Frågor och svar om earth hour

WWFs Earth Hour är världens största klimatmanifestation som 2020 arrangeras för fjortonde året. Earth Hour 2020 infaller den 28 mars kl. 20.30 – 21.30.

I många länder ordnas en mängd aktiviteter hela månaden innan Earth Hour. Framför allt ordnas aktiviteter kring klimat och biologisk mångfald veckan innan Earth Hour, som kallas just Earth Hour veckan

Earth Hour sker över hela världen med tidszonanpassning, vilket exempelvis betyder att den sker en timme tidigare i Stockholm än i London.

Syftet med Earth Hour är dels att skicka en stark signal till världens beslutsfattare att agera och ta klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden på allvar, dels att öka medvetenheten om klimatförändringarna och att göra förändringar på lång sikt för att anamma en mer hållbar livsstil.

Earth Hour har också lett till en rad andra goda naturvårdsresultat, t ex:
att skapa ett skyddat havsområde i Galapagos på 3,5 miljoner hektar, att plantera 17 miljoner träd i Kazakstan och att ge massor med hem i Indien och Filippinerna solenergi. Läs mer här.

Dessutom har Earth Hour hjälpt till att sätta klimatfrågan högt upp på den politiska agendan och i människors medvetande.

Läs mer här.

Nästa Earth Hour infaller den 28 mars 2020 klockan 20.30-21.30 lokal tid. Läs mer: www.earthhour.org

Nästa Earth Hour infaller den 27 mars 2021 klockan 20.30-21.30 lokal tid. Läs mer: www.earthhour.org

Earth Hour startade år 2007 i Sydney på initiativ av WWF i Australien som ett sätt att uppmärksamma landets beslutsfattare kring klimatfrågan. Australien är ett land som redan tydligt märkt av klimatförändringarna, bland annat genom långvarig torka. Detta första Earth Hour resulterade i att över 2 miljoner Sydneybor och 2 000 företag släckte ljuset. Nyheten spreds över världen och nu släcker vi snart för fjortonde gången.

År 2018 deltog 188 länder och 258 svenska kommuner av totalt 290 (dvs ca 87%).
Så många som 35% av svenskarna antingen släckte eller deltog i annan Earth Hour-aktivitet under Earth Hour.
Drygt 46% blev inspirerade att införa klimatsmarta vanor i sin vardag.

Förra året, 2019, deltog 188 länder och 260 svenska kommuner av totalt 290 (90%).

Syftet med Earth Hour är dels att skicka en stark signal till världens beslutsfattare att agera för vår planet, dels att öka medvetenheten om klimatförändringarna och hoten mot mångfalden av djur och natur. Syftet med att släcka lamporna är inte att spara energi under själva släckningstimmen utan det är en symbolisk handling för att visa hur många vi är som bryr oss om vår planet.

Rapporten från FNs klimatpanel IPCC som kom i oktober 2018 konstaterade att 1,5-gradersmålet är möjligt, men att det kräver stora insatser omgående. WWFs egen Living Planet Report, som också kom i oktober, visade att kurvorna går åt fel håll när det gäller såväl ryggradsdjuren som läget för ekosystemen och vår påverkan genom det ekologiska fotavtrycket. Och det är också tydligt att frågorna hänger ihop. Syftet med Earth Hour-kampanjen är att åstadkomma förändringar på lång sikt för en mer hållbar livsstil. Vi visar tillsammans att framtiden inte kan vänta och att de val vi gör nu avgör våra barns framtid.

År 2019 deltog 188 länder och territorier och 260 av 290 svenska kommuner i Earth Hour. Vi visar tillsammans att framtiden formas efter vilka val vi tar nu och att framtiden spelar roll för oss redan idag. Vi behöver agera nu, framtiden kan inte vänta!

Självklart är det viktigt att agera klimatsmart och hållbart i vardagen, men en stor del av miljöproblemen behöver lösas på politisk nivå. Genom att delta med olika aktiviteter och/eller släcka belysningen under Earth Hour skickar vi en kraftfull signal till politikerna att ta klimatförändringarna och hoten mot vår biologiska mångfald på allvar. Samtidigt bedriver vi också påverkansarbete om dessa frågor genom politiska utspel, i debattartiklar, möten och utmaningar med mera.

