppa klimatkrisen och bevara vår biologiska mångfald. Tillsammans måste vi hitta en livsstil där vi lever hållbart – för människan, djuren och naturen. Är du med?

Hur firas Earth Hour online?

WWF Sverige bjuder i år in till en direktsänd frågesport i appen Primetime Quiz. På Earth Hour den 27 mars kl. 20.30 startar quizet där du får chans att testa dina kunskaper om just Earth Hour. Programledaren ställer frågor och du svarar i appen. Det enda du behöver göra för att kunna vara med är att skaffa appen Primetime Quiz i Appstore eller Google play – den är helt gratis! Om det går riktigt bra så har du chans att vinna pengar, och du kan välja att skänka din vinst till WWFs viktiga arbete.

Du har dessutom möjligheten att vara med på ytterligare ett Primetime Quiz den 25 mars kl 20.00 på temat planeten! Bjud in dina vänner och familj att också delta.

Globalt arrangeras för första gången ett Earth Hour ”Virtual Spotlight” i syfte att uppmärksamma vår planet, problemen som vi står inför och vår roll i det, i ett nytt ljus.

Under Earth Hour den 27 mars, publiceras en video på earthhourofficial sociala medier­. Genom att dela och skicka den till alla vi känner kan meddelandet nå ut till hela världen – för vår enda planet. Läs mer på den internationella sidan här.

Vad är Earth Hour?

WWFs Earth Hour är världens största klimatmanifestation som 2021 arrangeras för femtonde året. Earth Hour 2021 infaller den 27 mars kl 20.30-21.30.

I många länder ordnas en mängd aktiviteter hela månaden innan Earth Hour. Framför allt ordnas aktiviteter kring klimat och biologisk mångfald veckan innan Earth Hour, som kallas just Earth Hour veckan.

Earth Hour sker över hela världen med tidszonanpassning, vilket exempelvis betyder att den sker en timme tidigare i Stockholm än i London.

Syftet med Earth Hour är dels att skicka en stark signal till världens beslutsfattare att agera och ta klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden på allvar, dels att öka medvetenheten om klimatförändringarna och att göra förändringar på lång sikt för att anamma en mer hållbar livsstil.

Earth Hour har också lett till en rad andra goda naturvårdsresultat, t ex: att skapa ett skyddat havsområde i Galapagos på 3,5 miljoner hektar, att plantera 17 miljoner träd i Kazakstan och att ge massor med hem i Indien och Filippinerna solenergi. Läs mer här.

Dessutom har Earth Hour hjälpt till att sätta klimatfrågan högt upp på den politiska agendan och i människors medvetande.

Läs mer här.

När är Earth Hour 2021?

Earth Hour infaller den 27 mars 2021 klockan 20.30-21.30 lokal tid. Läs mer: www.earthhour.org och https://www.wwf.se/earth-hour/

När är Earth Hour 2022?

Nästa Earth Hour infaller den 26 mars 2022 klockan 20.30-21.30 lokal tid. Läs mer: www.earthhour.org och https://www.wwf.se/earth-hour/

Hur kan jag delta i Earth Hour?

Det finns många olika sätt att delta i Earth Hour. Se gärna över vad du kan förändra i din livsstil och gör konkreta åtgärder för att leva mer hållbart. Som en viktig del i Earth Hour 2021 har WWF Sverige har tagit fram 50 konkreta förändringar, allt från att släcka på Earth Hour till att återvinna dina dolda batterier. Om en person ändrar sitt sätt att leva räcker det inte, men om alla göra det om bara en enda förändring gör det stor skillnad för vår enda planet. Det finns också en förändring att göra din röst hörd genom att skriva under Vocie for planet som kräver att världens ledare agerar nu för att ta krafttag mot klimatförändringarna och förlusten av djur och natur. Är du med? Följ länken för att välj dina förändringar.

