Gå till huvudinnehållet
kajaklager-sodra-manskarskobben

Året som gått 2023

Årsöversikt 2023

Ordföranden och general­sekreteraren har ordet

Året 2023 – Klimatets annus horriblis

 

Här i Sverige har vi fått känna på klimatförändringarnas konsekvenser med till exempel jordskred och erosion som följt i översvämningars och stormars väg. Här vill såväl WWF som svenska folket se mer kraftfulla åtgärder. En omfattande Kantarmätning i mars 2023, beställd av WWF, visar att 71 procent av svenska folket vill att regeringen gör mer för att begränsa klimatförändringarna.

WWF har tack vare stöd från våra supportrar kunnat gått in med extra naturvårdssatsningar riktade specifikt till den svenska naturen för att till exempel kunna testa olika åtgärder som på sikt kan skalas upp. Bland projekten finns till exempel ett antal våtmarksprojekt som gynnar både naturen och klimatet. Men också en rad andra natur- och artprojekt från norr till söder, som stärker vår biologiska mångfald i Sverige. Svenska rovdjur är ett område som fått extra tilldelning för att öka möjligheterna till samexistens mellan människa och rovdjur och där ett antal projekt som sökts av samarbetspartners fått del av satsningens finansiering.

I maj genomfördes en internationell pressresa av WWFs EU-kontor till Sverige där såväl internationella som svenska medier besökte Tiveden och studerade hur alternativa skogsbruksmetoder kan löna sig både för naturen och skogsägarna i ett läge där allt mindre naturskog finns kvar i landet. Resan genererade flera artiklar i europeisk press.

Samtidigt som regeringen har dragit ner anslagen för natur och klimatet, har WWFs samarbeten med näringslivet visat sig vara desto mer framgångsrika. Tillsammans med en rad stora svenska företag har WWF gjort gemensam sak i ett antal debattartiklar för att driva på för mer ambitiösa regelverk inom klimat eller biologisk mångfald. Företagen ser fördelarna med att Sverige ligger i framkant.

Internationellt har WWF Ryssland tvingats stänga efter beslut av myndigheterna. Detta har påverkat bland annat WWF Sveriges framgångsrika Arktisarbete, men även samarbetet kring Östersjön.

För att hjälpa i Kenyas ihållande torka, gick WWF Sverige i början av året in med medel för att bland annat bidra till dammar som såväl tjänar lokalbefolkningen och deras tamboskap som vilda djur. Vid katastrofsituationer när tiden är avgörande, visar sig WWFs styrka då vi kan bidra direkt med medel och därefter be våra supportrar om stöd via insamlingskampanjer. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt och vi tackar alla som stöttar.

Stora Sida-finansierade program som Leading the Change som jobbar i flera internationella geografier har nått framgångar i att stärka lokala civilsamhällesorganisationer, som kan bli starkare kravställare för såväl naturvård, klimatåtgärder, mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor som urfolks rättigheter. Denna inkluderande approach ser vi kan bli ett föredöme i hela WWF-nätverket.

Ekonomiskt har året varit påfrestande med inflation som drivit upp WWFs kostnader. Intäktsmässigt har vi klarat oss bra i det ekonomiska läge vi befinner oss i, men helt klart påverkar det kärvare ekonomiska klimatet möjligheterna för våra supportrar att stödja. Men intäktsportföljen är diversifierad och WWF har inte tvingats till några personalneddragningar. Vi vill därför avsluta med att tacka alla som bidragit med stor eller liten finansiering till vår verksamhet under det gångna året.

 

Gustaf Lind, WWF Sveriges generalsekreterare
Annika Helker Lundström, styrelsens ordförande

Så här användes pengarna 2023

582 Mkr

Verksamhetskostnader
  • Naturvård 82 %
  • Information 7 %
  • Insamling 8 %
  • Administration 3 %

475 Mkr

Fördelning målområden
  • Skog 25 %
  • Arter 15 %
  • Klimat och energi 12 %
  • Hav 14 %
  • Sötvatten 6 %
  • Mat 5 %
  • Näringsliv 6 %
  • Governance 7 %
  • Finans 1 %

Verksamhetskostnader

Totala verksamhetskostnader ökade 2023 i jämförelse med 2022 och uppgick totalt till 582 (564) tkr.

