Harbour porpoise (Phocoena Phocoena).

Tumlare i Östersjön

BLI FADDER

Tumlaren är en av världens minsta valar och den enda valarten som lever permanent i svenska vatten. Den unika population som lever i egentliga Östersjön är akut hotad, med bara några hundra individer kvar.

Vetenskapligt namn

Phocoena phocoena (Harbour porpoise på engelska)

Storlek och livslängd

Kroppslängd: Ca 1,5 m (som längst 1,9 m)
Vikt: 60–75 kg (honan är större än hanen)

Utseende: Tumlaren är gråsvart på ryggen, med ljusgrå sidor och vit mage. Ryggfenan är låg och triangelformad, och nosen trubbig.

Livslängd: Tumlare blir sällan äldre än 12 år men det finns ett fåtal exempel på individer som blivit runt 20 år

Könsmognad:  Vid 3–4 års ålder
Dräktighetstid: 11 månader

Utbredning
Östersjötumlarna rör sig i stora delar av södra Östersjön, ungefär från öster om Bornholm upp till Ålands hav. Vissa områden nyttjas mer och är därför särskilt viktiga, t.ex. ett stort område kring Midsjöbankarna och Hoburgs bank söder om Gotland, där tumlarna samlas under sommarmånaderna för att para sig och föda upp sina kalvar.
Antal i det vilda ( år 2015 )
500
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Varför är Östersjötumlarna så få?

Jakt på tumlare i kombination med hårda isvintrar tros ha orsakat historisk nedgång av antalet Östersjötumlare. Från och med mitten av 1900-talet kom andra hot i form av nya fiskemetoder som oavsiktligt fångade tumlare, samt ökande halter av miljögifter.   

 En gång i tiden sägs det ha funnits tiotusentals tumlare i Östersjön, även om det inte finns några exakta siffror. Jakt på tumlare bedrevs fram till slutet av 1800-talet, och sedan igen under första och andra världskriget. Det, i kombination med hårda isvintrar, tros ha krympt antalet Östersjötumlare kraftigt.  Under 1900-talets andra hälft kom nya effektiva fiskenät som tumlare fastnade i som bifångst, samtidigt som miljögifter som PCB och DDT ökade i Östersjön. 1973 fridlystes arten i Sverige, men trots det återhämtade beståndet sig aldrig.

Hot mot tumlare i dag

Fiske anses vara det främsta hotet idag, då tumlare kan fastna och drunkna i fiskenät. Andra allvarliga hot är undervattensbuller från till exempel sjöfart, skadliga ämnen och minskad tillgång till mat.

Bifångst i fiskenät, särskilt garn med stor maskstorlek, anses vara det främsta hotet mot tumlare idag då det direkt dödar djuren. Eftersom Östersjötumlarna är så få är varje individ viktig och forskare har beräknat att inte en enda tumlare får dö som bifångst per år om populationen ska överleva.

Även andra mer indirekta hot är allvarliga. Sjöfart, anläggning av vindkraftsparker och andra mänskliga aktiviteter till havs skapar störande undervattensvattensbuller. Tumlaren har en extremt känslig hörsel som den är helt beroende av för sin överlevnad, och buller som maskerar naturliga ljud leder till att djuren får svårt att orientera sig och hitta mat.

Östersjötumlare påverkas även negativt av giftiga och skadliga ämnen i Östersjön. Precis som säl befinner sig tumlaren högst upp i näringskedjan, vilket gör att giftiga ämnen, som DDT och PCB ansamlas i höga nivåer i deras kroppar. Detta kan ge reproduktionsstörningar och försämringar av deras immunförsvar.

Idag är antalet Östersjötumlare farligt få och varje individs överlevnad är viktig om populationen ska ha en chans att klara sig. Lyckas vi inte skydda dem har vi förlorat Östersjöns enda val för gott.

Tumlaren behöver skydd – på riktigt

För arter både på land och i vatten kan skydd av kritiska levnadsområden  vara avgörande för deras överlevnad. Det är dock viktigt att faktiska åtgärder implementeras inom dessa områden, annars blir de bara gränsdragningar på kartan. För Östersjötumlare är behovet av verkligt skydd akut.

Östersjötumlaren är klassad som akut hotad i både Artdatabankens rödlista och i IUCNs (Internationella Naturvårdsunionen) globala rödlista.  Den omfattas även av flera internationella direktiv och avtal kring skydd av arter, till exempel EU:s art- och habitatdirektiv. Under UNEPs

(FNs miljöorgan) konvention om skydd av migrerande arter finns en särskild överenskommelse om att skydda just Östersjötumlaren, med en plan med åtgärder för hur man kan göra det.

Trots att Östersjötumlaren skyddas genom flera internationella direktiv, förordningar och avtal har ett faktiskt skydd av Östersjötumlaren i länge lyst med sin frånvaro, inte minst i Sverige.

Ett åtgärdsprogram för att skydda tumlaren i svenska vatten togs fram 2008, men det sträckte sig bara till 2013 och har ännu inte uppdaterats. Ett framsteg kom 2016 då regeringen designerade flera skyddade områden för tumlare till havs, s.k. Natura 2000 områden. Det största är det område söder om Gotland där Östersjötumlaren troligtvis parar sig och föder upp sina kalvar under sommaren. Men – än finns inga faktiska åtgärder på plats inom området. Stora sjöfartsleder går rakt igenom området, fiske med nät är fortfarande tillåtet och planer på att bygga vindkraftsparker hotar vid horisonten.