På själva Earth Hour dagen den 27 mars kl. 20.30 bjuder WWF Sverige i år in till en direktsänd frågesport i appen Primetime Quiz. Programledaren ställer roliga och utmanande frågor och du svarar i appen. Det enda du behöver göra för att kunna vara med är att skaffa appen Primetime Quiz i Appstore eller Google play – den är helt gratis! Om det går riktigt bra så har du chans att vinna pengar, och du kan välja att skänka din vinst till WWFs viktiga arbete. Bjud in dina vänner och familj att också delta.

Tidigare Earth Hour har vi också tagit fram 5 B:en inom olika områden där du kan göra klimatsmarta förbättringar: Bilen, Börsen, Biffen, Butiken och Bostaden. Läs mer här!

Du deltar också genom att sprida budskapet i sociala medier under hashtagarna #ÄrDuMed och #EarthHour. Här har vi samlat en rad tips.

Hur startade Earth Hour?

Earth Hour startade år 2007 i Sydney på initiativ av WWF i Australien som ett sätt att uppmärksamma landets beslutsfattare kring klimatfrågan. Australien är ett land som redan tydligt märkt av klimatförändringarna, bland annat genom långvarig torka. Detta första Earth Hour resulterade i att över 2 miljoner Sydneybor och 2 000 företag släckte ljuset. Nyheten spreds över världen och nu släcker vi snart för femtonde gången.

År 2019 deltog 188 länder och 260 svenska kommuner av totalt 290 (dvs 90%). Så många som 36% av svenskarna antingen släckte eller deltog i annan Earth Hour-aktivitet under Earth Hour. Drygt 46% blev inspirerade att införa klimatsmarta vanor i sin vardag.

År 2020, deltog 190 länder och 211 svenska kommuner av totalt 290 (73%) och det var rekordmånga kommuner (62 stycken) som drev Earth Hour under flera dagar.

Vad är syftet med Earth Hour?

Syftet med Earth Hour är dels att skicka en stark signal till världens beslutsfattare att agera för vår planet, dels att öka medvetenheten om klimatförändringarna och hoten mot mångfalden av djur och natur. Syftet med att släcka lamporna är inte att spara energi under själva släckningstimmen utan det är en symbolisk handling för att visa hur många vi är som bryr oss om vår planet.

Rapporten från FNs klimatpanel IPCC från 2018 konstaterade att 1,5-gradersmålet är möjligt, men att det kräver stora insatser omgående. WWFs egen Living Planet Report, 2018, visade att kurvorna går åt fel håll när det gäller såväl ryggradsdjuren som läget för ekosystemen och vår påverkan genom det ekologiska fotavtrycket. Och det är också tydligt att frågorna hänger ihop. Syftet med Earth Hour-kampanjen är att åstadkomma förändringar på lång sikt för en mer hållbar livsstil. Vi visar tillsammans att framtiden inte kan vänta och att de val vi gör nu avgör våra barns framtid.

År 2019 deltog 188 länder och territorier och 260 av 290 svenska kommuner i Earth Hour. År 2020 deltog 190 länder och 211 av 290 svenska kommuner i Earth Hour. Vi visar tillsammans att framtiden formas efter vilka val vi tar nu och att framtiden spelar roll för oss redan idag. Det enda vi inte kan göra är inget. Är du med för vår enda planet?

Hur kan jag stötta Earth Hour?

Du kan bjuda in familj, vänner och bekanta, att vara med i Earth Hour. Och varför inte tipsa jobbet om att vara med? Du kan vara med i arrangemang som äger rum i din kommun och kanske ordnas av kommunen. Sätt gärna press på såväl företag som din kommun att vara med!

Vi har samlat några tips för hur du kan engagera dig i årets Earth Hour – utan att arrangera eller delta i publika evenemang. Allt för att minska spridningen av coronaviruset. Läs mer här:

Som en del i Earth Hour 2021 kan du göra stor skillnad för planeten genom små och stora förändringar i din vardag. WWF har tagit fram 50 konkreta förändringar, allt från att sätta lock på kastrullen till att återvinna dina batterier. Om alla är med gör det stor skillnad. Välj dina förändringar.

