Earth hour 2021

Kommunförändringar

Kommuner är viktiga aktörer i miljöarbetet

Med Världsnaturfonden WWFs tretton förändringar vill vi uppmuntra Sveriges kommuner att genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och även införa åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Kommunerna är centrala aktörer för att vi ska kunna få ekologiskt hållbara samhällen. Sverige är en ledare i många klimatfrågor, men samtidigt har vårt land bland de största ekologiska fotavtrycken per capita, enligt Global Footprint Network.

Kommunerna har en nyckelroll i klimat- och miljöarbetet. Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar står för ca 30 % av Sveriges BNP och kommunernas verksamhet står för en betydelsefull del av detta. Svenska kommuner har en relativt stor rådighet, både politiskt och ekonomiskt, inte minst genom upphandling samt ansvaret för den fysiska samhällsplaneringen. Detta ger stora möjligheter att i samverkan med statliga aktörer, företag, civilsamhället och medborgare driva utvecklingen framåt.

Vi utmanar alla Sveriges 290 kommuner att börja arbeta med de här viktiga och konkreta förändringarna. WWF kommer att följa upp status på kommunförändringar och lyfta fram goda exempel på arbete som utförts. Vi kommer att uppmärksamma de kommuner som antagit förändringar och berätta om vad de gör, framförallt i samband med Earth Hour 2021.

Varje kommun väljer de förändringar man vill anta och svarar med det alternativ som passar för hur arbetet med förändringen ska bedrivas. Flera av åtgärderna kan kräva politiska beslut, så vi förstår att det kan ta tid. När beslut finns skriver man upp det under beslutat och när förändringen är åtgärdad skriver man upp det. Vi vet att en del kommuner redan har infört vissa av våra förändringar, exempelvis miljözoner, så då kan representant från kommuner på en gång kryssa i att det är infört under den förändringen. Vissa förändringar, exempelvis den som handlar om kustplaner, är inte relevant för alla kommuner, varför varje kommun själv väljer vilka som är möjliga att jobba med.

WWFs kommunförändringar

LADDINFRASTRUKTUR

Kommunen har aktivt bidragit till eller ska inom det närmaste året bidra till att laddinfrastruktur för personbilar byggs/etableras i kommunen.

Kommunen kan bygga och äga laddinfrastruktur eller aktivt upplåta mark till andra aktörer för att de ska bygga laddinfrastruktur. Mer effektiva fordon och en ökad elektrifiering kan kraftigt minska utsläppen av både klimatutsläpp och luftföreningar från trafiken. Kommunerna kan exempelvis bidra till detta genom att investera i publik laddinfrastruktur, bygga ut laddmöjligheter vid flerbostadshus eller där kommunen upplåter mark för boendeparkering. Att bidra till ökade möjligheter för ”hemmaladdning” i kommunala flerbostadshus samt att stödja privata fastighetsägare att göra detsamma kan vara ett av de effektivaste sätten att öka takten i elektrifieringen, eftersom möjligheten att kunna ladda hemma (eller där bilen är parkerad på natten) är ett av de starkaste incitamenten för privatpersoner att köpa en elbil. Forskning visar att ökade kommunala satsningar på laddinfrastruktur och elfordon i den egna verksamheten vanligtvis leder till ökad andel elfordon i kommunen som helhet. Elbilar som drivs av förnybar el (och på sikt även tillverkas med hjälp av förnybar el) kan komma ner till en mycket låg klimatpåverkan över hela livscykeln jämfört med fossildrivna bilar och är därför en viktig pusselbit för att nå både svenska och globala klimat- och miljömål.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

HÅLLBAR HAVSFÖRVALTNING

Besluta om en kommunal kusthavsplan ska vara senast mars 2022 där kust, havsområde och koppling till grannkommuner och landbaserade aktiviteter ska ingå