Till ändamålen

Av totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 517 (418) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 475 (372) mkr och informationsverksamheten 42 (46) mkr.

Fördelning naturvård

Av de 475 mkr som gick till naturvården, fördelades 366 mkr till WWFs globala målområden: skog, arter, hav, sötvatten, mat, klimat och energi. Resterande 109 mkr gick till övergripande naturvård samt arbete med drivkrafterna näringsliv, governance och finans.

WWF Sveriges arbete med bistånd

WWF Sverige och partners arbetar tillsammans med urfolk och lokalbefolkningar och deras organisationer för att säkra att deras rättigheter till förvaltning av landområden och till naturresurser erkänns och respekteras. Vi arbetar speciellt för att stärka kvinnor, marginaliserade och ekonomiskt utsatta grupper. Vi deltar också i uppbyggnaden av lärandeplattformar för inkluderande naturvård.

Genom WWFs program Leading the Change som har pågått från 2018-2023 fick cirka 200 civilsamhällesorganisationer i Afrika och Asien direkt finansiering, samt ytterligare cirka 600 små lokala organisationer hjälp med kapacitetsutveckling. Programmet har omfattat ca 470 miljoner kronor under en femårsperiod. Viktiga deltagare i programmet är urfolk och samhällen i områden där WWF är engagerat i naturvård. Nu har en ny programperiod startats med samma tema, att stärka civilsamhället i det globala Syd kring miljöfrågor och biologisk mångfald ur ett rättighetsperspektiv.

Årsöversikt 2023

Härifrån kom pengarna 2023

Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.

442 Mkr

Totala intäkter
  • Gåvor från allmänheten 44 %
  • Företag 21 %
  • Stiftelser och organisationer 8 %
  • Offentliga bidrag Sverige 25 %
  • EU 2 %

Verksamhetsintäkter

Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 482 (515) mkr. Insamlade medel från allmänheten utgjorde 215 (258) mkr, varav testamenten uppgick till 30 (65) mkr under 2023.

Från och med 2023 drivs inte någon verksamhet i det helägda bolaget Världsnaturfondens AB. Dess tidigare intäkter gällande företagsfinansiering av naturvårdsverksamhet ingår från och med år 2023 som en del av Stiftelsen Världsnaturfonden WWFs intäkter.

Totala intäkter de senaste fem åren (tkr)

Femårsöversikt intäkter 2019-2023

 

 

ETISK INSAMLING

WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

Globala målområden med cases

Medium_WW1259368

Målområde Hav

WWFs mål är att världens viktigaste fiske och havsekosystem är produktiva, motståndskraftiga och hållbara, samt bidrar till ökad biologisk mångfald och
bättre levnadsförhållanden som säkrar inkomster och matförsörjning genom:

• levande kustekosystem och kustsamhällen
• hållbart nyttjande av marina resurser
• effektivt skydd och ekosystembaserad integrerad havsförvaltning

Case: Datorer för bättre bevarande av Ruvumas rika kust

svensk-skogsdunge-marcus-westberg-wwf

Målområde Skog

WWFs mål är att bevara världens viktigaste skogar och stärka deras nytta för mänskligheten genom:

• skydd och förvaltning av skogsområden
• ansvarsfullt skogsbruk och handel
• återskapande och restaurering av skogslandskap

Case: Energisnåla ugnar i Ruvuma

Alternative energy generation through wind turbines and modules to photovoltaics in Germany

Målområde Klimat & Energi

WWF-nätverkets gemensamma klimatmål är att uppnå en global omställning mot en förnybar och hållbar framtid, som både är motståndskraftig och anpassningsbar till klimatförändringar. WWF arbetar med:

• städer och 1,5 °C-målet
• nationell och EU-politik och 1,5 °C-målet
• företag och 1,5 °C-målet

