Sverige har idag klimatmål som talar om att vi ska nå netto-noll utsläpp 2045, men det är långt från tillräckligt. För att kunna hålla nere temperaturökningar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål är det viktiga den totala mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären. WWF anser därför att Sverige behöver skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att minska utsläppen redan nu.
En utsläppsbudget behövs för att:
En koldioxidbudget är den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut innan vi riskerar att öka temperaturen så mycket att det bryter mot Parisavtalet. Det är ett sätt att åskådliggöra det utsläppsutrymme som finns kvar och vad Sverige behöver göra om vi ska hålla uppvärmningen under en viss temperatur, i WWF:s fall 1,5 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram globala koldioxidbudgetar för vilken mängd koldioxidutsläpp som motsvarar de temperaturökningar som väntas, med olika nivåer av sannolikhet. En utsläppsbudget skulle sätta ett tydligt tak för hur mycket koldioxid Sverige kan släppa ut redan nu, samt synliggöra hur väl Sverige ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
I år är det val i Sverige och vi på WWF fokuserar extra mycket på vad Sverige bör göra för att minska sin klimatpåverkan. Vi vill ha en tydlig gräns för hur mycket växthusgaser vi får släppa ut – en utsläppsbudget. Skriv på vår namninsamling för och kräv att Sverige tar sitt ansvar!
Grunden i WWFs: beräkningar är FN:s klimatpanel IPCC som räknat fram data om den globala koldioxidsbudgeten, det vill säga hur mycket utsläpp av fossil koldioxid som totalt kan ske på jorden för att hålla temperaturökningen under en viss nivå. Hur denna globala budget sedan ska fördelas på nationell nivå ger dock IPCC inte svar på. Den budget som WWF förhåller sig till bygger på IPCC:s globala koldioxidbudget för 50% sannolikhet att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
WWF har valt att utgå från en beräkning för budgeten som Kevin Anderson, John F. Broderick och Isak Stoddard vid bland annat Uppsala universitet presenterade 2020 som tog hänsyn till att Sverige skulle leverera på “väl under 2 grader”. Den visar en budget för den mängd koldioxid Sverige kan släppa ut. Inom denna budget ingår även utsläpp från internationell bunkring av drivmedel till flyg och fartyg. Däremot räknas utsläpp från cementproduktion och avskogning av inledelsevis i den globala budgeten och belastar därför inte Sveriges utsläppsbudget.
I mars 2022 presenterade Kevin Anderson och Isak Stoddard en uppdatering av deras tidigare koldioxidbudget för Sverige med en budget för hur Sverige ska leverera på 1,5 gradersmålet. Läs mer om hur forskarna har beräknat 1,5 gradersbudgeten för Sverige här.
FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram globala koldioxidbudgetar för vilken mängd koldioxidutsläpp som motsvarar de temperaturökningar som väntas, med olika nivåer av sannolikhet. Hur den globala utsläppsbudgeten fördelas mellan olika länder kan beräknas på olika sätt utifrån olika principer. I Parisavtalet framhålls det att alla länder delar ett gemensamt ansvar, men att rika länder ska ställa om snabbare i klimatomställningen och hjälpa fattigare länder att ställa om. WWF välkomnar en vetenskapligt baserad diskussion kring olika sätt att fördela utsläppen och att flera aktörer gör försök att hitta det bästa sättet att utforma en utsläppsbudget för Sverige. Inget sätt är i alla fall än så länge det enda vetenskapligt korrekta sättet.
Även vid olika sätt att beräkna landar dock många olika forskare och aktörer i jämförbara uppskattningar av Sveriges kvarvarande utsläppsutrymme. Men framförallt i samma viktiga slutsats – att utsläppen i Sverige behöver minska i en mycket snabbare takt än idag, och att vi redan nu måste sätta in åtgärder och styrmedel för att minska utsläppen kraftigt.
Nja, en utsläppsbudget är ett viktigt steg i rätt riktning för att Sverige ska leverera på Parisavtalet, men det krävs även andra åtgärder för att ta oss hela vägen fram. Det måste även till konkreta styrmedel nu som gör att vi får ner utsläppen på flera områden samt sättas mål och åtgärder för att minska de utsläpp svenskarnas konsumtion orsakat i andra länder. Dessa utsläpp syns idag inte i Sveriges officiella utsläppssiffror.
De sektorer som har de största utsläppen inom Sveriges gränser idag är transporter och industri. Därför fokuserar WWF i valet 2022 på åtgärder inom just dessa sektorer då det är helt avgörande för att kunna hålla utsläppsbudgeten. Inom transporterna krävs exempelvis en kombination av minskat bilresande och ökad elektrifiering. WWF vill bland annat se ett mål och styrmedel för 30% minskad biltrafik till 2030, en minskning som framförallt behöver ske i och nära större tätorter där alternativ till bilen finns. Läs mer om vad WWF viktiga budskap inför valet 2022 här.
Det är viktigt att komma ihåg att en nationella utsläppsbudget som WWF hänvisar till enbart har med koldioxid och inte andra växthusgaser som metan. Detta då den globala budgeten från IPCC bygger på koldioxid. Det betyder däremot inte att vi inte ska minska andra växthusgaser. Därför krävs även vidare åtgärder för att minska på övriga utsläpp.
WWF är även en av initiativtagarna till Klimatkollen.se, ett nytt digitalt verktyg som hjälper dig att få koll på klimatomställning genom att visa hur en utsläppsbudget kan fördelas för Sverige och Sveriges kommuner.
Sverige har idag klimatmål som talar om när vi ska ha netto-noll utsläpp men det är inte tillräckligt. För att kunna hålla nere temperaturökningen är det viktiga vilken total mängd som släpps ut i atmosfären. Därför behöver Sverige skärpa sina klimatmål och införa en årlig nationell utsläppsbudget som binder oss till att minska utsläppen redan nu.
Den biologiska mångfalden och naturliga motståndskraften i Sveriges skogar är hotad. Den svenska skogen har varit och är fortsättningsvis under hårt tryck. Avverkning av de sista resterna av naturskog och ett intensivt skogsbruk har medfört en reell artkris. Kalhyggesmetoden dominerar och används på mer än 95 procent av den brukade skogsarealen.
Senast ändrad 06/07/23