Vår erfarenhet från tidigare år visar att ungefär hälften av dem som deltar också börjar med en ny klimatsmart vana i samband med Earth Hour, exempelvis att källsortera fler saker. Earth Hour fungerar helt enkelt som inspiration för att dra igång nya hållbara vanor och hitta fler likasinnade. Earth Hour kan även inspirera med tips till en mer hållbar livsstil och skapa nätverk av likasinnade personer. Så varför inte både delta i Earth Hour och börja leva mer planetsmart?

Hundratals miljoner människor på sju kontinenter deltar varje år i Earth Hour. År 2018 och 2019 deltog människor från 188 länder och territorier vilket är globalt rekord, och tusentals landmärken släcktes.  I Sverige uppmärksammade 90 procent (260 av 290) av kommunerna manifestationen år 2019, vilket också är nytt rekord.  Varje år gläds vi åt att det är fler och fler som deltar och visar sitt engagemang.

Plustecknet betyder att Earth Hour är så mycket mer än att bara släcka lyset en timme. Vi vill ju också inspirera till fler gröna och planetvänliga vanor.

Alla företag är jättevälkomna att delta i Earth Hour. Till skillnad från andra WWF-projekt där vi ställer krav på företagen, är Earth Hour en kampanj där alla som vill får vara med och göra skillnad.

Läs mer här!

Många av Sveriges kommuner är otroligt engagerade i Earth Hour. De anordnar bland annat eldshower, klimatlöften från politiker, klimatrådgivning till invånarna, gratis kollektivtrafik, utbud av klimatsmart mat, redesign-modevisningar, konserter och föredrag. De bidrar starkt till att nära halva Sveriges befolkning deltar i Earth Hour och testar nya klimatsmarta vanor.

År 2019 deltog 260 av 290 kommuner (90%) i Sverige och 188 länder och territorier deltog globalt.

Alla Sveriges kommuner är välkomna att delta i Earth Hour. Det finns inga officiella minimikrav för en stad som vill vara med. Vi rekommenderar att städerna identifierar sina berömda platser och byggnader och ser till att släcka dessa, samt informerar sina invånare och bjuder in dem att delta. Vi rekommenderar också att de städer som deltar släcker så mycket att det märks.

WWF ser även gärna att kommunerna lyfter fram hur de arbetar med klimatfrågorna i sin kommun och vi inspirerar dem att göra aktiviteter för sina invånare i samband med Earth Hour.

Läs mer och anmäl kommunen HÄR!

I år kommer WWF också ställa tolv utmaningar till Sveriges kommuner. De ska presenteras onsdagen den 19 februari. Tanken är att på så sätt uppmuntra Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Kommunerna är centrala aktörer för att vi ska kunna få ekologiskt hållbara samhällen.

I år kommer WWF att ställa tolv utmaningar till Sveriges kommuner, som ska lanseras onsdagen den 19 februari. Tanken är att på så sätt uppmuntra Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Kommunerna är centrala aktörer för att vi ska kunna få ekologiskt hållbara samhällen.

Världsnaturfonden WWF engagerar varje år hundratals förskolor och skolor i Earth Hour – alla skolor och klasser som vill är varmt välkomna att delta. Earth Hour är ett bra tillfälle att förmedla kunskap om hållbar utveckling enligt läroplanernas mål. På Earth Hours skolsida finns ett rikt inspirationsmaterial med båda enkla och större aktiviteter man kan göra tillsammans med eleverna i samband med Earth Hour.

Läs mer och ladda ner WWFs utbildningsmaterial här!

Ja, det behövs i allra högsta grad manifestationer som sätter press på beslutsfattarna att agera i klimatfrågan. Mycket återstår fortfarande att göra om vi ska begränsa klimatförändringarna till väl under två grader, helst 1,5 grader, i linje med Parisavtalet. Dessutom finns det väldigt mycket att göra för att få politiker och andra att uppmärksamma hotet mot djur och natur – den biologiska mångfalden.