I Sverige har vi tre havsområden; Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet. Sveriges kommuner har ett ansvar att bidra till att dessa områden har livskraftiga hav. Det ska ske genom en hållbar planering och förvaltning. För första gången i historien tar nu Sverige fram en nationell havsplan som omfattar
hela territorialhavet. Överlappningen mellan statlig och kommunal planering innebär en utmaning. Kommunerna har en mycket viktig roll att planera för kuststräckan och havsområdet från strandlinjen till tolv sjömil ut från land. Med utgångspunkt i Sveriges nationella havsplanering ska kommunerna nu ta fram egna kust- och havsplaner. I den planen bör komplexa frågorna tas i beaktande exempelvis havet som en mottagare för utsläpp från land, industri och urban miljö. Inom ramen för den kommunala kusthavsplanen behöver därför många viktiga parametrar belysas, såsom vattenkvalitet; riskkällor (avlopp, dagvatten från industri och allmänna ytor, mm); fysisk planering; exempelvis vindkraft, bebyggelse, bryggor och hamnanläggningar; klimatförändringar och marina skyddade områden. För att klara Agenda 2030, och Sveriges miljökvalitetsmål ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, måste en åtgärdsstrategi finnas med i planen.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

FORDONSUPPHANDLING/KLIMATKRAV VID UPPHANDLING AV FORDON

Upphandla laddbara elbilar och/eller biogasbilar till den egna fordonsflottan vid nyinköp och /eller vid nästa nyinköp

Transportsektorn behöver förändras radikalt för att vi ska kunna nå det svenska klimatmålet för transportsektorn. Mer effektiva fordon och en ökad elektrifiering kan minska både klimatutsläpp och luftföreningar från trafiken. Kommunerna står för den största andelen av Sveriges offentliga upphandlingar. År 2015 uppgick de till 642 miljarder kronor totalt, vilket motsvarar en dryg sjättedel av Sveriges BNP. Det är viktigt att kommunerna använder sina möjligheter att ställa långtgående hållbarhetskrav i upphandlingar eftersom det är ett effektivt styrmedel för att bidra till att minska Sveriges utsläpp.

El och biobränslen som biogas, etanol och HVO har alla en del i omställningen av transportsektorn. El har på sikt den största potentialen till låga klimatutsläpp över hela livscykeln. Biogas är det biobränslet som kan bidra med andra miljönyttor, särskilt lokalt. Det finns därför en poäng att särskilt gynna el och biogas som drivmedel. Regeringen har under 2020 beslutat om en skärpt miljöbilsdefinition som nu enbart omfattar laddbara bilar eller bilar som kan drivas med biogas. Genomförda forskningsstudier visar att i kommuner där elbilar köps in till den kommunala fordonsflottan leder detta också till en högre andel elbilar som ägs av privata företag och privatpersoner inom kommunen.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

MILJÖZONER

Inför miljözoner på centrala gator i kommunen

Transportsektorn behöver förändras radikalt för att vi ska kunna nå de svenska transport- och miljömålen. Mer effektiva fordon och en ökad elektrifiering kan sänka utsläppen med över 40 procent. Kommuner kan införa miljözon där det är lokalt motiverat av luftkvalitetsskäl, för att på så sätt skapa incitament
för både företag och privatpersoner att uppgradera sin fordonsflotta. Luftkvalitet är ett folkhälsoproblem;
9 av 10 personer i världen har råkat ut för förorenad luft. Så mycket som 65 procent av luftföroreningar
är orsakat av fossila bränslen. Alltfler städer skärper kraven på bilar som får köras i områden som har problem med ohälsosamma luftföroreningar. Krav i form av miljözoner ställer krav på samtliga bilar och inte bara nya bilar vilket ger en större effekt. 

Miljöklass 1
(kommunerna kan skriva upp sig på olika nivåer)

Miljöklass 2

Miljöklass 3 

Jag vill dela med mig av vårt arbete

RESEPOLICY

Införa en resepolicy i kommunen som förespråkar tåg, buss och båt och begränsar inrikesflyg i tjänsten

Utsläppen från svenskarnas flygresor är betydande och ligger i nivå med utsläppen från biltrafiken. Kommunerna bör se över hur antalet flygresor kan minska och ta ansvar för att minska utsläppen från sina långväga tjänsteresor, och välja tåg, buss och båt när det är möjligt. På det sättet kan kommunens utsläpp från flygresor inrikes och utrikes minska avsevärt. Idag sker många resor med flyg på sträckor där goda förbindelser med bland annat tåg finns. Som exempel kan nämnas att en tredjedel av det svenska inrikesflyget sker mellan Stockholm – Göteborg. En bra policy för en kommun är att förespråka tåg, buss och båt på resor inom tjänsten. Undantag kan göras om restiden överskrider tolv timmar eller skulle innebära orimliga konsekvenser för verksamheten eller den anställdes privatliv. Möjligheten till tåg, buss och båtresor skiljer sig åt mellan landets kommuner beroende på geografiskt läge så en resepolicy kan behöva utformas olika beroende på dessa förutsättningar.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

