Gå till huvudinnehållet
france_night_lights_201410-201504_2500

EU-valet 2019

Vad väljer du den 26 maj?

Det här har WWF på gång i EU-valet

12 april – EU-debatt – Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF(Se debatten här)

18 april – WWF granskar EUs fiskeripolitik (Se granskningen här)

25 april – Klimatsamtal med EU-kandidaterna – Fores och Världsnaturfonden WWF (Se debatten här)

2 maj – Ola Hansén, klimatexpert WWF,  i panelsamtal om miljö och klimat i EU-valet (Mer info)

3 maj – WWF granskar omröstningar i EU-parlamentet (Läs granskningen)

9 maj – EU-toppmöte om Europas framtid i Sibiu, Rumänien. Utfrågning Emma Weisner (C) EU-valkandidat av Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF

10 maj – EU Overshoot Day – det datum då EUs andel av jordens förnybara resurser är slut (Läs rapporten)

14 maj – Lansering av Fiskguiden, panelsamtal om EUs gemensamma fiskeripolitik

16 maj – EU-valkompassen – WWF granskar partiernas EU-politik (Läs granskningen)

22 maj – Debattartikel om EUs betydelse för naturen (Läs artikeln)

26 maj – EU-val

Nya aktiviteter tillkommer löpande.

Våra hjärtefrågor

Under nästa decennium måste vi inte enbart halvera de globala utsläppen. Vi behöver också vända trenden för förlusten av djur, natur och den kraftigt minskande biologiska mångfalden. I flera länder i Europa begränsas nu dessutom civilsamhällets demokratiska utrymme och rättssäkerheten hotas. I EU-valet 2019 har WWF därför valt att lägga särskilt fokus på dessa tre frågor.

Close-up of solar panels for energy production.

Klimat

FN:s klimatpanel visade i sin senaste rapport att världen behöver halvera utsläppen till 2030 och sedan halvera varje decennium för att nå nollutsläpp 2050. Det är avgörande om vi ska klara Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader och undvika katastrofala klimateffekter.

Läs mer

European bison, Bialowieza National Park, Poland

Miljö, djur och natur

2020 ska världen komma överens om en ny strategi för biologisk mångfald och EU ska ta fram en ny handlingsplan. I de globala förhandlingarna om biologisk mångfald spelar EU en viktig roll för att upprätthålla en hög ambitionsnivå.

Läs mer

People’s Climate March, October 2018, Paris

Människor och civilsamhället

Globalt men också i Europa utmanas rättsstatsprincipen och det demokratiska utrymmet för civilsamhället. Detta är allvarligt ur ett demokratiperspektiv, men påverkar också miljöpolitiken. Förtroendet för rättssäkerheten undergrävs då röster riskerar att tystna.

Läs mer

Så fungerar EU

Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. Ledamöterna kallas EU-parlamentariker och deras uppgift är att besluta om EU:s budget och nya lagar, tillsammans med ministerrådet.

Europaparlamentet är tillsammans med Kommissionen och ministerrådet en av EUs tre demokratiska beståndsdelar. Parlamentets viktigaste uppgifter är att stifta lagar, ofta tillsammans med ministerrådet på Kommissionens förslag, samt att besluta om EUs budget.

Parlamentet ska ge förslag på samt godkänna vilka som utses till de politiska posterna i Kommissionen. Till parlamentet väljs var femte år 751 ledamöter varav 20 stycken går till svenska politiker. I dagsläget finns nio svenska partier representerade bland dessa 20 platser.

Kärnan för Europaparlamentets arbete är de ämnesorienterade utskotten. I utskotten behandlar ledamöterna EU-kommissionens lagförslag. Det finns 20 ständiga utskott. I de flesta av utskotten finns det svenska ledamöter.

För att få bilda en politisk grupp i Europaparlamentet måste flera krav uppfyllas. I gruppen ska det ingå minst 25 ledamöter från åtminstone en fjärdedel av länderna. En ledamot får inte ingå i flera grupper samtidigt.
Viktigare uppdrag, som posterna som utskottsordföranden eller rapportör för en viktig fråga, fördelas efter partigruppernas storlek. Ju större grupp, ju fler uppdrag får gruppen och även mer talartid i utskotten och kammaren.