Det kan också göra din röst hörd genom att skriva under Voice for planet som kräver att världens ledare agerar nu för att ta krafttag mot klimatförändringarna och förlusten av djur och natur. Är du med?

Genom att sprida ditt engagemang i sociala medier inspirerar du flera att delta. Diskutera och dela bilder under hashtagarna #ÄrDuMed, #EarthHour och #TogetherPossible.

Följ gärna Världsnaturfonden WWF på Facebook och @WWFSverige på Instagram och Twitter för massor av inspiration.

Du kan även bli Isbjörnsfadder och donera en månatlig summa som går till att stödja vårt arbete för klimatet. Mer information om Isbjörnsfadderskap hittar du HÄR.

Välkommen att använda WWFs kampanjmaterial för att sprida budskapet och engagera ännu fler, du hittar det här!

Är det inte viktigare att leva miljövänligt än att delta i Earth Hour?

Självklart är det viktigt att agera klimatsmart och hållbart i vardagen, men en stor del av miljöproblemen behöver lösas på politisk nivå. Genom att delta med olika aktiviteter och/eller släcka belysningen under Earth Hour skickar vi en kraftfull signal till politikerna att ta klimatförändringarna och hoten mot vår biologiska mångfald på allvar. Samtidigt bedriver vi också påverkansarbete om dessa frågor genom politiska utspel, i debattartiklar, möten och utmaningar med mera. Du kan vara med och göra din röst hörd genom att skriva under Vocie for planet som kräver att världens ledare agerar nu för att ta krafttag mot klimatförändringarna och förlusten av djur och natur.

Vår erfarenhet från tidigare år visar att ungefär hälften av dem som deltar i Earth Hour också börjar med en ny klimatsmart vana, exempelvis att källsortera fler saker. Earth Hour fungerar helt enkelt som inspiration för att dra igång nya hållbara vanor och hitta fler likasinnade. Earth Hour kan även inspirera med tips till en mer hållbar livsstil och skapa nätverk av likasinnade personer. Så varför inte både delta i Earth Hour och börja leva mer planetsmart?

Som en viktig del i Earth Hour 2021 har WWF Sverige har tagit fram 50 konkreta förändringar, allt från att släcka på Earth Hour till att återvinna dina dolda batterier. Om en person ändrar sitt sätt att leva räcker det inte, men om alla göra det om bara en enda förändring gör det stor skillnad för vår enda planet. Är du med? Välj dina förändringar.

Hur många deltar i Earth Hour?

Hundratals miljoner människor på sju kontinenter deltar varje år i Earth Hour. År 2019 deltog människor från 188 länder och territorier, och tusentals landmärken släcktes. I Sverige uppmärksammade 90 procent (260 av 290) av kommunerna manifestationen år 2019, vilket är nytt rekord. År 2020 blev det ett globalt rekord då människor från 190 länder deltog och trots att vi på kort tid fick ställa om arrangemang på grund av pandemin deltog 211 svenska kommuner av totalt 290 (73%) och 62 kommuner drev Earth Hour under flera dagar. Varje år gläds vi åt att det är fler och fler som deltar och visar sitt engagemang.

Vilka deltar i Earth Hour?

Människor över hela världen. Privatpersoner, städer och kommuner, ikonbyggnader, företag, skolor, föreningar, kyrkor, privatpersoner och organisationer. År 2020 deltog 190 länder vilket är ett globalt rekord. Det var 211 svenska kommuner av totalt 290 (73%) varav 62 kommuner drev Earth Hour under flera dagar trots att vi på kort tid fick ställa om på grund av pandemin.

Ju fler vi är desto bättre!
Läs mer på www.wwf.se/earthhour!

Vad innebär plustecknet i den traditionella Earth Hour-loggan?

Plustecknet betyder att Earth Hour är så mycket mer än att bara släcka lyset under en timme. Vi vill ju också inspirera till fler gröna och planetvänliga vanor. Ett bra sätt är anta små och stora förändringar för en mer planetsmart livsstil, antingen genom de fem B:na eller genom de 50 förändringarna som du kan välja bland.

