Gå till huvudinnehållet

Frågor och svar

Frågor och svar om WWFs Matkalkylator

Matkalkylatorn ger dig en bild av hur stora utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) din lunch eller middag orsakar, samt ger dig tips på hur du kan fatta rätt beslut som gynnar den biologiska mångfalden. Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna!

I den uppdaterade versionen av Matkalkylatorn har vi sett över användarvänligheten och grafiken samt uppdaterat den data som används. Men den stora uppdateringen är att vi har lagt in tips för hur du kan fatta de bästa valen för den biologiska mångfalden för varje livsmedel som du väljer.

Matkalkylatorn baseras på forskning från Chalmers Tekniska Högskola. Med detta enkla verktyg kan du lätt se hur vissa livsmedel påverkar klimatet mer än andra. Du kan på så vis se vad alternativen är för att fortfarande äta sig mätt, men på ett klimatsmart sätt. Det är ett bra hjälpmedel för att se om dina måltider håller sig inom våra rekommendationer för hur mycket en måltid får belasta klimatet. Matkalkylatorn visar om din måltid håller sig inom One Planet Plate-gränsen 0,5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e), inom det genomsnitt en svensk måltid har idag eller om den ligger långt över vad planeten egentligen tål. Vi ger även tips på hur du kan fatta rätt beslut som gynnar den biologiska mångfalden för olika typer av livsmedel. Vi hoppas den ska ge insikter och inspirera till att testa klimatvänliga maträtter!

I Matkalkylatorn har vi valt att endast fokusera på mat, men även drycker har självklart en klimatpåverkan. För den som är intresserad visar Öppna listan, ett utdrag från RISE Klimatdatabas för livsmedel (version 1.7 från 2020), att ett glas mellanmjölk ger upphov till cirka 0,2 kg CO2e, en stor öl cirka 0,3 kg CO2e, och att en kopp kaffe eller en 33 cl läsk ger cirka 0,03 kg CO2e. Att dricka kranvatten är förstås det alternativet som belastar klimatet minst.

Vi har valt att endast ta med de vanligaste livsmedelsgrupperna för att göra verktyget enkelt att använda. Vi har endast med de som vanligtvis ingår i lunch eller middag. Frukost eller mellanmål ingår inte och inte heller drycker.

Vi har utvecklat verktyget för att det ska fungera i de webbläsare och mobiltelefoner som används mest. Skriv gärna till oss på mat@wwf.se och berätta vilken webbläsare eller mobil du använder om verktyget inte fungerar.

Matkalkylatorn är ett enkelt verktyg som endast sätter siffror på din måltids klimatpåverkan. Biologisk mångfald är lika viktigt att tänka på när man väljer mat men inte lika lätt att räkna på. Istället har vi lagt in konkreta tips för varje typ av livsmedel, och vi rekommenderar också att läsa mer under Mat och jordbruk eller i våra konsumentguider Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.

WWFs Matkalkylator är ett förenklat verktyg som är tänkt att ge intresserade konsumenter övergripande information om vilken mat som påverkar mycket, och vilken som påverkar mindre. Inom varje kategori finns ett visst spann beroende på många olika faktorer som exempelvis ursprung, produktionssätt och vilka olika livsmedel som ligger tillsammans i de olika kategorierna. Vår förhoppning är att det i framtiden finns öppna tillgängliga databaser som kan särskilja exempelvis olika typer av nötkött, grönsaker och var och hur olika typer av fisk har fiskats och odlats etc.

Beräkningarna har gjorts baserat på livscykelanalyser vilket innebär att man tittar på utsläppen som uppstår längs hela kedjan. Det handlar bland annat om utsläpp från fodertillverkning, produktion av konstgödsel, förvaring, förädling, utsläpp från maskiner i jordbruket eller från fiskefartyg och från transporter.

Det är uträkningar där man ser till att 25 procent av ens dagliga intag av mat går till frukost, 30 procent går till lunch, 30 procent till middag och slutligen 15 procent används för mellanmål.

Det är alldeles utmärkt att välja ekologisk mat eftersom det bidrar positivt till den biologiska mångfalden, det ser du också i tipsen för biologisk mångfald i Matkalkylatorn.  Det är även ofta bra att välja mat från närområdet eftersom det kan hålla landskapen öppna och bidra till en levande landsbygd som kan försörja oss med mat. Vi producerar inte tillräckligt med grönsaker i Sverige idag, och många av de produkter som ersätter kött på tallriken är importerade. Matkalkylatorn är dock ett alltför generellt verktyg för att detta ska gå att specificera, dessutom går det inte att säga att vare sig lokalodlad mat eller ekologisk mat generellt är bättre ur klimatsynpunkt.