KONSUMTIONSBASERADE UTSLÄPP

Sätt ett mål för hur kommunen ska minska sina utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv

Växthusgasutsläppen i Sverige har minskat stadigt de senaste årtiondena. I takt med det har en större andel av våra utsläpp börjat ske utomlands. Om vi tittar på alla utsläpp som svenskarna orsakar, ur ett så kallat konsumtionsperspektiv, har utsläppen varit i princip oförändrade de senaste tio åren. För att ta ett helhetsansvar för vår klimatpåverkan måste vi därför sätta mål och ta fram strategier för en minskning av alla utsläpp vi orsakar. WWF uppmanar därför alla kommuner att sätta ett konsumtionsbaserat utsläppsmål för sin kommun och dess invånare. Målet bör vara så heltäckande som möjligt och i linje med den minskningstakt som forskningen visar är nödvändig för att vi ska klara våra åtaganden under Parisavtalet.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

VANDRINGSHINDER/FRITT STRÖMMANDE VATTEN

Eliminera 10% vandringshinder för att säkerställa fri passage upp- och nedströms för alla migrerande arter i vattendrag med höga naturvärden.

Sverige är långt från att klara uppsatta miljömål kopplat till våra sötvattenekosystem. Knappt 40 %
av våra vattenförekomster uppnår god eller hög ekologisk status. Enligt EUs Vattendirektiv skulle samtliga vattenförekomster ha uppnått en god ekologisk status senast år 2015, men en tidsfrist kan ges ända till 2027 om det är motiverat. Fritt strömmande vatten och dess livsmiljöer är idag en bristvara i den svenska naturen och samtidigt hyser dessa ekosystem en mycket stor biologisk mångfald. Ett stort problem för de migrerande arter som lever i och är beroende av fritt strömmande vatten är vandringshinder av olika karaktär. Det kan  exempelvis vara dammar med eller utan vattenkraftverk, vägtrummor samt gammal infrastruktur som skapar onaturliga trösklar eller hinder. Att i de vatten-ekosystem som bedöms ha höga naturvärden ta bort ett vandringshinder eller skapa en helt fri passage förbi det, skulle innebära att situationen för våra hotade sötvattensarter kraftigt förbättras.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

VÅTMARKER

restaurera/skydda kommunala våtmarker

Restaurering av våtmarker är ett av de mest effektiva sätten att gynna biologisk mångfald. Det är också ett bra sätt för att bli av med näringen i vattnet som annars kan förorsaka övergödning. En väl fungerande våtmark ger flera ekosystemtjänster såsom vattenrening, lagring av kol, utjämnade vattenflöden och den tjänstgör därför som översvämningsskydd. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland växter och djur, inom och mellan arter och i ekosystem där dessa arter ingår – i detta fall våtmarken. Biologisk mångfald är en förutsättning för att upprätthålla ekosystem. Om den biologiska mångfalden minskar kan nyckelfunktioner såsom pollination bli mindre effektiva. Utan fungerande natur kan vår matförsörjning och ekonomi störas eller till och med kollapsa. Det finns också ett etiskt ansvar för oss människor att behålla en rik natur så att också kommande generationer får uppleva denna mångfald. Våtmarker bör betas eller slåttras årligen för att bibehålla biologiska värden. Närvaro av betesdjur är bra för ekosystemet och ger förutsättningar för fler insekter som i sin tur genererar förutsättningar för fågelliv och fladdermöss. 

Jag vill dela med mig av vårt arbete

KLIMATSMART SKOLMAT

Beräkna kommunens klimatpåverkan från skolmaten och sätt upp ett mål i måltidspolicyn om hur den ska minska med tiden.