Människor över hela världen. Privatpersoner, städer och kommuner, ikonbyggnader, företag, skolor, föreningar, kyrkor, privatpersoner och organisationer. 2019 deltog hela 260 svenska kommuner, vilket är rekord!

Ju fler vi är desto bättre!
Läs mer på www.wwf.se/earthhour!

Ja det gör det – bland annat affischer, t-shirttryck, bilder för sociala medier, annonser till hemsidor och vår tidsnedräknare till Earth Hour.

Materialet är fritt att använda för alla som vill sprida budskapet om Earth Hour, till exempel privatpersoner, kommuner, skolor, företag, organisationer och trossamfund. Däremot måste följande datum och tid för Earth Hour och webblänken till WWF Earth Hour (wwf.se/earthhour) alltid anges.
Kampanjmaterial kan laddas ner här.

Att släcka lamporna under Earth Hour är en symbolhandling för att visa politikerna att vi vill se krafttag för klimatet. Syftet är alltså inte att spara el.

Du kan bjuda in familj, vänner och bekanta, att vara med i Earth Hour. Och varför inte tipsa jobbet om att vara med?  Du kan vara med i arrangemang som äger rum i din kommun och kanske ordnas av kommunen. Sätt gärna press på såväl företag som din kommun att vara med!

Du kan också sprida ditt engagemang i sociala medier. Diskutera och dela bilder under hashtaggarna #HöjDinRöst, #WWFSweden, #EarthHour och #TogetherPossible. Dessutom kan du maila oss din berättelse om vad naturen betyder för dig: earthhour@wwf.se.

Följ gärna Världsnaturfonden WWF på Facebook och @WWFSverige på Instagram och Twitter för massor av inspiration.

Du kan även bli Isbjörnsfadder och donera en månatlig summa som går till att stödja vårt arbete för klimatet. Mer information om Isbjörnsfadderskap hittar du HÄR.

Välkommen att använda WWFs kampanjmaterial för att sprida budskapet och engagera ännu fler, du hittar det här!

Det finns många olika sätt att delta i Earth Hour. Se gärna över vad du kan förändra i din livsstil och gör konkreta åtgärder för att leva mer hållbart. För att underlätta valen har vi tagit fram 5 B:en inom olika områden där du kan göra klimatsmarta förbättringar: Bilen, Börsen, Biffen, Butiken och Bostaden.

Läs mer här!

Nej, alla släcker 20.30-21.30 lokal tid beroende på tidzon.

Hashtaggar som kan användas i år är #HöjDinRöst, #WWFSweden, #EarthHour och #TogetherPossible.

Kampanjmaterialet, som du hittar här för nedladdning, får användas fritt. Desto fler som får höra om Earth Hour budskapet, desto bättre! Dock måste datum och tid och webblänken till WWF Earth Hour (wwf.se/earthhour) alltid anges!

Däremot får WWFs varumärkeslogo (Pandan) helt separat endast användas på godkänt material av WWF och WWFs samarbetspartners.

Syftet är att höja rösten och påverka våra beslutshavare att vara modiga och ta beslut som gör att vi alla kan leva hållbart. Den biologiska mångfalden, det vill säga djur, arter och den omgivning som de lever i, har gravt påverkats av de enorma förändringar som skett på grund av människan: tre fjärdedelar av vår landsmiljö och på två tredjedelar av den marina miljön är nu förändrad (enligt IPBES-rapporten). För att värna om jordens resurser behövs en omställning där vi tillsammans höjer rösten för nödvändiga förändringar.

Hashtaggen #HöjDinRöst visar att en är engagerad för klimatet och den biologiska mångfalden och sätter press på politiker att agera.

