22.59 in i sändningen: Välmående ekosystem är en förutsättning för en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi måste ske inom ekosystemets ramar så att naturen inte överexploateras. Vi behöver tveklöst ställa om vårt ekonomiska system, läs mer om WWFs ståndpunkt hur på sid 27.

21.37 in i sändningen: WWFs Generalsekreterare Gustaf Lind svarade i webinariet att han dels tror minskningen av biologisk mångfald smyger sig på och att man inte märker av hur långt det gått förens att det är försent. Dels att andra intressen som konkurrerar om uppmärksamheten där politiker och beslutsfattare har bortprioriterat en omställning för naturen. Gustaf Lind fortsätter att ett framtida hållbart samhälle kommer att ha “vinnare” och “förlorare” där “vinnarna” kommer att vara de som anpassar sig efter miljö och klimat. För att komma till ett hållbart samhälle ser han att det är viktigt att bilda opinion, presentera fakta och visa hur allvarligt läget är.

Läs mer om LPI här; livingplanetindex.org

WWF anser våra beslutsfattare måste ta ledarskap och påskynda kraftfulla insatser för naturen. Krisen för den biologiska mångfalden berör alla och måste lyftas betydligt högre på den politiska agendan. Det krävs ett starkt ledarskap från högsta politiska nivå och alla delar av regeringen. För att stärka förutsättningarna för svenskt genomförande vill WWF se en samlad nationell plan för biologisk mångfald, liknande klimathandlingsplanen.

40.43 in i sändningen: Christofer Fjellner, ledamot i Moderaternas partistyre, förklarar i webinariet att han anser att det är ett globalt problem som måste lösas lokalt. Han menar att EU ska agera förebild eftersom EU styr lagstiftning i området kring biologisk mångfald. Han vill att EU ska agera kraftfullt på FNs Climate Change Conference (COP) och att Sverige kan lägga tryck på EU för att leda förändring framåt.

Välmående ekosystem är en förutsättning för en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi måste ske inom ekosystemets ramar så att naturen inte överexploateras. Vi behöver tveklöst ställa om vårt ekonomiska system, läs mer om WWFs ståndpunkt hur på sid 27.

Friska ekosystem i skogen, hav, sjöar och odlingslandskap är helt avgörande både för biologisk mångfald och för att vi ska uppnå våra klimatmål. Vi måste främja insatser som bidrar till att lösa fler problem samtidigt och som minimerar avvägningar mellan biologiska mångfald och klimat eller andra hållbarhetsmål. Läs mer på sid 6 + 26.

Forskaren Alexandre Antonelli som deltog i webinariet har en bok; Ett dolt universum där massor av tips ges på hur vi som privatpersoner kan agera. WWF har också tips på sin Agera-plattform, där man kan anta uppdrag för planeten.

WWF svarar: Ja, till viss del händer det saker även om det förstås fortfarande finns mycket att göra på detta område. Redan i början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald, som syftar till att hjälpa företag att kartlägga just risker och beroenden kring biologisk mångfald i värdekedjan. Detta verktyg bygger på många globala datakällor kopplade till biologisk mångfald samt WWFs befintliga vattenriskfilter, som hjälper företag att kartlägga sina största vattenrisker i frågan.
Andra verktyg som också bygger på vetenskapliga rön och data är de från Science Based Targets som hjälper företag att sätta mål för klimat och natur (det senare släpps under nästa år). Science Based Targets initiative släppte nyligen också ett verktyg som kallas FLAG, som riktar sig specifikt till företag med verksamhet i landintensiva sektorer, som mat, jordbruk och skog. Detta verktyg tar med både utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår vid aktiviteter i dessa sektorer, och kan fungera som en brygga över till att sätta mål för biologisk mångfald (som kommer under 2023).

Vi ser också en utveckling där drönarövervakning kan ge företag insikter om påverkan från olika grödor som soja, bomull och palmolja. Så det finns mycket spännande på gång, som kan hjälpa företag att få ett tydligare och mer konkret grepp kring värdekedjans påverkan och beroende. Men i väntan på att dessa verktyg kommer behöver vi jobba och skala upp arbetet kring dessa frågor redan idag, vi har inte tid att vänta.