I Sverige serveras varje dag tre miljoner måltider inom den offentliga sektorn. En betydande del av dessa sker i landets alla skolor. För att barnen ska orka med långa skoldagar är det avgörande att skolmaten är god och näringsriktig. Men det är också viktigt att maten som serveras inte tär på vår planet. Att vi äter mycket kött, slänger mat i onödan och väljer mat som inte produceras på ett hållbart sätt
är anledningar till att vi inte äter hållbart inom ramen för en planet. Att sprida kunskap om vad som orsakar höga utsläpp och vilken betydelse valet av olika råvaror och livsmedel har är viktigt för att vägleda våra barn mot en mer hållbar framtid. Vi vill därför inspirera kommunerna till att börja mäta skolmåltidernas klimatpåverkan och att sätta upp mål för att den ska minska. Mål för att minska klimatpåverkan kan variera och sättas upp på olika sätt. Vi uppmuntrar alla kreativa sätt som kommuner tar till för att minska på utsläppen – med siktet inställt på 0,5 kg CO2e per måltid, eller motsvarande, som är den klimatbudget inom One Planet Plate (måltider som ryms inom
en planet och klarar Parisavtalets mål på max 1,5 graders uppvärmning). För att också säkerställa bättre val för den biologiska mångfalden – använd gärna Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier eller använd WWFs Kött- och Fiskguider.
För mer inspiration om hur skolmaten kan bli mer hållbar:
Årets Hållbara Skolmatskommun i tävlingen White Guide Jr 

Jag vill dela med mig av vårt arbete

HÅLLBAR KAPITALFÖRVALTNING

Göra kommunens kapitalförvaltning hållbar

För att nå Parisavtalets strävan om global uppvärmning som ligger under 1.5°, så måste växthusgas-utsläppen halveras fram till 2030. En viktig förändringsfaktor för att nå dessa mål är att ställa om de finansiella flödena för investeringar och sparande till hållbara alternativ och att hjälpa till att förändra företag att bli hållbara. Det kan exempelvis ske genom att som investerare och kapitalägare använda sitt ägarinflytande till att påverka företag att göra denna omställning. Ett första steg i detta arbete är att analysera kommunens portfölj för att se var påverkansarbete kan ha störst verkan. PACTA (https://www.transitionmonitor.com/) är ett gratis verktyg som hjälper till att göra denna typ av framåtblickande hållbarhetsanalys med hjälp av klimat-scenarier och visar hur väl en portfölj ligger i linje med Parisavtalets målsättning. EUs hållbarhetsrelaterade upplysnings-förordning kräver också redovisning av denna typ av analys från alla finansiella tjänste-företag från 2021. Så ta steget mot en mer hållbar kapitalförvaltning och föregå med gott exempel. Analysera portföljen med PACTA.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

RÄDDA KOMMUNSKOGAR MED NATURVÄRDEN

kOmmunskogar med naturvärden

Skog täcker stora delar av Sveriges yta. Skogen ger oss många värdefulla produkter som virke, bränsle och pappersmassa och det är en viktig lagringsplats för kol. Eftersom produktionsskog avverkas vid ungefär en mansålder, och ibland tidigare än så, hinner många arter inte utvecklas. Skogsbruk i Sverige brister i variation och det lämnas otillräcklig hänsyn till skogens arter.   I den svenska skogen är det brist på bland annat död ved, blandskog och gamla träd. Att låta träd såsom granar, tall, ekar och ekar bli riktigt gamla är en förutsättning för överlevnaden av tusentals andra arter av växter och djur. Brist på dessa egenskaper leder till att många av dessa arter riskerar att försvinna  när skogar huggs ner och ersätts med planterad skog.  Men en biologiskt rikare skog  är också oerhört viktigt för  människors rekreation, hälsa och andra ekosystemtjänster. Kommuner bör därför avsätta skogar som naturreservat, vid behov sköta dessa enligt tydliga mål, och tillämpa ett varierat skogsbruk på övrig skogsmark med förstärkt hänsyn. På så vis kan stora värden säkras för framtida generationer och utgöra en källa för insikt, hälsa och kreativitet.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