EU-kommissionen har riktat stark kritik mot bland annat Sverige för att skyddet av tumlare har varit alldeles lågt. Sedan juli 2019, då en koalition på över 20 miljöorganisationer (däribland WWF) skickade en uppmaning till EU att agera har kritiken intensifierats, och glädjande nog har EU antagit denna utmaning och pressar nu Sverige och andra berörda länder att agera för bevarande av hotade valar som Östersjötumlaren.

Hur lever tumlare?

Tumlaren lever ofta ensamma eller i små grupper om upp till tre individer. Ensamma individer är oftast könsmogna hanar, medan grupper som regel består av en hona och  hennes kalv eller av några unga individer.

Two harbour porpoises (Phocoena phocoena), phographed under water
Hur lever tumlare?

Tumlaren lever ofta ensamma eller i små grupper om upp till tre individer. Ensamma individer är oftast könsmogna hanar, medan grupper som regel består av en hona och  hennes kalv eller av några unga individer.

Vad äter tumlare?

I Östersjön äter tumlare främst fiskar i storleksordningen 20-25 cm, främst fet fisk som sill och skarpsill, men även småtorsk. De måste få i sig 5–10 procent av sin egen kroppsvikt varje dag, vilket gör dem känsliga för minskad födotillgång.

Harbour Porpoise (Phocoena phocoena).
Vad äter tumlare?

I Östersjön äter tumlare främst fiskar i storleksordningen 20-25 cm, främst fet fisk som sill och skarpsill, men även småtorsk. De måste få i sig 5–10 procent av sin egen kroppsvikt varje dag, vilket gör dem känsliga för minskad födotillgång.

Hur låter en tumlare?

Likt fladdermöss, använder sig tumlaren av ekolokalisering för att orientera sig och söka föda. De skickar ut sekvenser av klickljud med mycket  hög frekvens,  115-130 kHz, och lyssnar till dess ekon för att skapa sig en bild av omgivningen. Tumlaren använder sig även av klickljud för att kommunicera med varandra.

Harbour porpoise (Phocoena Phocoena).
Hur låter en tumlare?

Likt fladdermöss, använder sig tumlaren av ekolokalisering för att orientera sig och söka föda. De skickar ut sekvenser av klickljud med mycket  hög frekvens,  115-130 kHz, och lyssnar till dess ekon för att skapa sig en bild av omgivningen. Tumlaren använder sig även av klickljud för att kommunicera med varandra.

Tumlare
Two harbour porpoises (Phocoena phocoena), phographed under water
Harbour Porpoise (Phocoena phocoena).
Harbour porpoise (Phocoena Phocoena).
Tumlare

 Det här gör wwf:

Vi stödjer forskningen

Med stöd från Postkodlotteriet driver WWF projektet ”Ett levande Östersjön”, med mål att stärka skyddet av viktiga kust- och havsområden och stötta utvecklingen av åtgärder som bidrar till att bevara marina ekosystem och biologisk mångfald. Ett av områdena är Östersjötumlarnas reproduktionsområde söder om Gotland, där projektets samarbetspartners Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) studerar undervattensbuller från sjöfart och hur det påverkar tumlarnas utbredning.

Inom projektet utför även Coalition Clean Baltic (CCB) en studie tillsammans med lokala fiskare kring användning av så kallade ’pingers’ som åtgärd att minska bifångst av tumlare. Pingers fästs i fiskenäten och avger ljud som tumlaren kan uppfatta och varnas av, och därmed undvika att simma för nära.

Vi bedriver påverkansarbete

Med stöd av Apotea, Strömma och våra faddrar arbetar vi tillsammans med andra organisationer och intressenter för att tumlarnas Natura 2000-områden, särskilt det söder om Gotland, ska skyddas på riktigt. Åtgärder som eliminerar risk för bifångst, och som minimerar störande undervattensbuller är särskilt viktigt att få på plats snarast.

Se den fina filmen om östersjötumlaren, och vad du kan göra för att hjälpa dem.

WWF_Tumlare_Still_01

Se den fina filmen om östersjötumlaren, och vad du kan göra för att hjälpa dem.

Det här kan du göra:

  • Om du ser eller hittar en tumlare, rapportera det gärna till Naturhistoriska riksmuseet. Museet bedriver forskning på tumlare och tar emot rapporter från personer som sett vilda tumlare. Läs mer och rapportera här.
  • Din röst är viktig för oss! Hjälp oss att övertyga våra politiker att Östersjötumlaren måste få ett riktigt skydd – NU! Snart kan det vara för sent. Visa ditt stöd genom att tagga bilder och inlägg i social media med #räddatumlaren
  • Bli Östersjöfadder här nedan.
Harbour porpoise (Phocoena Phocoena).

Östersjöfadder

  • Endast ca 500 östersjötumlare kvar
  • Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
  • Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
  • Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete för ett friskt och levande Östersjön.

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 15/09/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se