Det finns många sätt att engagera sig för vår planet inför och under Earth Hour, du kan till exempel gå på ett event, avge ett miljölöfte och sprida budskapet i sociala medier under hashtaggarna #HöjDinRöst, #WWFSweden, #EarthHour och #TogetherPossible. Här har vi samlat en rad tips: www.wwf.se/earth-hour/sa-kan-du-delta-i-earth-hour

Eftersom våra matvanor står för en stor andel av vårt klimatavtryck är det väldigt viktigt att äta mindre men bättre kött. Det innebär en större press på våra beslutsfattare kring hur skolmaten ser ut, hur vi hanterar vårt avfall, samt hur informationen når allmänheten i hur man konkret kan förändra sin livsstil till att bli mer hållbar.

Andra viktiga åtgärder är att sätta ett mål för att minska fotavtrycket av våra transportvanor, ökad export av klimattjänster, att regeringen satsar mer på miljöinnovation samt styr om finansiella investeringar till att bli klimatsmarta.

Främst är det våra transporter, vår mat, våra byggnader och vårt sparande som orsakar enorma koldioxidutsläpp. WWF har tagit fram tips kring vad vi kallar Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen och Butiken. Det kan vara att cykla, gå och åka kollektivt istället för att ta bilen när det är möjligt. Att äta mindre men bättre kött och byta till miljömärkt el. En annan viktig sak du kan göra är att kontakta din bank och börja spara grönare.

Fler tips finns här:

www.wwf.se/bilen
www.wwf.se/biffen
www.wwf.se/bostaden
www.wwf.se/borsen
www.wwf.se/butiken

Generellt gäller att inte välja ljus av paraffin som är gjort av fossila bränslen utan av stearin för att slippa de giftiga ångorna och koldioxidutsläppen. Läs innehållsförteckningen! Många stearinljus är gjorda av slakteriavfall. Ett bra val eftersom man då tar vara på sådant som annars skulle gå till spillo. Andra stearinljus innehåller palmolja.

Om du köper ljus med palmolja, välj bort allt som inte är RSPO-certifierat (Roundtable of Sustainable Palm Oil). Med RSPO bidrar du till att förbättra hela palmoljesektorn och hjälpa till att rädda regnskogen, stoppa torvbränderna och förbättra situationen för arbetare i palmoljeindustrin, för småbrukarna och lokalsamhällena.

Om du använder värmeljus med aluminiumhållare, tänk på att ta bort veken med den lilla järnbiten från aluminiumhållarna när de brunnit klart och lägg dem båda separat i metallåtervinningen. I återvinningen separeras vekens fäste av järn eller stål från ljushållaren av aluminium med en magnet. Om man inte separerat delarna kommer aluminiumet följa med och brinna upp i järnåtervinningen utan ha blivit återvunnet.

Metall kan faktiskt återvinnas hur många gånger som helst, och när vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent energi jämfört med att tillverka helt ny aluminium.

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Vi försöker enkelt beskriva det här.

Om du är intresserad av mer specifika detaljer i klimatforskningen så kan du titta på IPCC AR5 rapporten här. I denna rapport finns figurer såväl som text till årliga naturliga och anthropocena flöden av koldioxid och andra växthusgaser.

Ja, räknar man bara de landbaserade släppen (från industrier och transporter m.m.) ligger Sverige bättre till än många andra. Beräknar vi också in de konsumtionsbaserade utsläppen (t.ex. kläder, prylar, import av mat m.m.) som ofta innebär tillverkning med hjälp av kolkraft blir utsläppen per person betydligt högre.

De ekologiska fotavtrycken beräknas per person. I Sverige är vi inte så många människor och därför är landets del av utsläppen inte så stor. Men räknar man utsläppen per capita skulle det tyvärr behövas cirka 4 planeter om alla levde som vi. Vi lever alltså långt över vad jorden kan återskapa när det gäller förnybara resurser.

I Klimatkalkylatorn kan du beräkna hur många planeter det skulle krävas om alla levde som du. Det kan vara ett ögonöppnande test som visar hur vi har vant oss vid en livsstil som vi inte kan fortsätta med om kommande generationer ska få uppleva en värld som inte är sämre än vår. Se mer på www.wwf.se/fotavtryck). Det är viktigt att tänka på att många produkter som du köper ofta kommer från länder med till exempel lägre miljökrav och större utsläpp från fossila bränslen. Genom import av mat och prylar bidrar vi till utsläppen som skett vid produktionen utanför Sveriges gränser.