FRITT VÄXANDE ÄNGAR

låta gräsmattorna och ängsmarkerna blomma

Traditionella fodermarker, liksom fritt växande ängar och natur-betesmarker, är i den lilla skalan några av jordens mest artrika områden. Varje kommun har stora arealer med välskötta gräsmattor som ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv kan liknas vid utarmade öknar. Inom kommunerna finns också igenväxande gräsmarker, för att inte tala om många mil av vägkanter. En kommun kan värna den lokala mångfalden, vara klimat-smarta och samtidigt spara pengar genom att välja ut områden där man slutar klippa gräset under vår och sommar. Man låter gräs och örter växa vilt till sensommaren och först då skörda, varefter höet transporteras bort. Resultatet av sensommarskörd och bortförande av höet resulterar efter några år i blomstrande biparadis. Om man planterar in vilda örter (pluggplantor) eller ser till att kommunens trädgårdsanläggningar har ”bi-snälla” växter från vår till höst kan resultatet bli än mer artrika närmiljöer för oss människor. Pollinerande insekter, speciellt många arter av våra ca 300 arter vilda bin, är nödvändiga för att förse oss människor med en stor del av den mat vi äter. Man brukar säga att var tredje tugga innehåller mat som behöver pollineras av bin. Det går även att använda oanvänd mark för att anlägga blomsterrik ängsmark genom att så in svenska ängsfröer – även om området planeras för byggnad i framtiden. Kommunens naturbetesmarker kan gärna betas av nötkreatur eller får – dessa kan sedan antingen vara kommunens livstidsbetesdjur eller inhyras från djurbönder i närheten eller vara bas för produktion av certifierat naturbeteskött som kan inkluderas i den kommunala upphandlingen av mat.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

ONE PLANET CITY CHALLENGE

Gå med i One Planet City Challenge och sätt ett 1,5-gradersmål i linje med vetenskapen

WWFs One Planet City Challenge (OPCC) är en utmaning till världens städer och kommuner att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Genom One Planet City Challenge tar din kommun steget ut på en internationell arena och bidrar till den globala klimatagendan. Ni får kostnadsfri feedback och bedömning samt del av WWFs erbjudanden och kunskapsutbyten. En av grundpelarna i OPCC att utmana städer att sätta klimatmål i linje med vetenskapen och vi ger er en nulägesanalys och utvärdering av hur ni ligger till mot dessa mål samt strategisk feedback för att stärka ert klimatarbete.

Jag vill dela med mig av vårt arbete

Fyll gärna i de områden ni arbetar med eller planerat att arbeta med inom er kommun. Observera att detta formulär är för anställda hos kommunen som jobbar med frågorna, exempelvis på en miljöförvaltning. Kommuninvånare rekommenderas att kontakta sin kommun direkt med eventuella frågor eller uppmaningar.

Kampanjmaterial Earth Hour

Tack till alla er som hjälper oss att sprida budskapet om Earth Hour! Ladda ner material, logotyper och affischer.
Det finns även en speciell banner för just kommunutmaningarna som du hittar här.

kampanjmaterial

ÄR DU MED?

Nu kan du vara med och göra skillnad genom små och stora förändringar i vardagen. Du väljer vilka som passar just dig. Det enda vi inte får göra, är inget. Är du med?

VÄLJ FÖRÄNDRINGAR

Ikon teman i klimatpåverkan

Fem B:n minskar din klimatpåverkan

Visste du att våra transporter, maten vi äter, våra byggnader, vårt sparande och vår prylkonsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp? WWF arbetar hårt för att Sveriges politiker ska göra det lätt och lönsamt för alla att leva klimatsmart, men det finns också mycket du själv kan göra för att minska din klimatpåverkan.

Flicka med lysande ansikte firar Earth Hour 2018 Franrike

Dela mer er av era Earth Hour-bilder och filmer

För att på bästa sätt kunna sprida engagemanget och budskapet vidare vill vi på WWF gärna ta del av era evenemang och aktiviteter genom foton och filmer. Skicka ert material till earthhour@wwf.se.

Observera att ni samtidigt godkänner att WWF får rätt att globalt använda och sprida allt material som skickas in.

Kontakt

Hur startade Earth Hour, hur många deltar egentligen och vad gör WWF för klimatet? Besök vårt forum för Frågor och svar kring Earth Hour eller kontakta oss på earthhour@wwf.se.

Earth Hours nyhetsbrev

Inför Earth Hour skickar vi ut nyhetsbrev med inspiration, information och uppdateringar inför årets kampanj. Vill du ta emot nyhetsbrevet? Kontakta earthhour@wwf.se för att stå med på sändlistan.

Cecilia Stenström

Cecilia Stenström

Projektledare för Earth Hour

cecilia.stenstrom@wwf.se

IMG_9442

Sofia Steinbock

Kommunikationsassistent

sofia.steinbock@wwf.se

Välj medlemskap

Ett medlemskap gäller per kalenderår. Välj mellan att betala hela medlemsavgiften på en gång eller att dela upp den månadsvis via autogiro.

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 23/03/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se