KÖTTGUIDEN - EKOLOGISKT GRISKÖTT  

 

Grisar i ekologiskt produktion äter foder som till stor del odlas på den egna gården utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Fodret består till största del av spannmål och foder rikt på protein, men grisarna ska även ha tillgång till fiberrikt foder. Grisar inom ekologisk produktion ska ha möjlighet att vistas utomhus. För grisar inom EU-ekologisk produktion innebär detta oftast utevistelse på en betongyta, medan KRAV-certifierade grisar går utöver detta även ute på betesmark under sommarmånaderna.

 

KLIMAT  

Störst växthusgasutsläpp från grisproduktionen orsakar odling av foder genom att lustgas bildas och släppt ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bl.a. traktorer som släpper ut koldioxid. I den svenska grisproduktionen går det åt ca 7 kg foder för att producera 1 kg benfritt kött (1). I ekologisk produktion är foderförbrukningen något högre. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Totalt blir utsläppen någonstans mellan 4-8 kg CO2e per kg benfritt griskött (2). Variationen i utsläpp mellan olika gårdar kan vara stor.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar (4). Ekologiskt griskött får därför gult ljus.  

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

I ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel. Ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är tillåtna även i ekologisk produktion men de används mest i odlingen av frukt och grönsaker. I ekologisk odling av grödor som används som foder är användningen mycket liten. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori.

 

DJURSKYDD OCH BETE    

Grönt ljus för KRAV-märkt. Gult ljus för svenskt EU-ekologiskt och rött ljus för importerat EU-ekologiskt griskött. t Alla grisar i ekologisk produktion ska ha större ytor att vistas på än vad som anges i lagstiftningen och möjlighet till utevistelse hela året om. Utevistelsen sker oftast på en cementerad platta för grisarna inom EU-ekologisk produktion och för KRAV-grisar under vinterhalvåret. Grisar i KRAV-certifierad produktion ska dessutom hållas ute på betesmark större delen av dygnet under minst 4 månader under sommarhalvåret. Det ger grisarna ökade möjligheter att utöva sina naturliga beteenden, som at tböka och beta. Regelverket för EU-ekologisk produktion tar inte upp bedövning vid operativa ingrepp, till exempel svanskupering och transporttiden till slakteriet regleras inte heller. Det ger rött ljus för importerat EU-ekologiskt griskött.. Alla grisar i ekologisk produktion ska ha fri tillgång till grovfoder och inomhus ska grisarna ha rikligt med strömaterial för att kunna ligga bekvämt och böka. De grisar som föds på hösten/vintern och slaktas innan betessläppet kommer aldrig ut på bete vilket inte är förenligt med grönt ljus. Trots en hög ambition vad gäller djurvälfärd inom ekologisk produktion finns ett antal hälsoproblem 

 

ANTIBIOTIKA 

Grisar som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Antibiotika ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för regelverket. Det gör att ekologiskt griskött får grönt ljus för antibiotika i Köttguiden.
-EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.


Svårigheter med ekologisk grisuppfödning

De grisraser som används inom ekologisk produktion är vanligtvis de samma som används inom konventionell produktion. Dessa raser har avlats med fokus på hög tillväxt och för ett liv med begränsat utrymme på plana golv. När dessa djur får möjlighet att gå ut och röra sig och böka, kan problem med leder och klövar uppstå. Genom att korsa in andra mer tåliga raser kan dessa problem minskas, men sådana raser producerar inte kött lika effektivt. Grisar som går ute riskerar också i större utsträckning att drabbas av inälvsparasiter. Däremot får de grisar som går ute mer sällan problem med lungsjukdomar än grisar som hålls inomhus. Hälsoproblemen inom ekologisk och konventionell uppfödning av gris bedöms generellt som ungefär lika stora (5).

Utegrisar släpper sin gödsel fritt och det kan vara svårt att kontrollera vart näringsämnena i gödseln tar vägen. Det finns risk för att mycket kväve går förlorat som ammoniak vilket orsakar försurning och övergödning, eller som lustgas som orsakar klimatpåverkan. Dessa problem finns även då grisarna står inne och gödseln samlas upp och sprids på åkern under mer kontrollerade former, men förlusterna blir ofta lägre då gödseln kan spridas när grödorna som bäst behöver näringen.

I ekologisk grisproduktion är det heller inte tillåtet att utfodra med renframställda aminosyror som inom den konventionella produktionen används för att optimera fodret så att näringsämnena tas upp effektivt av grisarna och inte hamnar i gödseln. Det kan också vara svårt att hitta väl anpassade ekologiska proteinfoder (6). Dock är inte skillnaden så stor i näringsläckage mellan ekologiskt och icke-ekologiskt griskött att det motiverar olika ljus inom kategorin Klimat (som också representerar övergödning och försurning) (7).

Forskning pågår både vad gäller avel för mer tåliga djur och olika sätt att minska förlusterna av näringsämnen från utegrisarna.

 

Kretslopp

Inom ekologisk produktion är inte kemiska bekämpningsmedel och mineralgödselkväve (konstgödsel) tillåtet. Fodret till djuren odlas till stor del på den egna gården. Det leder till att man i djurproduktionen stimulerar ett kretslopp genom att utnyttja stallgödseln för att ge näring åt marken. I många andra länder importeras stor del av fodret till gårdarna och gödseln blir ett avfallsproblem med stora förluster av näringsämnen som förorenar vattendrag. Regelverket inom ekologisk produktion som ställer krav på självförsörjning av foder och förbud mot mineralgödselkväve tillåter inte sådana system. 

 

Ekologisk soja

Inom ekologisk grisproduktion används ekologiskt soja som oftast kommer från Italien. Att sojan är ekologiskt odlad innebär att kemiska bekämpningsmedel som är vanliga i konventionell odling inte används. Soja som odlas i Europa är inte heller direkt förknippad med att skogar avverkas för att bereda plats åt mer åkermark för sojaodling. Dock kan man argumentera för att den indirekt är det eftersom handel av soja sker på en global marknad. Italien exporterar sojan som odlas i landet och importerar i sin tur soja från Sydamerika till sin egen inhemska köttproduktion.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
(2) Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald - kunskapssyntes. EPOK. SLU.
(6) Simoneit m.fl. 2011. Quantitative and qualitative overview and assessment of literature on animal health in organic farming between 1991 and 2011 – Part II pigs, poultry, others. Agriculture and Forestry Research 3:105-110
(7) Wallenbeck. 2012. Foder till grisar i ekologisk produktion. EPOK.SLU.
(8) Röös m.fl. 2013. Can carbon footprint serve as an indicator of the environmental impact of meat production? Ecological Indicators 24:573–581.

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se