Man ska också komma ihåg att klimatförändringen sker på global nivå. Därför påverkas vi i Sverige av andra länders klimatutsläpp. Det betyder att vi faktiskt tjänar på att vara ett föregångsland och inspirera andra länder till förändring.

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och
kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen snabbare än normalt. Det beror främst på att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas. Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus. Men sedan industrialismen har människan lyckats påverka hastigheten på klimatförändringarna i en skrämmande takt.

För att förhindra klimatförändringarna behöver vi uppmuntra politiker till att ta klimatförändringarna och hoten mot vår biologiska mångfald på allvar. Bland annat genom att delta i Earth Hour kan vi göra just detta. Dessutom måste vi ändra våra egna vanor och bli bättre på att leva klimatsmart. Till exempel måste vi minska på vår köttkonsumtion och vår konsumtion av prylar som kläder och elektronik. Mer information kan du hitta här och här!

Jo, tyvärr gör det det. Redan vid +1,5 graders höjning av medeltemperaturen på jorden får vi kraftigare nederbörd, ökad orkanstyrka, 15 procents årlig minskning av havsisen i Arktis och havsförsurning som gör att koraller kan sluta växa. Det rapporteras nästan veckovis om regn- eller snöoväder. Tyvärr tyder mycket på att det blir torrare där det redan är torrt och blötare där det redan är blött.

Här kan du se en överskådlig bild över tänkbara scenarion vad som händer vid olika temperaturökningar: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/03/vad-hnder-vid-olika-grader_eh-2019-1.pdf

Nej, det varierar en del mellan länderna. WWF i Sverige har fokus på biologisk mångfald och klimatkrisen och följer temat mat och shopping (”Biffen” och ”Butiken”) och uppmuntrar där till klimatsmarta vanor. Utsläppen ifrån de svenska hemmen beror till stor del på konsumtion, produktion och svinn av mat, men också på konsumtionen av prylar som kläder, skor och elektronikprodukter. I många länder är årets tema biologisk mångfald som är starkt knutet till hur vi konsumerar och använder jordens resurser, men också till klimatkrisen. Om arterna minskar blir vi sårbara mot bland annat invasiva arter (arter som tar över och förstör för de naturligt befintliga arterna), sjukdomsspridning och produktion av mat som t.ex. kräver pollinatörer (till exempel bin som sprider växters pollen för att de ska kunna föröka sig). Att kretsloppen hålls intakta är viktigt för människans välmående.

Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom utsläpp av både naturligt förekommande växthusgaser och ett stort antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner.

Det är viktigt att se över hela vår livsstil och våra vardagsval för att bidra på bästa sätt. Många saker i vår vardag finns där utan att vi ens tänker på det och mycket av det som är självklarheter för oss idag kommer inte att vara det i framtiden. Men om man inte kan förändra allt, så är ändå alla handlingar värdefulla. Om vi bara förändrar på ett område så har vi i alla fall bidragit till att minska utsläppen och vår övriga miljöpåverkan på det området. Alla våra val spelar roll och gör skillnad i det långa loppet.

Tumregeln lyder: halvera utsläppen varje årtionde. På så sätt kan de globala utsläppen minska från cirka 54 miljarder ton koldioxid per år 2020, till 27 miljarder ton 2030, för att fortsätta på så vis tills vi förhoppningsvis når netto noll år 2050.

Maten är ett område där vi enkelt kan göra skillnad. I Sverige står maten för 30 procent av hushållens klimatpåverkan – mer än vad hushållen släpper ut genom inrikes transporter med bil, buss, flyg och tåg. Vi behöver minska klimatpåverkan från mat med två tredjedelar för att det ska vara hållbart. Vi behöver ta mer av våra proteiner från växtriket, till exempel i form av baljväxter och drastiskt minska på köttet. WWF har en matkalkylator för att räkna på om en måltid ligger inom planetens klimatbudget som du kan läsa om här eller räkna ut dagens middag på matkalkylatorn.se!