Case: Ljus på kvällen förändrade byns liv

Grönsaker på träbakgrund

Målområde Mat

WWFs mål är att bidra till en globalt hållbar livsmedelskedja som bevarar vår natur och ger hållbar mat för alla genom:

• hållbara matval
• hållbart jordbruk, markanvändning och landskap
• en hållbar livsmedelskedja

Case: Hur får jag råd att leva hållbart?

spetsnoshorningar-tjuvskytte-kenya

Målområde Arter

WWFs mål är att bevara världens mest hotade vilda arter och deras livsmiljöer genom att:

• skydda prioriterade arter
• skydda prioriterade arters livsmiljöer
• stoppa illegal handel med arter

Case: Noshörningar har förtjusande personligheter!

Fiskare vid svensk sjö_marcuswestbergwwf-swe-8

Målområde Sötvatten

WWFs mål är att sötvattenekosystem och vattenflöden ska tillhandahålla vatten för människor och natur genom:

• att säkra vattnet i landskapet och minska övergödningen
• hållbart nyttjande och rättvis fördelning av vattenresurser
• fritt strömmande vatten

Case: Nytt liv i Ångermanälvens vatten

Drivkrafter

Medium_WW1177411

Näringsliv

Sverige har ett starkt näringsliv med många företag som verkar på den globala marknaden och har höga ambitioner kring hållbarhet. Att företag ska vara en positiv och drivande kraft i kampen för en levande planet är självklart för WWF. WWF Sverige fokuserar på bilaterala företagssamarbeten, företagsnätverk och företagspåverkan, för att bidra till våra tematiska målområden.

Tillsammans kan vi lösa komplexa frågor och bidra till förändring, både i Sverige och globalt. Vi arbetar med företag som har stor påverkan på WWFs mål, är villiga att ställa om och har möjlighet och viljan att påverka andra – konsumenter, andra företag och beslutsfattare.

Grön finans

Finans

Syftet med vårt arbete med den finansiella sektorn är att skapa en omställning som bidrar till att vi på WWF når våra övergripande mål. I dag är den finansiella sektorn en del av ett system som driver på en negativ utveckling i naturen. Detta vill vi ändra på så att drivkraften istället blir positiv.

Vi bearbetar styrelser och ledningsgrupper inom finanssektorn, vi initierar eller medverkar i nätverk och koalitioner med fokus på svenska finansiella nyckelaktörer och vi bygger strategiska partnerskap med proaktiva, svenska finansaktörer som har stor påverkan på WWFs mål.

EU flag and Swedish flag

Governance

Governance handlar om hur offentliga och privata beslut fattas och hur makt och ansvar utövas. God governance är en grundsten för en hållbar utveckling där naturens värde och alla människors lika rättigheter respekteras.

Perioden till 2030 är FNs ”Decennium för handling” då de Globala målen för hållbar utveckling ska nås. Samtidigt ser vi att växande ekonomiska klyftor, brist på jämställdhet och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället försvårar genomförandet. Dessa globala trender verkar ha förstärkts av Covid-19-pandemin, samtidigt som återhämtningsarbetet skapar fönster för systemförändring.

Årsöversikt 2023

Goda resultat under året

WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock. Fler goda resultat hittar du här.

Irrawaddydelfiner
SÖTVATTEN

WWF säkrar framtiden för floddelfiner

WWFs långvariga engagemang för floddelfiners överlevnad nådde en historisk framgång när 11 sydamerikanska och asiatiska länder undertecknade en global överenskommelse i oktober 2023. Avtalet är ett avgörande steg mot att minska hoten mot dessa hotade arter och stärka överlevnadsmöjligheterna för de mest sårbara populationerna.

I Kambodja driver WWF ett intensivt bevarandeprogram för att rädda den akut hotade populationen av Irrawaddydelfiner i Mekongfloden. Genom patrullering och samarbete med lokalsamhällen minskar vi bifångst i fiskenät och bekämpar illegalt elektrofiske, vilket påverkar delfinernas överlevnad positivt.