Kan företag delta i Earth Hour?

Alla företag är jättevälkomna att delta i Earth Hour. Till skillnad från andra WWF-projekt där vi ställer krav på företagen, är Earth Hour en kampanj där alla som vill får vara med och göra skillnad.

Läs mer och anmäl företaget här!

I år uppmuntrar vi också att ditt företag – stort som litet och oavsett hur långt ni har kommit på er hållbarhetsresa – är med och gör skillnad genom små eller stora förändringar. Och inspirera andra att agera. Ni väljer vilka förändringar som passar just er här.

Kan kommunen delta i Earth Hour?

Självklart, många av Sveriges kommuner är otroligt engagerade i Earth Hour. bidrar starkt till att nära hälften av Sveriges befolkning deltar i Earth Hour och testar nya klimatsmarta vanor. Givet lever vi fortfarande i en situation där vi behöver begränsa spridningen av covid-19, men ett enkelt sätt för kommuner att delta i år är genom att dela släckbudskapet samt uppmärksamma kommuninvånarna att delta i de 50 förändringarna.

År 2019 deltog 260 av 290 kommuner (90%) i Sverige och 188 länder och territorier deltog globalt. År 2020, deltog 190 länder och 211 svenska kommuner av totalt 290 (73%) och det var rekordmånga kommuner (62 stycken) som drev Earth Hour under flera dagar trots att vi på kort tid fick ställa om på grund av pandemin.

Alla Sveriges kommuner är välkomna att delta i Earth Hour. Det finns inga officiella minimikrav för en stad som vill vara med. Vi rekommenderar att städerna identifierar sina berömda platser och byggnader och ser till att släcka dessa, samt informerar sina invånare och bjuder in dem att delta. Vi rekommenderar också att de städer som deltar släcker så mycket att det märks.

WWF ser även gärna att kommunerna lyfter fram hur de arbetar med klimatfrågorna och den biologiska mångfalden i sin kommun och vi inspirerar dem att göra aktiviteter för sina invånare i samband med Earth Hour.

Läs mer och anmäl kommunen HÄR!

WWF har också tagit fram tretton förändringar till Sveriges kommuner. Tanken är att uppmuntra Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Kommunerna är centrala aktörer för att vi ska kunna få ekologiskt hållbara samhällen. Läs mer och anta kommunförändringarna här.

Kan skolan delta i Earth Hour?

Världsnaturfonden WWF engagerar varje år hundratals förskolor och skolor i Earth Hour – alla skolor och klasser som vill är varmt välkomna att delta. Earth Hour är ett bra tillfälle att förmedla kunskap om hållbar utveckling enligt läroplanernas mål. På Earth Hours skolsida finns ett rikt inspirationsmaterial med båda enkla och större aktiviteter man kan göra tillsammans med eleverna i samband med Earth Hour.

Läs mer och ladda ner WWFs utbildningsmaterial här!

I år kan din skola också vara med och anta konkreta förändringar för att bidra till en hållbar planet. Titta här för att se vad just din skola och klass kan göra.

Behövs Earth Hour fortfarande?

Ja, det behövs i allra högsta grad manifestationer som sätter press på beslutsfattarna att agera i klimatfrågan. Mycket återstår fortfarande att göra om vi ska begränsa klimatförändringarna till väl under två grader, helst 1,5 grader, i linje med Parisavtalet. Dessutom finns det väldigt mycket att göra för att få politiker och andra att uppmärksamma hotet mot djur och natur – den biologiska mångfalden.

Finns det kampanjmaterial inför Earth Hour?

Ja det gör det – bland annat affischer, bilder för sociala medier, annonser till hemsidor och vår tidsnedräknare till Earth Hour.

Materialet är fritt att använda för alla som vill sprida budskapet om Earth Hour, till exempel privatpersoner, kommuner, skolor, företag, organisationer och trossamfund. Däremot måste följande datum och tid för Earth Hour och webblänken till WWF Earth Hour (wwf.se/earthhour) alltid anges.
Kampanjmaterial kan laddas ner här.

