Här jobbar vi / Skydd i grunda vikar

Skydd i grunda vikar

Stockholms skärgård med sina 30 000 öar är ett världsunikt marint landskap. Vi måste därför tillsammans ta hand om detta värdefulla naturområde för att säkra en frisk skärgård som myllrar av liv. Idag är skärgården dessvärre utsatt för stor påverkan från oss människor, vilket hotar dess unika och känsliga ekosystem. Tillsammans med Skärgårdsstiftelsen och med finansiering från Apotea vill projektet därför bidra till en livskraftig skärgård.

Skärgårdens grunda havsvikar är viktiga för hela Östersjöns ekosystem

På senare år har problematiken med ankringsskador uppmärksammats. Vi har sett exempel på hur ankring, och vissa bojar med släpande kätting, har negativ påverkan på mjuka bottnar och kan skada undervattensvegetationen. Det handlar främst om fysisk påverkan genom att växterna, och ibland även rötterna, slits av. Projektet vill därför bidra till lösningar på problemet med ankringsskador och se till att skärgårdens grunda havsvikar skyddas.

Fortsättning på projektet Skydd under ytan

Projektet är en fortsättning på det tidigare projektet Skydd Under Ytan som handlade om att testa metoder för att bevara arter som är hotade samt att få kustmiljön i balans så att växter och djur kan föröka sig. En metod som testades var att sätta ut bojar som alternativ till ankring. Parallellt arbetades det också med att öka förutsättningarna för blåstång att försöka sig och att restaurera ålgräsängar som skadats av tidigare ankring.

Mål för projektet

Målet är att bygga vidare på projektet Skydd Under Ytan och testa om resultatet blir liknande i andra vikar med annorlunda förutsättningar. Projektet kommer undersöka metoder för att inventera bottnar utöver att anlita dykare och titta på andra alternativ än bojar för att skona bottnar. Det ska också undersökas om det finns fler metoder för att restaurera bottnar och arter. Målet är även att sprida kunskap och information om verktygslådan som togs fram i Skydd under ytan.

Planerade aktiviteter

Projektet kommer undersöka flera vikar som är högt belastade av fritidsbåtar där det också kan finnas en hög artrikedom och vi kommer sätta ut bojar i nya vikar samt sätta ut fler bojar i Östermarsfladen. Projektet kommer inventera möjliga områden med drop-video och om viken är lämplig görs en inventering med hjälp av dykare innan nya bojar sätts ut. Det kommer också tas sedimentprover vid Nåttarö för att undersöka vilken effekt bojarna har på bottenlevande mikroorganismer.

Detta händer i projektet

Höst 2023: Tångplantor som satts ut i Östermarsfladen har vuxit till sig. Under hösten 2023 var de 17 cm höga och några av plantorna har nu även bildat förökningskroppar.

Oktober 2023: Dags att sätta ut de nya bojarna i Österhamn på Lidö. Det sattes ut 11 akterbojar längs klipporna på den södra sidan och 4 svajbojar längst in i viken. Vi hoppas att denna del av viken nu kommer bli ett ankringsfritt område där båtbesökare har möjlighet att förtöja vid en av de nya bojarna när kommande båtsäsong sätter fart igen till våren.

September 2023: Projektet har satt ut 14 nya svajbojar och ytterligare en akterboj i Östermarsfladen på Nåttarö. De nya bojarna har alla en bojsten på 1,6 ton. Bild: Cecilia Wibjörn, Skärgårdsstiftelsen

Juni 2023: Ålgräs som planterades i Östermarsfladen har klarat sig med en överlevnad på ca 50%. De har även skjutit nya skott. Det visar att trots den nordliga utbredningen så är det möjligt att kunna restaurera ålgräs även i Stockholms skärgård.

Vår 2022: Projektet undersökte flertalet vikar för att se om de var lämpliga för att sätta ut bojar i. Genom att utvidga projektet vill vi pröva om det lyckade arbetet vi genomfört i Östermarsfladen på Nåttarö även går att få till på andra platser. Vi kan då också göra jämförelser mellan vikar, för att avgöra vad som fungerat och inte. Efter inventeringarna valde projektet att arbeta vidare i Österhamn på Lidö i norra skärgården. Genom att expandera projektet norrut har vi möjlighet att följa upp metoden i en ny vik med liknande problematik men som har annorlunda förutsättningar. Bild: Sveriges Vattenekologer AB