Läs mer om hållbara matvanor här och här!

Eftersom maten står för en stor del av våra klimatutsläpp har WWF tagit fram en digital matkalkylator, baserad på forskning från Chalmers. Den ska hjälpa oss att se hur maten påverkar klimatet och hur vi kan äta bättre för att minska utsläppen.
Man kan enkelt knappa in vad man tänkt äta till middag genom att dra i olika reglage i kalkylatorn; ett för kött, ett annat för baljväxter och ett tredje för grönsaker.

Målet är att måltiden inte ska överstiga 0,5 kg koldioxidekvivalenter, CO2e. Det är ett mått på utsläppen av växthusgaser baserat på deras bidrag till växthuseffekten.

Om måltiden man knappar in i Matkalkylatorn innehåller en större biff, ris och gräddsås kommer den definitivt att visa rött. Om man däremot äter en måltid med mycket baljväxter och grönsaker kommer den troligtvis att visa grönt. Då har man klarat målet 0,5 kg koldioxidekvivalenter per måltid.

Du kan läsa mer om matkalkylatorn här eller testa den på matkalkylatorn.se!

Köttet har stor klimatpåverkan, men alla behöver inte bli vegetarianer. Det kommer att finnas utrymme att äta lite kött från bra producerade djur som betar för att hålla våra landskap öppna. Matkalkylatorn kan göra oss mer medvetna om att valen vi gör får konsekvenser i det stora. Genom att kraftigt dra ner på köttätandet till någon gång då och då och helst välja naturbeteskött när vi äter kött gör vi en viktig insats.

Läs mer om matkalkylatorn här och kolla om din måltid ligger inom planetens klimatbudget på matkalkylatorn.se!

Du kan också kika på vår köttguide och fiskguide:

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Köttet som påverkar klimatet mest kommer från idisslare, som kor. Dels för att det går åt mycket foder till dem och dels för att för att korna släpper ifrån sig växthusgaser när de rapar. Ett kilo nötkött ger drygt tio gånger så mycket utsläpp som ett kilo fågelkött. Kyckling är det kött som påverkar klimatet minst. Du kan också testa hur köttet förhåller sig till resten av ingredienserna i din måltid i vår matkalkylator som du hittar på matkalkylatorn.se!

Du kan även läsa mer i köttguiden på https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

Eller om du vill veta vilken fisk som är bäst för klimatet kan du kika på https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Nej, den mäter bara klimatfotavtrycket. För att också tänka på den biologiska mångfalden rekommenderar WWF att vi följer råden i Fiskguiden och Köttguiden som komplement. Om vi förlorar många arter kommer vissa funktioner inte att fyllas och ekosystemen kollapsar. Det är därför viktigt att även tänka på hur vår mat spelar en roll för ekosystemens välmående.

Du hittar matkalkylatorn på matkalkylatorn.se och här hittar du köttguiden och fiskguiden.

One Planet Plate är ett måltidskoncept och en enkel märkning av hållbara måltider som gynnar klimatet, den biologiska mångfalden och hälsan. Den riktar sig till matlagare, restauranger, matkasseföretag, receptsidor, skolkök och måltidsleverantörer. Budskapet är att varje måltid ska göra skillnad med planetvänlig mat – som bidrar till att vi kan hålla den globala uppvärmningen till max 1,5 grader.

One Planet Plate tar hänsyn både till klimat och biologisk mångfald. Klimatbudgeten innebär att våra måltider högst får släppa ut 11 kilo växthusgaser per vecka, eller 0,5 kilo per lunch eller middag. Måltiderna ska också gynna natur, djur och växter – bland annat naturbeteskött som håller landskapet öppet. Vanliga vegetabilier som spelar stor roll för den biologiska mångfalden – som potatis, morot, spannmål, raps och lök – ska vara ekologiska.

Här är några länkar ifall du vill veta mera:

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/one-planet-plate/#one-planet-plate-hemma

https://www.wwf.se/earth-hour/klimatsmarta-recept/

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/