Ska Earth Hour spara energi?

Att släcka lamporna under Earth Hour är en symbolhandling för att visa politikerna att vi vill se krafttag för klimatet. Syftet är alltså inte att spara el.

Släcker alla på hela jorden samtidigt?

Nej, alla släcker 20.30-21.30 lokal tid beroende på tidzon.

Vilka hashtags kan användas till årets Earth Hour kampanj?

Hashtagar som kan användas i år är #ÄrDuMed, #EarthHour och #TogetherPossible.

Hur får kampanjmaterialet för Earth Hour användas?

Kampanjmaterialet, som du hittar här för nedladdning, får användas fritt. Desto fler som får höra om Earth Hour budskapet, desto bättre! Dock måste datum och tid och webblänken till WWF Earth Hour (wwf.se/earthhour) alltid anges!

Däremot får WWFs varumärkeslogo (Pandan) helt separat endast användas på godkänt material av WWF och WWFs samarbetspartners.

Vad innebär årets tema för Earth Hour: ”Är du med – släck för vår enda planet”?

Under supermiljöåret 2021 kommer världens ledare fatta flera viktiga globala beslut runt ödesfrågor om klimatet och den biologiska mångfalden. Att släck under Earth Hour är en viktig symbolhandling, men det har också blivit ännu mer än att släcka. Du kan göra stor skillnad för planeten genom små och stora förändringar i din vardag. I år fyller WWF Sverige 50 år och därför lanserade vi kampanjen ”Är du med?” tillsammans med 50 förändringar som varje enskild medborgare kan anta för att själva bidra till en mer hållbar planet. Syftet är att tillsammans kan vi göra stor skillnad för vår enda planet. Att en människa ändrar hur den lever räcker inte. Men om alla gör det, om så bara en enda liten förändring, gör det stor skillnad. Välj att släcka och fler förändringar som en del av Earth Hour. Är du med?

Hashtagen #ÄrDuMed visar att du är med i förändringsarbetet för vår enda planet.

Har alla länder samma tema i år?

Nej, det varierar en del mellan länderna. I år fyller WWF Sverige 50 år därför vill vi uppmuntra dig att vara med och välja någon av de 50 förändringarna som vi tagit fram. Om en person ändrar sitt sätt att leva räcker det inte, men om alla är med gör det stor skillnad. Årets tema för Earth Hour är därför: Är du med? – Släck för vår enda planet.

Läs mer HÄR!

WWF i Sverige har fokus på biologisk mångfald och klimatkrisen och uppmuntrar därför till klimatsmarta och naturvänliga vanor. Utsläppen ifrån de svenska hemmen beror till stor del på konsumtion, produktion och svinn av mat, men också på konsumtionen av prylar som kläder, skor och elektronikprodukter. Vi måste även vända kurvan för den minskade biologiska mångfalden. Om arterna minskar blir vi sårbara mot bland annat invasiva arter (arter som tar över och förstör för de naturligt befintliga arterna), sjukdomsspridning och produktion av mat som t.ex. kräver pollinatörer (till exempel bin som sprider växters pollen för att de ska kunna föröka sig). Att kretsloppen hålls intakta är viktigt för människans välmående.

Hur kan vi påverka beslutsfattare?

Eftersom våra matvanor står för en stor andel av vårt klimatavtryck är det väldigt viktigt att äta mindre men bättre kött. Det innebär en större press på våra beslutsfattare kring hur skolmaten ser ut, hur vi hanterar vårt avfall, samt hur informationen når allmänheten i hur man konkret kan förändra sin livsstil till att bli mer hållbar.

Andra viktiga åtgärder är att sätta ett mål för att minska fotavtrycket av våra transportvanor, ökad export av klimattjänster, att regeringen satsar mer på miljöinnovation samt styr om finansiella investeringar till att bli klimatsmarta.