Planetens klimatbudget för mat sätter ramarna för hur mycket utsläpp vi kan orsaka från våra måltider, men självklart är det också viktigt att maten är god och näringsrik. När det gäller näringsvärden rekommenderar vi Livsmedelsverkets kostråd.

Att äta svenskt viltkött är ofta ett mer klimatsmart val än att exempelvis äta nötkött. Att ersätta mängden nötkött vi äter idag med viltkött är dock inget alternativ eftersom det inte finns så stora mängder vilt på marknaden. Om man skulle dela allt viltkött på Sveriges befolkning skulle det räcka till cirka 2-3 kg per person och år.

Produktionen av nötkreatur är tungt påverkande på klimatet. Detta gäller då alltså även för mejeriprodukter. Det går åt ca tio liter mjölk per kg vanlig hårdost.

Klimatutsläpp och växthusgaser används som begrepp för att prata om de gaser som påverkar vårt klimat. Koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser till räknas in i denna grupp. Dessa gaser finns naturligt men mänskliga aktiviteter har väsentligt ökat utsläppen av växthusgaser. Grovt sett kommer koldioxid från förbränning av fossila bränslen, metan från djurens matsmältning och nedbrytning av torvmarker; och lustgas släpps ut från marken vid odling och vid produktion och användning av konstgödsel.

När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten.

Finessen med Matkalkylatorn är att man är fri att skapa sina måltider inom ramen för en klimatbudget. Med Matkalkylatorn blir det synligt att vissa råvaror har större klimatpåverkan – då kan man använda mindre mängder av dessa. Samtidigt är det viktigt att inte bara tänka på klimatet utan även andra hållbarhetsaspekter parallellt. I tipsen som ges för biologisk mångfald blir det exempelvis tydligt att naturbeteskött (certifierat med Svenskt Sigill Naturbeteskött) är det absolut bästa köttet att välja, trots att nötkött är det mest klimatbelastande, eftersom naturbetesköttet har så stora mervärden för den biologiska mångfalden. För köttet gäller alltså att äta mycket mindre mängder för klimatets skull – och när det väl äts välja det som är allra bäst för den biologiska mångfalden.

 

Självklart ska alla kunna äta sig mätta, men det är fullt möjligt att göra det inom planets klimatbudget. Vi har tagit fram en veckomeny som ger lite exempel på hur du kan äta en god och varierad kost inom planetens klimatbudget. Vi har även tagit fram veckomenyer som utgår från svenska råvaror och är inom planetens gränser.

Vår tanke med klimatbudgeten är alltså att man kan äta lite mer klimatbelastande måltider någon dag, och sedan äta lite mindre klimatbelastande en annan dag.

Siffrorna i Matkalkylatorn utgår från torrvikt, det vill säga mängden livsmedel innan tillagning. På sajten Receptfavoriter.se kan du hitta tips på vad olika ingredienser väger före och efter tillagning.

I ekologiska odlingar får inte konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel användas. Man får inte heller använda genetiskt modifierade organismer. I Matkalkylatorn beskrivs ”syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel” förenklat som ”kemiska bekämpningsmedel”. Vissa naturligt förekommande ämnen får användas som bekämpningsmedel i ekologisk produktion, till exempel spinosad, pyretriner och svavel. Att använda syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel påverkar den biologiska mångfalden och bryter den naturliga växtföljden. Skördarna ökar visserligen men det kan ske till ett högt pris.

Vita och blå kålhuvuden i Sydafrika

Mer om mat

Är du nyfiken på matens påverkan på klimatet och andra viktiga hållbarhetsaspekter kring mat.

Läs här

Kontakt

Kontakta oss gärna om du tycker att någonting saknas i Matkalkylatorn eller om du har andra frågor! Du kan maila på mat@wwf.se eller ställa en fråga i vårt frågeforum.

Välj medlemskap

Ett medlemskap gäller per kalenderår. Välj mellan att betala hela medlemsavgiften på en gång eller att dela upp den månadsvis via autogiro.

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 04/06/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se