Jaktfalk
På bara 18 år har jaktfalken minskat med ca 20%.
Tillstånd i Sverige
- EN
Starkt hotad (Endangered)
En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Antal i det vilda (år 2020 i Sverige)
180 reproduktiva individer
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Jaktfalk (Falco rusticolus)
Jaktfalken är världens största falk med ett vingspann på upp till 135 cm. De väger mellan 1-2 kg och honorna är ofta större än hanarna, vilket är vanligt hos rovfåglar där honor vaktar ägg och ungar.
Jaktfalken är helt beroende av karga miljöer
Arten är helt beroende av den arktiska miljön och lever inte längre söderut än 55 grader nordlig bredd (i Labrador, Kanada). I Sverige häckar den som sydligast i Dalarnas nordligaste fjäll. Uppdelat på län beräknas hälften av populationen finnas i Norrbotten, 20 % i Västerbotten och 30 % i Jämtland. Den lever på den arktiska tundran, i arktiska bergsområden och i lövskogsbältet strax nedanför tundran eller kalfjället. Den totala populationen i världen uppskattas till mellan 7 000 och 17 000 par.
Falkar bygger aldrig egna bon
Jaktfalken är beroende av risbon som andra fåglar byggt. De övertar oftast bon från korpar, men ibland också bon från fjällvråk och kungsörn.
I Norrbotten börjar jaktfalken häcka i februari-mars. Hanen matar honan inför äggläggningen, som sker någon gång i månadsskiftet mars-april fram till slutet av april. Efter ca 35 dagars ruvning kläcks äggen. Runt midsommar är ungarna färdiga att ta sina första flygturer.
Jaktfalken börjar återhämta sig
Jaktfalken är sällsynt i Sverige och på bara 18 år har jaktfalken minskat med ca 20%, vilket ledde till att den gått från att klassas som sårbar av Artdatabanken till starkt hotad i uppdateringen av Rödlistan 2020. I Sverige förekommer den bara i fjällregionen som häckfågel. Unga fåglar kan ibland ses i södra Sverige.
Jaktfalken befinner sig i toppen av näringskedjan i fjällvärlden och lever till stor del av ripor. Beroendet av ripa är störst under vintern när andra byten är svåra att finna. Resten av dieten består främst av smågnagare och vadarfåglar.
Antalet jaktfalkar i Sverige uppskattas till ca 180 reproduktiva individer.
1993 släpptes småviltsjakten fri. Om för många ripor skjuts finns risk för att jaktfalkarna påverkas negativt och minskar i antal i takt med att mängden föda minskar.
WWF har varit med och inventerat jaktfalkar i många år tillsammans med lokala ornitologiska föreningar, och BirdLife Sverige. Det är troligen en kombination av orsaker men klimatförändringarna med vinterregn som fryser till is och hård skare påverkar ripor och gnagare från att komma åt maten och att ripor inte kan gräva sig ned i snön för att skydda sig mot dåligt väder då skaren är för hård. Det verkar även som om hård blåst i kombination med regn och snö förstör häckningen för jaktfalkar med bon som inte är skyddade mot riktigt dåligt väder. Troligen har vindarna på våren ökat i styrka. När gnagarna slås ut av isbark jagar många fler rovdjur ripor och tillgången på mat minskar för jaktfalkarna. Eventuellt kan även jakten på ripor påverka häckningsframgången för jaktfalken. Observationer från Island visar också att populationen kan påverkas kraftigt av fågelinfluensan. Ett annat hot som ständigt finns är människor som samlar på fågelägg och jaktfalksägg betingar ett högt pris.
Fakta om jaktfalk
Finns det jaktfalk i Sverige?
Ja, det finns jaktfalkar i Sverige och de håller till i lågalpina miljöer från norra Dalarna och norrut till finska gränsen. Arten är klassad som Starkt hotad och minskar i antal. Idag uppskattas antalet till 180 reproduktiva individer.
Vilken hastighet kan en jaktfalk komma upp i?
Jaktfalken är vår största falk och kan komma upp i en hastighet av ca 200 km/h. Det har inte gjorts så många undersökningar kring detta och man tänker sig att jaktfalk och pilgrimsfalk kan komma upp i ungefär samma hastigheter.
Mer information
Jaktfalksprojekt med skydd och inventering bedrivs i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland/Härjedalen och Dalarna.
Länkar rovdjur i Sverige
Kämpa med oss mot naturkrisen
På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**. Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.
Stötta vårt arbete för en levande planet – bli Planetfadder!
*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019