Under Supermiljöåret 2021 ska världens ledare fatta en rad globala beslut som kommer att peka ut riktningen för vår planets framtid och i bästa fall sätta kursen mot en hållbar utveckling. Samtidigt kommer pandemin fortsätta att sätta den politiska agendan och vilka satsningar som görs inom biologisk mångfald och klimat i återhämtningspolitiken är avgörande för vår och planetens hälsa. WWF vill att de sammantagna besluten under 2021 blir ett kraftfullt paket till gagn för människor och planeten, en ”New Deal for Nature and People”.

WWF Sverige vill under detta år agera för en rad förändringar för att minska våra ekologiska fotavtryck och förbättra förutsättningarna för vår biologiska mångfald. Vi har kategoriserat aktiviteterna på tre nivåer:

Vad finns det för tips för klimatsmarta vanor i vardagen?

Som en viktig del i Earth Hour 2021 har WWF Sverige har tagit fram 50 konkreta förändringar, allt från att släcka på Earth Hour till att återvinna dina dolda batterier. Om en person ändrar sitt sätt att leva räcker det inte, men om alla göra det om bara en enda förändring gör det stor skillnad för vår enda planet. Är du med?

Följ länken för att anta dina förändringar: https://www.wwf.se/ardumed/forandringar/

Främst är det våra transporter, vår mat, våra byggnader och vårt sparande som orsakar enorma koldioxidutsläpp. WWF har sedan tidigare tagit fram tips kring vad vi kallar Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen och Butiken. Det kan vara att cykla, gå och åka kollektivt istället för att ta bilen när det är möjligt. Att äta mindre men bättre kött och byta till miljömärkt el. En annan viktig sak du kan göra är att kontakta din bank och börja spara grönare.

Fler tips finns här:

www.wwf.se/bilen
www.wwf.se/biffen
www.wwf.se/bostaden
www.wwf.se/borsen
www.wwf.se/butiken

Vad står de fem B:na för i Earth Hour?

Det står för bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken. Det är viktigt att se över hela vår livsstil och våra vardagsval för att bidra på bästa sätt. Många saker i vår vardag finns där utan att vi ens tänker på det och mycket av det som är självklarheter för oss idag kommer inte att vara det i framtiden. Men om man inte kan förändra allt, så är ändå alla handlingar värdefulla. Om vi bara förändrar på ett område så har vi i alla fall bidragit till att minska utsläppen och vår övriga miljöpåverkan på det området. Alla våra val spelar roll och gör skillnad i det långa loppet.

Läs mer här:

www.wwf.se/bilen
www.wwf.se/biffen
www.wwf.se/bostaden
www.wwf.se/borsen
www.wwf.se/butiken

Miljövänliga ljus och värmeljus?

Generellt gäller att inte välja ljus av paraffin som är gjort av fossila bränslen utan av stearin för att slippa de giftiga ångorna och koldioxidutsläppen. Läs innehållsförteckningen! Många stearinljus är gjorda av slakteriavfall. Ett bra val eftersom man då tar vara på sådant som annars skulle gå till spillo. Andra stearinljus innehåller palmolja.

Om du köper ljus med palmolja, välj bort allt som inte är RSPO-certifierat (Roundtable of Sustainable Palm Oil). Med RSPO bidrar du till att förbättra hela palmoljesektorn och hjälpa till att rädda regnskogen, stoppa torvbränderna och förbättra situationen för arbetare i palmoljeindustrin, för småbrukarna och lokalsamhällena.

Om du använder värmeljus med aluminiumhållare, tänk på att ta bort veken med den lilla järnbiten från aluminiumhållarna när de brunnit klart och lägg dem båda separat i metallåtervinningen. I återvinningen separeras vekens fäste av järn eller stål från ljushållaren av aluminium med en magnet. Om man inte separerat delarna kommer aluminiumet följa med och brinna upp i järnåtervinningen utan ha blivit återvunnet.

Metall kan faktiskt återvinnas hur många gånger som helst, och när vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent energi jämfört med att tillverka helt ny aluminium.