Likaså arbetar WWF i Myanmar för att skydda de sista 70 Irrawaddydelfinerna i Ayeyarwadyfloden. Genom initiativet Dolphin Guardian samarbetar vi med lokala fiskesamhällen, sprider medvetenhet om hållbart fiske och övervakar delfinernas status.

Alla dessa insatser, som WWF Sverige delfinansierar, syftar till att rädda floddelfinerna från hot som fiske, vattenkraft och föroreningar samt att stödja de människor som är beroende av floderna för sitt livsuppehälle. Det finns idag sex arter av floddelfiner i världen – två som lever i Amazonas i Sydamerika och fyra som lever i några av Asiens största floder, däribland Indus, Ganges och Mekong.

Alla arter är hotade och några på gränsen till utrotning. WWF har därför sedan länge arbetat med att skydda dem och deras levnadsområden, från hot som inkluderar fiske (där delfiner kan fastna som bifångst), vattenkraft (som fragmenterar delfinernas livsmiljöer) och föroreningar (som påverkar delfinernas hälsa). Direkta effekter av klimatförändringar är ett växande hot – nyligen dog över 150 delfiner i sjön Téfe i Brasilien, där vattnet på grund av svår torka blev nästan 40 grader varmt.

Läs mer om WWFs arbete med floddelfinerna här.

DSC00078
KLIMAT

WWF och Ikea i samarbete

WWF Sverige och Ikea har arbetat tillsammans i drygt 20 år och stort fokus ligger på att skydda och återställa natur samt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Under det senaste verksamhetsåret har WWF Sverige och Ikea tillsammans tagit stora steg för biologisk mångfald och hållbar bomullsproduktion i Indien. Med stöd från Ikea har WWF Indien skapat tre biodiversitetsparker som inte bara fungerar som livsmiljöer för fjärilar och bin utan också som pedagogiska resurser för besökare. Dessa parker är strategiskt placerade i olika byar och är en del av initiativet för att främja biologisk mångfald och öka medvetenheten om pollinatörers avgörande roll i ekosystemet.

Partnerskapet har även riktat in sig på att bekämpa minskningen av pollinatörer inom bomullsekosystemet i Indien. Genom att implementera regenerativa jordbruksmetoder strävar vi efter att öka antalet pollinerare, främja biologisk mångfald och förbättra förutsättningarna för en mer hållbar bomullsproduktion. Dessa insatser representerar ett positivt steg mot en mer hållbar samexistens mellan människor och naturen.

Partnerskapet mellan WWF Sverige och Ikea har under året ökat sina insatser för hållbar rottingproduktion i Vietnam under verksamhetsåret. Genom att inleda en omfattande inventering av kommersiella rottingarter strävar vi efter att rotting ska produceras på ett hållbart sätt som gynnar både miljön och samhällen. Detta projekt är en del av Ikeas bredare mål att främja hållbarhet och bevarande av ekosystemet.

Inom ramen för partnerskapet med Ikea har över 40 000 hektar (motsvarar virka 74 000 fotbollsplaner) gammelskog i Bulgarien, Slovakien, Rumänien och Ukraina fått ett skydd de senaste två åren. Därutöver har ytterligare 116 500 hektar skog med höga bevarandevärden kartlagts. Dessa skogar är unika ur ett europeiskt perspektiv, då de utgör livsmiljöer för hotade arter som försvunnit från andra delar av Europa. WWFs fleråriga arbete tillsammans med Ikea har resulterat i utvecklingen av metoder för inventering och formellt lagligt skydd mot avverkning.

Läs mer om samarbetet här.

Medium_WW2122503
ARTER

Effektivt skydd mot tjuvjakt i Östafrika

WWF arbetar aktivt för att införa innovativa verktyg som SMART (Spatial Monitoring and Reporting Tool) i flera regioner i världen.

SMART är en mjukvaruplattform med olika digitala verktyg för inrapportering och analys som hjälper naturvårdare förvalta och skydda vilda djur och naturområden. Genom analyserna kan parkvakter få smart stöd i att på plats att stoppa tjuvjägare och minska den illegala handeln med vilda djur.