Lantmännen svarade 25.30 under webinariets näringslivsdel:
På Lantmännen använder vi inte begreppet regenerativt jordbruk, men vi ser att det är jätteviktigt att ha en långsiktig bördighet i åkermarken. Vi måste bruka marken, inte förbruka den. Det är en förutsättning att systemen framöver har en lika hög produktivitet som idag. Annars behöver vi ta mer åkermark i bruk för att försörja en växande befolkning, vilket då skulle sätta ytterligare tryck på den biologiska mångfalden. Så ett randvillkor är att produktiviteten inte får gå bakåt.

WWF anser att de ekonomiska incitamentsstrukturerna måste ändras i grunden om vi ska klara våra miljömål. Därför har WWF tagit fram ett förslag om att börja en process som ska arbeta fram hur detta kan se ut. Förslaget – som kallades ”A Roadmap to a Nature Positive Economy” presenterades för första gången på miljökonferensen Stockholm +50 i juni 2022. Processen behöver ha politiskt mandat för att få största möjliga inverkan, och därför har dialoger med bl.a. Finland och Nigerias regeringar som visat intresse för att driva frågan vidare inletts.

WWF svarar: Enligt Världsekonomiskt Forum är mer än hälften av världens BNP beroende av fungerande ekosystem. Detta innebär förstås risker för bolag. Om till exempel ett ekosystem drabbas kan du få brist på råvaror, du kanske inte har rent vatten till din produktion, bin som pollinerar grödor, eller mark som längre går att odla på. Andra risker kan vara att ditt varumärke drabbas eller att investerare inte vågar investera i ditt bolag längre för att du inte har tillräckliga insikter i hur bolaget påverkar naturen.

WWF svarar: Idag är vårt ekologiska fotavtryck såpass stort att vi överutnyttjar planeten med mer än 75 procent. Vi behöver därför halvera avtrycket från produktion och konsumtion. Eftersom alla företag både påverkar och är beroende av naturens resurser är detta en fråga som alla företag behöver förstå, adressera och agera på om de vill överleva på sikt.
WWF anser att ett företag behöver ta ett helhetsgrepp och arbeta med båda pilarna nedan:

Det innebär att du behöver:

1. Ha koll på din produkt och värdekedja. Spårbarhet och transparens är därför viktigt.
2. Förstå din påverkan. Gör en analys och kartläggning, ta hjälp av verktyg för att se var ni har störst påverkan. I början av nästa år släpper till exempel WWF ett riskfilter för biologisk mångfald.
3. Sätt vetenskapliga mål för klimat och natur.
4. Börja agera nu – detta måste in i affärsplanerna för 2023.
5. Samverka med andra – ta hjälp av forskare, NGOer och initiativ som Business for Nature som samlar företag att tillsammans driva frågor kring biologisk mångfald.

Lantmännen svarar: Vi ser det som viktigt att man här hittar branschöverkommelser för att ta bort konkurrensen. Att det finns en gemensam bottenplatta, som är antingen lagmässig eller marknadsdriven. Det viktiga är att man inte sätter lagkraven utifrån lantbruket utan ser på det utifrån konsumentperspektivet – annars är risken att det driver mot ökad och kanske mindre hållbar import istället.

WWF svarar: Kriserna kring klimatet och den biologiska mångfalden ger oss nya spelregler som vi måste förhålla oss till. Det handlar om att minska uttaget av jungfruliga resurser, så till exempel: Hur kan ditt bolag använda mer återvunna material, tillverka produkter som lever längre, erbjuda delningsprodukter som används flera gånger? När produkten är utsliten, går den att plocka isär för att återvinna materialet?

Även det finansiella systemet behöver stödja utvecklingen, och bidra till att prissätta resurserna efter det verkliga värdet. Finansiella aktörer kan också jobba med att sätta vetenskapliga mål för klimat och biologisk mångfald på sin egen verksamhet och sina portföljbolag, analysera sina egna risker och påverkansområden samt jobba för att öka transparensen.

Lantmännen svarar: Vi behöver nya spelregler, där vi hittar affärer som kan växa på ett hållbart sätt. Framför allt handlar det om att bryta kopplingen med det fossila.