Vilka är våra vanligaste växthusgaser?

Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom utsläpp av både naturligt förekommande växthusgaser och ett stort antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner.

Vad innebär växthuseffekten?

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Vi försöker enkelt beskriva det här.

Om du är intresserad av mer specifika detaljer i klimatforskningen så kan du titta på IPCC AR5 rapporten här. I denna rapport finns figurer såväl som text till årliga naturliga och anthropocena flöden av koldioxid och andra växthusgaser.

Sverige släpper väl som land bara ut en bråkdel av alla växthusgaser jämfört med många andra länder. Hur kan det vara så viktigt att vi som ändå verkar sköta oss bra, behöver ändra våra vanor?

Ja, räknar man bara de landbaserade släppen (från industrier och transporter m.m.) ligger Sverige bättre till än många andra. Beräknar vi också in de konsumtionsbaserade utsläppen (t.ex. kläder, prylar, import av mat m.m.) som ofta innebär tillverkning med hjälp av kolkraft blir utsläppen per person betydligt högre.

De ekologiska fotavtrycken beräknas per person. I Sverige är vi inte så många människor och därför är landets del av utsläppen inte så stor. Men räknar man utsläppen per capita skulle det tyvärr behövas cirka 4 planeter om alla levde som vi. Vi lever alltså långt över vad jorden kan återskapa när det gäller förnybara resurser.

I Klimatkalkylatorn kan du beräkna hur många planeter det skulle krävas om alla levde som du. Det kan vara ett ögonöppnande test som visar hur vi har vant oss vid en livsstil som vi inte kan fortsätta med om kommande generationer ska få uppleva en värld som inte är sämre än vår. Se mer på www.wwf.se/fotavtryck). Det är viktigt att tänka på att många produkter som du köper ofta kommer från länder med till exempel lägre miljökrav och större utsläpp från fossila bränslen. Genom import av mat och prylar bidrar vi till utsläppen som skett vid produktionen utanför Sveriges gränser.

Man ska också komma ihåg att klimatförändringen sker på global nivå. Därför påverkas vi i Sverige av andra länders klimatutsläpp. Det betyder att vi faktiskt tjänar på att vara ett föregångsland och inspirera andra länder till förändring.

Klimatförändringar har ju varit ett återkommande fenomen historiskt. Påverkas de av människan och går de att förhindra? Hur?

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och
kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen snabbare än normalt. Det beror främst på att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas. Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus. Men sedan industrialismen har människan lyckats påverka hastigheten på klimatförändringarna i en skrämmande takt.

För att förhindra klimatförändringarna behöver vi uppmuntra politiker till att ta klimatförändringarna och hoten mot vår biologiska mångfald på allvar. Bland annat genom att delta i Earth Hour kan vi göra just detta. Dessutom måste vi ändra våra egna vanor och bli bättre på att leva klimatsmart. Till exempel måste vi minska på vår köttkonsumtion och vår konsumtion av prylar som kläder och elektronik. Mer information kan du hitta här och här!

Någon grad mer eller mindre kan väl inte spela så stor roll?

Jo, tyvärr gör det det. Redan vid +1,5 graders höjning av medeltemperaturen på jorden får vi kraftigare nederbörd, ökad orkanstyrka, 15 procents årlig minskning av havsisen i Arktis och havsförsurning som gör att koraller kan sluta växa. Det rapporteras nästan veckovis om regn- eller snöoväder. Tyvärr tyder mycket på att det blir torrare där det redan är torrt och blötare där det redan är blött.

Här kan du se en överskådlig bild över tänkbara scenarion vad som händer vid olika temperaturökningar: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/03/vad-hnder-vid-olika-grader_eh-2019-1.pdf

Vilken förändring krävs i stort om vi ska klara 1,5 gradersmålet?

Tumregeln lyder: halvera utsläppen varje årtionde. På så sätt kan de globala utsläppen minska från cirka 54 miljarder ton koldioxid per år 2020, till 27 miljarder ton 2030, för att fortsätta på så vis tills vi förhoppningsvis når netto noll år 2050.

