Tillstånd i världen
- CR
Akut hotad (Critically Endangered)
En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Antal i det vilda (år 2015)
500
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Phocoena phocoena (Harbour porpoise på engelska)
-
Storlek och livslängd
Kroppslängd: Ca 1,5 m (som längst 1,9 m)
Vikt: 60–75 kg (honan är större än hanen)Utseende: Tumlaren är gråsvart på ryggen, med ljusgrå sidor och vit mage. Ryggfenan är låg och triangelformad, och nosen trubbig.
Livslängd: Tumlare blir sällan äldre än 12 år men det finns ett fåtal exempel på individer som blivit runt 20 år
Könsmognad: Vid 3–4 års ålder
Dräktighetstid: 11 månader -
Utbredning
Östersjötumlarna rör sig i stora delar av södra Östersjön, ungefär från öster om Bornholm upp till Ålands hav. Vissa områden nyttjas mer och är därför särskilt viktiga, t.ex. ett stort område kring Midsjöbankarna och Hoburgs bank söder om Gotland, där tumlarna samlas under sommarmånaderna för att para sig och föda upp sina kalvar.
Tumlaren är en av världens minsta valar och den enda valarten som lever permanent i svenska vatten. Den unika population som lever i egentliga Östersjön är akut hotad, med bara några hundra individer kvar.
Varför är Östersjötumlarna så få?
En gång i tiden sägs det ha funnits tiotusentals tumlare i Östersjön, även om det inte finns några exakta siffror. Jakt på tumlare bedrevs fram till slutet av 1800-talet, och sedan igen under första och andra världskriget. Det, i kombination med hårda isvintrar, tros ha krympt antalet Östersjötumlare kraftigt.
Under 1900-talets andra hälft kom nya effektiva fiskenät som tumlare fastnade i som bifångst, samtidigt som miljögifter som PCB och DDT ökade i Östersjön. 1973 fridlystes arten i Sverige, men trots det återhämtade beståndet sig aldrig. Fiske anses vara det främsta hotet idag, då tumlare kan fastna och drunkna i fiskenät. Andra allvarliga hot är undervattensbuller från till exempel sjöfart, skadliga ämnen och minskad tillgång till mat.
Idag är antalet Östersjötumlare farligt få och varje individs överlevnad är viktig om populationen ska ha en chans att klara sig. Lyckas vi inte skydda dem har vi förlorat Östersjöns enda val för gott.
Tumlaren behöver skydd – på riktigt
För både land- och havslevande arter kan skydd av kritiska levnadsområden vara avgörande för deras överlevnad. Det är dock viktigt att faktiska åtgärder implementeras inom dessa områden, annars blir de bara gränsdragningar på kartan. För Östersjötumlare är behovet av verkligt skydd akut.
Östersjötumlaren är klassad som akut hotad i både Artdatabankens rödlista och i IUCNs (Internationella Naturvårdsunionen) globala rödlista. Den omfattas även av flera internationella direktiv och avtal kring skydd av arter, till exempel EU:s art- och habitatdirektiv. Under UNEPs (FNs miljöorgan) konvention om skydd av migrerande arter finns en särskild överenskommelse om att skydda just Östersjötumlaren, med en plan med åtgärder för hur man kan göra det.
Tumlaren lever ofta ensamma eller i små grupper om upp till tre individer. Ensamma individer är oftast könsmogna hanar, medan grupper som regel består av en hona och hennes kalv eller av några unga individer.
I Östersjön äter tumlare främst fiskar i storleksordningen 20-25 cm, främst fet fisk som sill och skarpsill, men även småtorsk. De måste få i sig 5–10 procent av sin egen kroppsvikt varje dag, vilket gör dem känsliga för minskad födotillgång.
Likt fladdermöss, använder sig tumlaren av ekolokalisering för att orientera sig och söka föda. De skickar ut sekvenser av klickljud med mycket hög frekvens, 115-130 kHz, och lyssnar till dess ekon för att skapa sig en bild av omgivningen. Tumlaren använder sig även av klickljud för att kommunicera med varandra.
Det här gör wwf:
Vi stödjer forskningen
Med stöd från Postkodlotteriet driver WWF projektet ”Ett levande Östersjön”, med mål att stärka skyddet av viktiga kust- och havsområden och stötta utvecklingen för att bevara marina ekosystem och biologisk mångfald. Ett av områdena är Östersjötumlarnas reproduktionsområde söder om Gotland, där projektets samarbetspartners Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) studerar undervattensbuller från sjöfart och hur det påverkar tumlarnas utbredning.
Inom projektet utför även Coalition Clean Baltic (CCB) en studie tillsammans med lokala fiskare kring användning av så kallade ’pingers’ som åtgärd att minska bifångst av tumlare. Pingers fästs i fiskenäten och avger ljud som tumlaren kan uppfatta och varnas av, och därmed undvika att simma för nära.
Vi bedriver påverkansarbete
Med stöd av Apotea, Strömma och våra faddrar arbetar vi tillsammans med andra organisationer och intressenter för att tumlarnas Natura 2000-områden, särskilt det söder om Gotland, ska skyddas på riktigt. Åtgärder som eliminerar risk för bifångst, och som minimerar störande undervattensbuller är särskilt viktigt att få på plats snarast.
Det här kan du göra:
- Om du ser eller hittar en tumlare, rapportera det gärna till Naturhistoriska riksmuseet. Museet bedriver forskning på tumlare och tar emot rapporter från personer som sett vilda tumlare. Läs mer och rapportera här.
- Din röst är viktig för oss! Hjälp oss att övertyga våra politiker att Östersjötumlaren måste få ett riktigt skydd – NU! Snart kan det vara för sent. Visa ditt stöd genom att tagga bilder och inlägg i social media med #räddatumlaren
- Bli Östersjöfadder här nedan.
Östersjöfadder
-
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
-
Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
-
Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