När Europaparlamentet ska fatta beslut i olika frågor behandlas först betänkandena från utskotten i de politiska grupperna. Gruppen kan därefter lämna in olika ändringsförslag. Även om grupperna samordnar sig inför omröstningarna måste inte ledamöterna rösta som gruppen i stort.

Pirin Nationalpark i Bulgarien

Varför är EU-valet viktigt?

Cirka 80 procent av medlemsstaternas nationella miljölagstiftning påverkas av beslut på EU-nivå.

Med 10 procent av världens utsläpp och ett ledarskap i den internationella klimatpolitiken sedan decennier spelar EU en avgörande roll för hur världens länder ska klara av att bekämpa klimatförändringarna med sikte på max 1,5 grader. EUs medlemsländer har mer och mer gått mot att vara tjänsteekonomier som i stort är beroende av importerade naturresurser. Det gör oss särskilt utsatta. Vi påverkas inte enbart av klimatförändringar och miljöförstöring utan också när länder som vi importerar naturresurser ifrån drabbas av ekologiska förändringar och försämringar av ekosystemen som negativt påverkar deras förmåga att bidra med naturresurser till EU och resten av världen.

EUs miljö- och klimatpolitik är också viktig för att flytta fram positionerna globalt. Det koncentrerade välstånd som EUs medlemsländer innehar gör att unionen har tryck på sig att agera inom unionens gränser för att också ha trovärdighet i en global kontext. Utan ett pådrivande EU inom de globala miljö- och klimatforumen skulle de positiva krafterna försvagas för hur vi kan göra vår planet mer hållbar. Det är också EUs historiskt skarpa miljö- och klimatmål som banat vägen för tuffa internationella avtal, samt fått företag världen över att ställa tuffare krav på sina verksamheter.

Det är viktigt att EU även framöver fortsätter att gå i bräschen för en tuffare miljö- och klimatpolitik, såväl inom unionen som globalt sett. Vi står vid ett vägskäl där de beslut som fattas de kommande fem åren kommer att sätta ramarna för hur vi kan nå våra klimat- och miljömål. Därför är det av avgörande betydelse att vi får ett Europaparlament som kommer att stå upp för våra största utmaningar och viktigaste framtidsfrågor.

EU-valet 2024

Granskning av partierna

WWF har valt ut 25 omröstningar som har varit avgörande för de 20 svenska EU-parlamentarikernas chanser att göra skillnad för miljön och klimatet. Se hur de svenska partierna röstat under den förra mandatperioden.

Läs vår granskning

WWF har också granskat partiernas miljöpolitik för den kommande mandatperioden med hjälp av en enkät. Se hur de svenska partierna ställer sig till viktiga frågor gällande klimatet, den biologiska mångfalden och det demokratiska utrymmet för civilsamhället

Läs Eu-valkompassen

Jordklot

EU Overshoot day

På fredag 10 maj infaller Overshoot Day i EU. I genomsnitt lever EU-invånarna som om det fanns 2,8 jordklot till förfogande. Om alla på jorden hade samma konsumtion skulle vi ha gjort slut på planetens årliga budget av förnybara resurser redan nu den 10 maj.

Läs rapporten

europe-155191

WWFs valmanifest – En hållbarhetspakt för Europa

WWF uppmanar kandidaterna till EU-valet och EUs framtida beslutsfattare att sätta människors välmående och en frodande natur i centrum när de formar vår framtid. I sitt valmanifest efterlyser WWF – med mer än 3,2 miljoner supportrar i Europa – en Hållbarhetspakt för ett tryggt, mer konkurrenskraftigt och ansvarsfullt EU.

Läs vårt valmanifest

Läs sammanfattningen

Kontakt

Vi jobbar med EU-valet

Dela gärna:

Senast ändrad 11/01/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se