Matens klimatpåverkan?

Maten är ett område där vi enkelt kan göra skillnad. I Sverige står maten för 30 procent av hushållens klimatpåverkan – mer än vad hushållen släpper ut genom inrikes transporter med bil, buss, flyg och tåg. Vi behöver minska klimatpåverkan från mat med två tredjedelar för att det ska vara hållbart. Vi behöver ta mer av våra proteiner från växtriket, till exempel i form av baljväxter och drastiskt minska på köttet. WWF har en matkalkylator för att räkna på om en måltid ligger inom planetens klimatbudget som du kan läsa om här eller räkna ut dagens middag på matkalkylatorn.se!

Läs mer om hållbara matvanor här och här!

Earth Hour och Matkalkylatorn, vad innebär den?

Eftersom maten står för en stor del av våra klimatutsläpp har WWF tagit fram en digital matkalkylator, baserad på forskning från Chalmers. Den ska hjälpa oss att se hur maten påverkar klimatet och hur vi kan äta bättre för att minska utsläppen.
Man kan enkelt knappa in vad man tänkt äta till middag genom att dra i olika reglage i kalkylatorn; ett för kött, ett annat för baljväxter och ett tredje för grönsaker.

Målet är att måltiden inte ska överstiga 0,5 kg koldioxidekvivalenter, CO2e. Det är ett mått på utsläppen av växthusgaser baserat på deras bidrag till växthuseffekten.

Om måltiden man knappar in i Matkalkylatorn innehåller en större biff, ris och gräddsås kommer den definitivt att visa rött. Om man däremot äter en måltid med mycket baljväxter och grönsaker kommer den troligtvis att visa grönt. Då har man klarat målet 0,5 kg koldioxidekvivalenter per måltid.

Du kan läsa mer om matkalkylatorn här eller testa den på matkalkylatorn.se!

Är WWFs mål att alla ska bli vegetarianer?

Köttet har stor klimatpåverkan, men alla behöver inte bli vegetarianer. Det kommer att finnas utrymme att äta lite kött från bra producerade djur som betar för att hålla våra landskap öppna. Matkalkylatorn kan göra oss mer medvetna om att valen vi gör får konsekvenser i det stora. Genom att kraftigt dra ner på köttätandet till någon gång då och då och helst välja naturbeteskött när vi äter kött gör vi en viktig insats.

Läs mer om matkalkylatorn här och kolla om din måltid ligger inom planetens klimatbudget på matkalkylatorn.se!

Du kan också kika på vår köttguide och fiskguide:

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Vilken sorts kött har störst klimatpåverkan?

Köttet som påverkar klimatet mest kommer från idisslare, som kor. Dels för att det går åt mycket foder till dem och dels för att för att korna släpper ifrån sig växthusgaser när de rapar. Ett kilo nötkött ger drygt tio gånger så mycket utsläpp som ett kilo fågelkött. Kyckling är det kött som påverkar klimatet minst. Du kan också testa hur köttet förhåller sig till resten av ingredienserna i din måltid i vår matkalkylator som du hittar på matkalkylatorn.se!

Du kan även läsa mer i köttguiden på https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

Eller om du vill veta vilken fisk som är bäst för klimatet kan du kika på https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Matkalkylatorn och biologisk mångfald?

Nej, den mäter bara klimatfotavtrycket. För att också tänka på den biologiska mångfalden rekommenderar WWF att vi följer råden i Fiskguiden och Köttguiden som komplement. Om vi förlorar många arter kommer vissa funktioner inte att fyllas och ekosystemen kollapsar. Det är därför viktigt att även tänka på hur vår mat spelar en roll för ekosystemens välmående.

Du hittar matkalkylatorn på matkalkylatorn.se och här hittar du köttguiden och fiskguiden.

Välj medlemskap

Ett medlemskap gäller per kalenderår. Välj mellan att betala hela medlemsavgiften på en gång eller att dela upp den månadsvis via autogiro.

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 10/02/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se