Ett exempel är vårt engagemang i Östafrika, via WWF East Africa Wildlife Crime Hub, där vi har genomfört betydelsefulla uppgraderingar av SMART-verktyget. Denna förstärkning har inte bara effektiviserat övervakning och konflikthantering, utan också stärkt viltförvaltningen (skötsel och bevarande av vilda däggdjur och fåglar) i 40 skyddade områden.

WWFs fortsatta arbete fokuserar på att sprida och förbättra dessa verktyg, vilket stärker lokala aktörer och myndigheter i kampen mot tjuvjakten.

Läs mer om arbetet här.

Bornean Orangutan femalecarrying her son
NATURVÅRD

Stora satsningar på Borneo gynnar lokalbefolkning och djurliv

Ett nytt hopp för orangutangerna har tänts i Kalimantanregionen på Borneo i Indonesien, där ett 144 000 hektar stort reservat (motsvarar ungefär halva Blekinges yta), Barubayan-korridoren, är på väg att etableras. Detta framsteg är resultatet av f lera års samarbete där WWF lyckats ena myndigheter, företag och lokalbefolkningen om reservatets gränser. Barubayan kommer tillsammans med den norra Kebunkau-korridoren att skapa ett över 800 000 hektar stort område (som Uppsala län), vilket blir avgörande för orangutangernas överlevnad.

Samtidigt har WWF Sverige, genom medel från Postkodlotteriet, bidragit till att plantera 25 000 träd i byskogsområden i Barubayan, vilket inte bara ökar skogsarealen utan även skapar hållbara inkomstkällor för lokalbefolkningen. Dessutom, har ytterligare 283 hektar rottingskog identifierats för FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) på centrala Kalimantan. Denna nya certifiering, som är en framgång i sig, adderas till de redan existerande FSC-certifierade områdena kopplade till samarbetsorganisationen P2RK.

Läs mer om WWFs regnskogsarbete här.

Klimat

Mötesplats för innovativa lösningar för matsystem under uppbyggnad

I samverkan med tre partners och med stöd från Vinnova har WWF initierat en innovationsplattform för hållbara matmiljöer. En sådan plattform kan fungera som en mötesplats där olika aktörer, som företag, forskningsinstitutioner, startups, myndigheter och samhällsgrupper, kan samverka för att generera nya idéer, utveckla innovativa lösningar och främja tillväxten av nya innovationer.

Med matsystem menas det komplexa nätverk av produktion, distribution, konsumtion och avfallshantering som omfattar livsmedelsproduktionen och hur mat når människor.

Nu har projektet beviljats finansiering för att under 2024-2025 bygga upp en innovationsplattform kring ”matmiljöer som driver systemtransformation”.

Läs mer om WWFs arbete här.

Grön finans
Finans

Vägen mot en ekonomi i harmoni med naturen

Naturen utgör grunden för ekonomisk stabilitet och samhällets välbefinnande, men dess betydelse förblir ofta osynlig i finansiella beslut. Under 2023 har WWF Sverige tagit initiativ till ett ekonomiskt forum där beslutsfattare från myndigheter, företag och finanssektorn samlas för att utforska hur vi mäter ekonomisk utveckling och hur naturen kan integreras i ekonomiska mått och nyckeltal.

Tre rundabordssamtal har hållits för att främja kunskapsutbyte och samarbete i dessa centrala frågor, med målet att väva in naturens betydelse i ekonomiskt beslutsfattande. Detta syftar till att säkerställa att både offentligt och privat kapital positivt bidrar till vetenskapligt baserade miljö- och klimatmål.

Läs mer om WWFs arbete här.

Årsöversikt 2023

Därför finns vi

WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknad och finans.

Årsöversikt 2023

Här har vi arbetat

Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.

Vanliga frågor

Varför samlar WWF in pengar?

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.

För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

Vad tjänar styrelsen?

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Hur stor procent av mitt bidrag går till projektet eller ändamålet?

WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

Vad har ni för hyra?

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Vad har GS i lön?

Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.

Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.

WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.

Dela gärna:

Senast ändrad 22/05/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se